Internationella konventioners motsvarighet i svensk miljörätt

Motion 1989/90:Jo769 av Carl Frick m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo769

av Carl Frick m.fl. (mp)

Internationella konventioners motsvarighet i
svensk miljörätt

Mot.

1989/90

Jo769-772

Bakgrund

Utrikesminister Sten Andersson sade i riksdagen när han kom hem från sitt
besök i de baltiska staterna hösten 1989 att Östersjön dör. Den uppfattningen
delas av många i dag. Vi har sett hur sälstammarna har reducerats
från hundratusentals djur till några tusen i våra dagar. Fisket tynar och de
fiskar som fångas har många skador. På grund av utsläpp från industrier runt
Östersjön håller många fiskar höga halter av PCB och kvicksilver. Detta förhållande
föranleder svenska myndigheter att gå ut med kostrekommendationer.

Övergödningen

Inom Östersjöns tillrinningsområde bor 70 miljoner människor. På grund av
övergödning är enligt Svenska Naturskyddsföreningen i dag ca. 150-200 kvadratkilometer
längs Östersjöns, Bottenhavets och Bottenvikens kuster
döda.Det är sund, skärgårdar och grunda vikar som skulle kunnat ha en stor
produktion av bottendjur och fisk om de inte varit övergödda.

Giftanhopningen och utsläppen

Östersjön är ett mycket känsligt hav. Den långsamma vattengenomströmningen
gör att gifter ansamlas i organismer och sediment samtidigt som nedbrytningen
går långsamt. Trots att samtliga länder runt Östersjön har stoppat
användningen av PCB och DDT finns de båda ämnena fortfarande i höga
koncentrationer i Östersjön.

Även dioxiner och andra klorerade kolväten som bildas vid olika industriprocesser
utgör ett problem. Östersjön består av bräck vatten där organismerna
är extra känsliga eftersom de lever på gränsen till vad de kan anpassa
sig till.

Orsakerna till hotet mot Östersjön

Orsakerna till den katastrofala situationen i Östersjön är bland andra industriernas
och trafikens utsläpp, kväveläckage från jord- och skogsbruk samt
bristfällig rening från reningsverk, oljeutvinning och oljetransporter.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Jo769-772

Oljehotet

I miljöpartiet de grönas miljöprogram 88 beskrivs situationen för Östersjön
på följande sätt:

Oljeutsläpp från hamnar och fartyg har lett till en lång rad katastrofer för
sjöfågel, strandlevande organismer, livet på havsbottnar och stränder. Oljan
fördärvar fåglarnas fjäderdräkt, är giftig, kan förstöra viktiga häckningsområden
för fågel och skada kräftdjur och alger. Utsläppen är ofta olagliga och
som regel helt onödiga. Särskilt allvarliga är utsläppen inne i Östersjön. Oljeutsläppen
i Östersjön bedöms till 102 % komma från olyckor och illegala
utsläpp. Ungefär hälften av de 50-75 000 ton olja som årligen tillförs området
antas komma med floderna (SNV, 1987) och av detta kommer troligen
en stor del från luftföroreningar. Oljehalten i sedimenten ökar stadigt. Det
är därför angeläget att även alla de mindre utsläppen till luft och vatten kraftigt
begränsas.

Oljeprospekteringen

Ett stort hot utgörs av den pågående oljeprospekteringen utanför Gotland.
Regeringen har tillåtit oljeprospektering utanför Gotland. Nu uppstår den
självklara frågan om regeringen och alla dess miljöorgan med lagar och förordningar
i ryggen kan garantera att de oundvikliga oljeutsläppen inte är
oskadliga? Om så inte är fallet vore det av intresse att få ta del av de grunder
på vilka regeringen har givit tillstånd till att prospektera olja i Östersjön. Få
låter sig i dag luras av att det bara rör sig om prospektering, det vore naivt.
Om företag har lagt ner stora belopp på prospektering måste den för dem
givna eller underförstådda förutsättningen vara att de får starta utvinning om
de funna mängderna är ekonomiskt gynnsamma.

Med de erfarenheter som finns runt om i världen att mycket avancerad
teknik kan fungera dåligt ihop med människor måste vi räkna med många
allvarliga oljeolyckor i Östersjön den dag som oljeutvinning börjar.

Att producera olja innebär att det kommer ut olja i vattnet, det är oundvikligt.
Det går absolut inte att garantera att olja inte kommer ut. Därtill
kommer att oljeanvändningen i Sverige och världen med hänsyn till växthuseffekten
måste minskas - att då öppna nya oljekällor i Sverige är inte ändamålsenligt.
Det är miljöpartiet de grönas uppfattning att oljeutvinning i
Östersjön skall förbjudas.

Oljetransporter och åtgärder för att minska
skadeverkningar

Vi har de senaste åren sett vad som händer i Alaska när ett tankfartyg gick
på grund. Handfallenheten när det gällde att försöka minimera de skador
som uppstod var påtaglig. Det kanske rikaste landet i världen hade ingen
organisation för att effektivt kunna klara av det som alla insåg skulle kunna
hända. I förhållande till sin folkmängd är Sverige kanske det rikaste av alla
länder i världen. Vi har råd att välja energikällor som inte har samma hotbild
som oljan. Denna situation borde vi utnyttja i Sverige för att undvika katastrofer
av de slag som nu har drabbat Alaska.

Mot. 1989/90

Jo769

2

Åtgärder

Supertankers lastade med olja förbjuds trafikera Östersjön, sjötransportplaner
upprättas för alla miljöfarliga transporter till havs; detta för att ge en
bättre katastrofberedskap, undvika känsliga naturområden, etc. Alla oljetransportfartyg
i Östersjön, Vänern och Mälaren ska ha tredubbla skott och
dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp till följd av
olyckor till havs. Varje oljetransport ska märkas på ett sådant sätt att utsläppen
kan spåras. Sverige ska verka för att ett sådant system accepteras internationellt.

Det internationella arbetet för att rädda Östersjön

Internationella krafttag krävs för att Östersjön ska kunna överleva. Vi anser
att Sverige ska verka för att Helsingforskonventionen utvecklas. HELCOM
(Helsingforskommissionen) ska fungera som bas för samordning av de olika
ländernas interna miljölagstiftning. Lika stränga krav på lokalisering, teknik
och utsläpp bör gälla i samtliga stater. För att detta ska vara möjligt att genomföra
måste man låta de baltiska staterna få en längre övergångstid än de
övriga staterna. Ett alternativ kan vara att de övriga länderna stimulerar ett
snabbare genomförande med hjälp av ekonomiska bidrag.

Kvalitetsnormer för luft och vatten med
genomförandeplaner

HELCOM ska se till att bindande kvalitetsnormer för luft och vatten fastställs
inom konventionens tillämpningsområde. För att normerna ska kunna
upprätthållas krävs att varje stat har en plan för hur man tänkt uppnå målet.

De olika staternas genomförandeplaner ska fastställas av HELCOM. Efter
fastställandet får genomförandeplanerna rättsverkan och blir bindande
för medlemsstaterna. För att kvalitetsnormerna ska kunna upprätthållas är
det viktigt med ett effektivt och fungerande kontrollsystem. Ett sådant system
kan skapas genom att HELCOM utvecklar ett system för monitoring av
utsläpp till havet. Resultatet av mätningarna ska vara offentligt så att det
klart framgår vilka stater som följer sina villkor.

Helsingforskonventionens bestämmelser måste vara bindande och inte endast
utgöras av rekommendationer. Bestämmelser om analysmetod och kvalitetskrav
på mätningar måste införas för att inte onödiga tvister ska uppstå
vid tillämpningen.

Efterlevnadskontroll och påföljder

En av orsakerna till den bristande effektiviteten av den internationella rätten
är avsaknaden av efterlevnadskontroll samt att påföljder för fördragsbrott
sällan utdöms. Ska Östersjön kunna räddas krävs en effektiv kontroll samt
att de stater som inte följer sina förpliktelser riskerar någon form av påföljd.
HELCOM ska fortlöpande övervaka tillämpningen av konventionen.
Konventionen förses med en artikel där medlemsstaterna godkänner att

Mot. 1989/90

Jo769

3

HELCOM har rätt att utföra monitoring inom de suveräna staternas territorium.
Resultaten av mätningarna skall vara offentliga så att enskilda och organisationer
har möjlighet att agera då stat inte följer sina åtaganden.

Östersjösekretariatet och Försurningssekretariatet

Enskilda och organisationer ska givetvis ha möjlighet att kunna påverka de
beslut som får betydelse för Östersjöns framtid. Det är därför viktigt att
stödja Svenska Naturskyddsföreningens initiativ att tillsammans med miljöorganisationer
i de andra kuststaterna starta upp en gemensam organisation
- ett Östersjösekretariat, som bl.a. får till uppgift att stödja de nya miljöorganisationerna
i Östeuropa. Även arbetet inom det internationella försurningssekretariatet
(The Swedish NGO Secretariat on Acid Rain) bör
uppmuntras. Det internationella försurningssekretariatet fungerar som en
informationsbank och opinionsbildare. Sekretariatet gör det möjligt för stater
att få ut information via en icke statlig organisation.

Internationella överenskommelser eller Östersjöoljans
moment 22

Östersjökonventionen kräver att fördragsslutande part skall vidta alla
lämpliga åtgärder för att förhindra förorening av Östersjöområdets marina
miljö som har orsakats av utforskning (ex. vis oljeletning, provborrning) eller
utvinning.

Enligt kontinentalsockellagen har staten rätt att meddela tillstånd vid
provborrning eller utvinning. Vid denna tillståndsprövning kan regeringen
handla godtyckligt och behöver inte ta hänsyn till miljöaspekter. 10 § kontinentalsockellagen
medför att miljöskyddslagen inte gäller förrän anläggningen
är upprättad. Detta är knutpunkten i regeringens falska handläggande
av oljefrågan i Östersjön. Anledningen är att Östersjökonventionen
inte görs till lag när den har undertecknats. Konventioner används av regeringen
som alibi för att den inte gör något i miljöfrågorna.

Krav på lagstiftning

För att Sverige inte skall bryta mot folkrättsliga principer kräver miljöpartiet
de Gröna att samtliga internationella konventioner som har ingåtts av Sverige
skall få sin motsvarighet i den nationella svenska rätten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen beslutar att Sverige inte skall bryta mot folkrättsliga
principer och att därför samtliga internationella konventioner
som har ingåtts av Sverige skall få sin motsvarighet i den nationella
svenska rätten,1]

[att riksdagen beslutar att supertankrar lastade med olja förbjuds
trafikera Östersjön,2]

[att riksdagen beslutar att alla oljetransportfartyg i Östersjön,
Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och dubbla bottnar för

Mot. 1989/90

Jo769

4

att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp till följd av olyckor till
havs,2]

[att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall märkas på ett
sådant sätt att utsläppen kan spåras,2]

[att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant
system accepteras internationellt,2]

[att riksdagen beslutar att de påbörjade prospekteringarna i
Östersjön avbryts med omedelbar verkan,3]

[att riksdagen beslutar att oljeutvinning från svensk sida inte skall
tillåtas utanför Gotland,3]

1. att riksdagen beslutar att regeringen skall se till att HELCOM
(Helsingforskommissionen) skall fungera som bas för samordning av
Östersjöländernas interna miljölagstiftning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
skall verka för att Helsingforskonventionen utvecklas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lika
stränga krav på lokalisering, teknik och utsläpp bör gälla i samtliga
Östersjöstater,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att HELCOM
skall se till att bindande kvalitetsnormer för luft och vatten fastställs
inom Helsingforskonventionens tillämpningsområde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att HELCOM
skall se till att varje Östersjöstat skall upprätta en genomförandeplan
som fastställs av HELCOM,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att genomförandeplanerna
får rättsverkan och blir bindande för Sverige och de
övriga Östers jösta terna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att för att
kvalitetsnormerna skall kunna upprätthållas det skall införas ett effektivt
och fungerande kontrollsystem vars mätningar skall vara offentliga
och öppet redovisas så att det klart framgår vilka stater som
följer sina villkor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Helsingforskonventionens
bestämmelser måste vara bindande och inte
endast utgöras av rekommendationer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelser
om analysmetod och kvalitetskrav på mätningar måste införas
för att inte onödiga tvister skall uppstå vid tillämpningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att HELCOM
fortlöpande skall övervaka tillämpningen av konventionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
internationella rätten skall kompletteras med efterlevnadskontroll
med påföljder för fördragsbrott.

Mot. 1989/90

Jo769

5

Mot. 1989/90

Jo769

Krister Skånberg (mp)

Per Gahrton (mp)

Anita Stenberg (mp)

Kaj Nilsson (mp)

1 1989/90:K231

2 1989/90:T618

3 1989/90:N259

Stockholm den 22 januari 1990
Carl Frick (mp)

Eva Goés (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)
Lars Norberg (mp)

Gösta Lyngå (mp)