Internationellt samarbete

Motion 1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c)

Motion till riksdagen 1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c)

Internationellt samarbete

1 InnehllSammanfattning

Motionen behandlar Sveriges internationella samarbete. Centerpartiet
anser att Sverige aktivt skall utnyttja de roller landet har i FN:s
skerhetsrd, i EU, OSSE, i det nordiska samarbetet och i andra
regionala organisationer till att frdjupa samarbetet mellan mnniskor,
inom regioner och globalt, i syfte att skapa en fredligare, rttvisare, jm-
likare och ekologiskt mer hllbar vrld. Sverige har ftt kade
mjligheter att agera globalt, europeiskt och i nromrdet.

Centerpartiet anser att miljfrgorna skall lyftas upp som ett huvudomrde
fr FN, OSSE br tydligare bli den centrala alleuropeiska institutionen fr
konfliktfrebyggande och konfliktlkande arbete. Sverige br medverka till
att utveckla samarbetet mellan Nato och militrt alliansfria lnder inom
Euroatlantiska partnerskapsrdet (EAPR). Det behvs mer av samman-
hngande analys och en bttre frankring av den svenska Europapolitiken
och p ett antal omrden fresls att EU br utrtta mer. Centerpartiet lmnar
frslag till vad regeringen skall prioritera i ordfrandepositionen inom
Nordiska ministerrdet och ger frslag till hur det regionala och lokala
samarbetet i Barents- och stersjregionen skall strkas.

Centerpartiet fresprkar i motionen att ett srskilt partnerskap upprttas
mellan EU och Ryssland, att regeringen skall ta fram frslag till en samlad
svensk Rysslandspolitik och att mjligheterna att frdjupa samarbetet mellan
Sverige och Ryssland p totalfrsvarsomrdet utreds.

2 Inledning

Jorden r vrt gemensamma hem. Vi delar alla samma biosfr, ingenting
frsvinner - allting sprider sig. Mjligheten att via isolering frn resten
av vrlden ska undkomma problemen finns inte. Frn jorden finns ingen
flyktvg, inte heller finns ngon del som r mjlig att isolera frn
helheten. Vi r alla frpliktade att ta ansvar fr helheten. Slutsatsen av
detta r att det inte finns ngon annan framkomlig vg n samarbetets
vg. Fr Centerpartiet r det sjlvklart att vi i Sverige skall ta del i det
gemensamma internationella ansvaret.

Fr att n hllbar utveckling p hela vr jord, fr att kunna bekmpa de
allvarliga fattigdomsproblemen, miljproblemen och minska hoten mot fred
och skerhet behvs internationellt samarbete. Samarbete i dess olika former
mellan demokratier i Vsteuropa ver nationsgrnserna r till gagn fr
medborgarna. Internationellt samarbete i fasta former ligger srskilt i de
mindre staternas intresse. Alternativet r en situation prglad av den starkes
rtt. Denna insikt mste prgla vrt lands upptrdande och insatser svl i
vra bilaterala kontakter med andra lnder som i internationella fora p
regional och global niv.

Sverige har ftt kade mjligheter att agera globalt, europeiskt och i
nromrdet. De nrmaste tio ren kommer att vara centrala och historiskt
viktiga fr samarbetet i Europa, i nromrdet och kanske avgrande fr
relationerna mellan Ryssland och vriga Europa. Mjligheternas fnster har
ppnat sig.

Centerpartiet anser att Sverige aktivt skall utnyttja de roller landet har i
FN, EU, OSSE, i det nordiska samarbetet och i andra regionala
organisationer till att metodiskt frdjupa samarbetet mellan mnniskor, inom
regioner och globalt, i syfte att skapa en fredligare, rttvisare, jmlikare och
ekologiskt mer hllbar vrld.

Centerpartiet anser att beslut skall fattas nra de som berrs. Individen r
bde den minsta och den hgst prioriterade beslutsnivn. De frgor som
bttre lmpar sig fr beslut i gemenskap br avgras p den effektiva
beslutniv som r nrmast individen. Centerpartiet vill se en frdjupad
decentralisering av makt och ansvar inom landet. Sjlvstyret fr kommuner
och landsting mste strkas. Parallellt med detta mste tydliga beslutsniver
anvndas fr beslut som bttre kan fattas p regionalt, nordiskt, europeiskt
och globalt plan. Fr de vergripande frgor som bst hanteras i dessa fora
skall formerna fr beslutsfattandet utvecklas. Regeringen har att p ett
internationellt plan fretrda landet inom de ramar riksdagen faststllt.
Dialogen med riksdagen br frdjupas. Det parlamentariska inflytandet i
internationellt samarbete behver ocks ka liksom mjligheterna fr
enskilda och frivilligorganisationer att pverka. Centerpartiet efterstrvar en
tydligare uppdelning av beslutskompetensen mellan EU och medlems-
staterna. Subsidiaritets/nrhetsprincipen skall bilda grund fr en sdan
uppdelning.

3 FN-samarbete

Berlinmurens fall skapade enorma frvntningar p en ny vrldsordning;
inklusive ett FN som med kraft skulle kunna agera mot uppkomsten av
nya konflikter. Mjligheterna har kat ocks fr strre lnder att
samarbeta fr fred ven om svrigheterna inte fr underskattas.

Gulfkrigets avslutning bidrog till dessa frvntningar, men erfarenheter
frn andra krishrdar har visat svrigheterna. Somalia, Rwanda och Bosnien-
Hercegovina har alla bidragit till en annan bild av FN-organisationen.
Mjligheterna finns fortfarande dr, men de krver uppoffringar av
medlemsstaterna som de sllan r beredda att bra.

En annan av de uppgifter som FN skapades fr att hantera - resurs-
frdelningen - har snarast blivit svrare under tiden efter andra vrldskriget.
Allt fler mnniskor stlls utan frsrjningsmjligheter och klyftorna mellan
vrldens rika och fattiga vidgas alltmer. De svra problemen i
utvecklingslnderna bidrar till snabb folkkning och kade miljproblem.

Kampen fr en bttre milj och en hllbar utveckling framstr som alltmer
central i det arbete FN har framfr sig. Genom miljproblemens
globalisering har ocks behovet av globala tgrder uppsttt. Inte minst i
utvecklingsarbetet r miljdimensionen oundviklig. En utveckling i u-
lnderna liknande den som de industrialiserade lnderna genomgtt skulle
frorsaka en akut miljkris. Tyvrr prioriterar inte alla lnder miljarbetet
lika hgt inom FN-systemet. Mnga industrialiserade lnder r rdda fr
kortsiktiga vlfrdsfrluster och mnga u-lnder menar att kraven p en
hllbar utveckling hindrar deras framtskridande.

FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, har i sitt stora reformpaket belyst de
problem FN str infr och hur FN kan reformeras fr att mta dessa
utmaningar. Annan behandlar i sitt reformfrslag miljn och en uthllig
utveckling p mnga stllen. Fortfarande r det dock s att miljhnsyn blir
en del av ngot annat, frmst ekonomisk utveckling. Centerpartiet menar att
frgan r s viktig att den ocks mste gras till en huvudfrga, i likhet med
de fem huvuduppgifter Annan nmner. Detta innebr att miljarbetet br ha
en egen exekutivkommitt i den nya organisation som aviseras. P sikt br
ocks dagens skerhetsrd kompletteras med ett FN:s rd fr hllbar
utveckling. Detta br ges regeringen till knna.

3.1 Bistndssamarbete

Centerpartiet utvecklar i en srskild motion partiets syn p Sveriges
internationella utvecklingssamarbete.

Privata investeringar verskuggar med bred marginal det bistnd som idag
ges. Denna trend kommer skerligen att fortstta i takt med att
kommunikationer frbttras och mjligheter att frlgga produktion var som
helst i vrlden drmed blir strre. Privata direktinvesteringar har spelat stor
roll i NIC-lndernas utveckling. P flera hll har fretag frlagt
utvecklingscentra fr att ta tillvara lokal kunskap och komma nrmare poten-
tiella marknader.

Obalansen r dock stor i var investeringarna grs. Afrika sder om Sahara
fr motta endast 2,6 miljarder dollar av de rliga 200 miljarder som grs i
direktinvesteringar i Afrika och Asien. Frhllandet leder till att regionen
halkar efter i en allt snabbare takt. FN br genom utkat samarbete med
nringslivet och utvecklingsinsatser syftande till att skapa ett attraktivt
investeringsklimat kunna medverka till att frbttra situationen.

Bistnd genom FN kan ltt bli tungrott och byrkratiskt, med mnga lnder
och sprk inblandade. nd r det multilaterala bistndet viktigt som ett stt
att kraftsamla infr ett gemensamt ansvar. Fr Sveriges del har anslagen till
multilateralt bistnd sjunkit under ngra r, ett tecken p att riksdagen har
bedmt att det bilaterala bistndet r effektivare.

ven om det multilaterala bistndet mste frdelas mellan mnga
medlemslnder r det angelget att FN frmr gra kraftsamlingar fr att
hantera specifika problem, som kenutbredning och erosion eller
naturkatastrofer. Frutom som givare av multilateralt bistnd kan FN-
organen spela stor roll som samordnare av bilaterala insatser och fr att
koordinera mnga lnders och organisationers insatser. FN:s kapacitet att
fungera i rollen som koordinator fr lnder och organisationer br vara ett
prioriterat ml i utvecklingen av det multilaterala bistndet. Detta br ges
regeringen till knna.

I takt med att mellanstatliga konflikter blir allt ovanligare och att de
inomstatliga dominerar kar ocks svrigheten fr FN att tillse att mnskliga
rttigheter och internationell lag efterlevs. Det r av avgrande betydelse fr
tilltron till FN och FN:s framgng att mjligheterna att ingripa vid konflikter
och brott mot mnskliga rttigheter inom lnder kar. Sanktionsinstrumentet
r i mnga fall ett verkningsfullt, om n ett omtvistat medel. Ett av sklen
till
svrigheterna att anvnda sanktioner som instrument r att det r svrt att
veta nr de ska tillgripas. Centerpartiet anser att Sverige br ta initiativ
till att
FN ser ver mjligheterna att anvnda sanktioner mot enskilda lnder fr att
stoppa vergrepp och vilka sociala och ekonomiska konsekvenser sanktioner
fr i de utsatta lnderna. Mlsttningen br vara att finna kriterier fr nr
sanktionsinstrumentet br anvndas fr att skydda mnskliga rttigheter och
upprtthlla internationell lag.

Mjligheterna till snabba ingripanden d konflikter uppstr r beroende av
medlemsstaternas vilja att stlla upp med erforderliga resurser. nd finns en
frberedelsetid och det tar en viss tid att stta samman en FN-styrka.

Mnga av de konflikter som uppsttt sedan det kalla krigets slut hade
skerligen varit lttare att dmpa om FN kunnat agera snabbt och resolut.
Sverige br arbeta fr att den nyligen inrttade snabbinsatsstyrkan
SHIRBRIG successivt byggs ut och uppmuntra fler lnder att delta.
Centerpartiet anser vidare att Sveriges bidrag till denna styrka br kunna ka
p sikt. Regeringen br ges detta till knna.

3.2 Institutionella reformer

Beslutsprocesserna i FN lades fast i skuggan av andra vrldskriget och
misstron mellan segrarmakterna, som alla fick permanent representation
och vetortt i skerhetsrdet. Under det kalla kriget frlamade detta
frhllande ofta organisationens arbete. Situationen r idag mycket bttre
och FN har verkligen kunnat utrtta viktiga saker. Emellertid anvnds
vetortten fr att hvda nationella intressen och maktansprk p ett stt
som inte r acceptabelt i lngden. Ska FN kunna bli verkligt
handlingskraftigt mste detta frhllande ses ver.

Centerpartiet menar att stadgan br frndras s att vetortten i skerhets-
rdet avskaffas.

Skerhetsrdets sammansttning speglar frhllanden som inte gller idag
- tv av de lnder som var stormakter efter andra vrldskriget har idag slppt
i det nrmaste alla sina kolonier och r p sin hjd regionala stormakter.
Samtidigt har nya ekonomiska stormakter tillkommit. Den stndiga
representationen i skerhetsrdet tar heller inte hnsyn till den majoritet av
FN:s medlemslnder som r utvecklingslnder. ven denna situation br ses
ver med mlsttningen att strka representativiteten bland de stndiga
medlemmarna.

En erfarenhet som mnga organisationer aktiva p fltet har gjort r att
FN-organen inte alltid agerar koordinerat eller utbyter information. Olika
FN-organ kan vara aktiva inom ett land utan att ens diskutera vilka tgrder
man utfr eller vad arbetet syftar till.

Frutom de frluster av resurser som grs p detta stt frsvras ocks
kontakterna mellan FN och lokala myndigheter och NGO:er.

Samtidigt som befolkningen genom tillvxten i u-lnderna blir allt yngre,
blir ungdomars vrderingar allt smre representerade inom FN. Inte heller
vstvrldens ungdomar finns representerade inom FN i ngon strre
utstrckning. Medelldern bland de FN-anstllda r idag 49 r; endast 14 %
av de anstllda r under 40 och endast 5 % under 35. P samma stt som
sociala, geografiska och etniska hnsyn, liksom hnsyn till kn, tas vid
rekrytering av FN-personal, br hnsyn tas till skandens lder. En aktiv
insats br gras av FN-medlemmarna fr att tillstta och nominera personer
s att den totala sammansttningen bttre terspeglar befolkningens
sammansttning. Sverige br, som sin insats, tillse att ungdomar alltid r
representerade i den svenska delegationen till FN.

ven om FN har hgt uppsatta ml om en jmn frdelning av poster
mellan knen s motsvaras inte heller denna mlsttning av verkligheten.
Idag innehas endast 20 % av de hgre posterna av kvinnor och bland
personalen som helhet r 36 % kvinnor. D fattigdomen drabbar kvinnor
hrdast r det av strsta vikt att FN-organen tar till sig kvinnors erfarenheter
och metoder och att de kvinnor man vnder sig till i bistndet ocks kan
mtas av kvinnliga FN-representanter.

Det r viktigt att svenska delegationer uppvisar en jmn knsfrdelning
och att olika vgar provas fr att frm andra stater att frbttra sin
knsfrdelning i nomineringar och i delegationer.

3.3 Finansiering

FN frbrukar idag, enligt Annans rapport, 38 % av sin budget p
administration och andra vergripande uppgifter samt PR-kostnader.
Kofi Annan har satt mlet att minska denna post till 25 % till r 2002.
Fr FN:s frtroende r det av stor vikt att detta ml uppns och att
medlemsstaterna knner att avgifterna anvnds fr att finansiera FN:s
verksamhet i stllet fr administration. Sverige br stdja alla sdana
reformer.

Oavsett vilka reformer FN genomgr och vilka program som genomfrs r
FN till sist beroende av medlemsstaternas bidrag. De senaste ren har FN
tvingats lna av sina fonder till fredsbevarande verksamhet och fr den
lpande verksamheten. Detta r sjlvfallet oacceptabelt. Inte minst mste ett
internationellt tryck finnas fr att frm de stora medlemslnderna att axla
sitt ansvar. Fr att ka trycket att finansiera verksamheten, och i ndfall
erstta dagens avgiftssystem, br initiativ tas fr att finna alternativa
finansieringsformer, ssom skatt p internationella valutatransaktioner,
miljfrstrande utslpp, flygresor m m.

Vad som ovan anfrts om institutionella reformer, administration och
finansiering av FN br ges regeringen till knna.

4 Mngfaldens Europa

Samarbetet mellan Europas stater hmtar sin styrka ur smrtan frn tv
vrldskrig. Europas folk och lnder vill aldrig mer uppleva ett sdant
lidande, ett sdant ddande i nationalismens namn. Aldrig mer
uppgrelser p vinnarnas villkor allena, aldrig mer en politik som
underblser motsttningar och utgr grogrund fr revanschism. Genom
demokratiseringen i Europa har risken eliminerats fr storkrig i Europa
under verskdlig tid. Samarbetet mellan Europas lnder utvidgas och
frdjupas och Ryssland integreras alltmer i samarbetet med de andra
demokratierna.

Europa str infr omfattande utmaningar. Bakslag kan inte uteslutas.
Farhgor kan resas fr att ett EU, med problem svl internt inom samarbetet
som i medlemsstaterna, inte frmr prioritera en utvidgningsprocess som ger
mjlighet fr alla lnder i Central- och steuropa, inklusive de baltiska
lnderna, att bli medlemmar, n mindre att frdjupa frbindelserna mellan
EU och Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Turkiet samt vriga lnder runt
Medelhavet. Det gr inte att utesluta att djupa meningsskiljaktigheter och
ekonomiska skillnader mellan unionens lnder fr kort eller lng tid bromsar
upp EU-samarbetets utvidgning.

Den lngsiktiga utvecklingen i Ryssland r av stor betydelse. Risken finns
vidare att lnder med svaga demokratiska institutioner, och dit hr till
exempel Vitryssland, Kroatien, Serbien och Slovakien, kommer att st
utanfr eller distansera sig frn den europeiska demokratiska familjen.

Denna hotbild till trots har Europas lnder idag ett mera ppet, utvecklat
och mer frtroendefullt samarbete n ngon gng tidigare under 1900-talet.
Fr svensk del kan vi 1997 konstatera att vi nu befinner oss i det bsta
skerhetspolitiska lge vi ngonsin haft. Europas lnder har idag tillgng till
ett antal regionala och subregionala institutioner fr att lsa gemensamma
grnsverskridande problem och fr att frdjupa de mellanfolkliga
kontakterna. Vi tnker p samarbetet inom Organisationen fr skerhet och
samarbete i Europa (OSSE), Europardet, EU och i vr region p det
nordiska samarbetet, samarbetet runt stersjn och i Barentsregionen.
Tvivelsutan ppnas nu mjligheter till ett nrmare samarbete.

Det stora utbudet av samarbetsorganisationer r ett uttryck fr att Europas
lnder vrnar mngfalden och respekterar varje lands rtt att sjlvt vlja grad
och omfattning av samarbete med vriga lnder. Det finns inte fr mycket av
samarbete i Europa idag, inte heller alltfr mnga fora. Viss verlappning r
av godo men en strre grad av samordning mellan europeiska samarbets-
organisationer br efterstrvas fr att undvika ondigt dubbelarbete.

Centerpartiet anser att Sverige aktivt br delta i arbetet att konkretisera,
forma och etablera en alleuropeisk fredsordning. Centerpartiet konstaterar att
Organisationen fr skerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europeiska
unionen, Nato och det samarbete som etablerats mellan Nato och lnder
utanfr militralliansen r centrala institutioner kring vilka en europeisk
fredsordning br byggas.

4.1 OSSE och Europardet

OSSE och Europardet har sedan murens och kommunistdiktaturernas
fall utvecklats till Europas tv ledande organ fr alleuropeiskt samarbete.
Deras utveckling illustrerar hur demokratin, respekten fr de mnskliga
rttigheterna och rttsstatens principer har etablerats i Central- och
steuropa.

Europardets utveckling fungerar vl som exempel p demokratins
spridning. Efter andra vrldskriget inleddes arbetet med att etablera ett forum
fr Europa - ett Europard fr samarbete mellan demokratier till skydd fr
de mnskliga rttigheterna. Europardets stadga antogs 1949 och
konventionen om skydd fr mnskliga rttigheter kunde undertecknas ret
efter. Europardet har alltsedan starten uppfattats som en organisation med
tydliga demokratiska intrdeskrav. Efter murens fall kunde drren ppnas fr
en stor grupp lnder, Ungern 1990, Polen 1991, Bulgarien 1992, Estland,
Litauen, Slovenien, Tjeckien och Slovakien 1993 och s vidare. 1996, efter
Rysslands och Kroatiens intrde, bestr organisationen av 40 medlemmar.
Fem lnder kar fr medlemskap tillsammans med Frbundsrepubliken
Jugoslavien.

Centerpartiet anser att Europardet har spelat och alltjmt spelar en viktig
roll som vktare av mnskliga rttigheter och de grundlggande friheterna.
Europardet br, med Europakonventionen som grund, fokusera arbetet p
kampen mot rasism, frmlingsfientlighet och antisemitism samt skydd fr
nationella minoriteter. Europardet br i hgre grad uppmrksamma ocks
andra utsatta grupper och utgra ett skydd fr mnniskor, oavsett kn, etniskt
ursprung, religion, kultur eller sexuell identitet. Detta br ges regeringen
till
knna.

Till OSSE:s viktigaste uppgifter hr olika former av frebyggande
tgrder, krishantering och insatser efter kriser eller konflikter. Det som ger
OSSE trovrdighet och gr organisationen stark r den breda skaran av
medlemslnder, att organisationen har ett verksamhetsflt som vl verens-
stmmer med ett modernt skerhetsbegrepp, anvndandet av konsensus-
principen och inte minst rtten fr organisationen att lgga sig i interna
angelgenheter.

Centerpartiet anser att OSSE r en oundgnglig komponent i det
europeiska samarbetet.

Den verksamhet OSSE bedriver fr demokratisk utveckling, valver-
vakning, mnskliga rttigheter och fr att strka rttsstatens stllning r av
central betydelse fr det alleuropeiska samarbetet. Centerpartiet anser vidare
att OSSE tydligare br bli den centrala alleuropeiska institutionen fr
konfliktfrebyggande och konfliktlkande arbete, fr hantering och lsande
av konflikter med icke-militra medel, fr teruppbyggnadsinsatser, fr
rustningskontroll och frtroendeskapande tgrder. OSSE br strkas
institutionellt och organisatoriskt, miljproblemen som skerhetspolitiskt hot
br uppmrksammas i hgre utstrckning och i samband med det br OSSE:s
ekonomiska dimension strkas och ges kad trovrdighet. OSSE:s status som
regional organisation under FN-stadgan br frtydligas.

Organisationen br ta initiativ till kad samordning med de andra
regionala samarbetsorganisationer som likt OSSE kan fylla en sdan roll i
andra vrldsdelar. Det parlamentariska inflytandet behver strkas.
Centerpartiet anser att Sverige skall ta aktiv del i arbetet att ta fram en
stadga
fr gemensam europeisk skerhet. Vad som ovan anfrts om samarbetet
inom OSSE br ges regeringen till knna.

Sverige skall spela en framtrdande roll fr att stadkomma ytterligare
nedrustningsavtal inom ramen fr FN och OSSE. Arbetet med att f till stnd
ett avtal som frbjuder produktion av klyvbart material fr vapentillverkning
br intensifieras och ett Start III-avtal upprttas. Centerpartiet anser ocks
att
Sverige mste ka anstrngningarna fr att frstrka kontrollmjligheterna
nr det gller genetiska vapen. Vad som ovan anfrts om arbetet att f till
stnd nedrustningsavtal br ges regeringen till knna.

4.2 Europeiska unionen

Europeiska unionen, EU, r genom samarbetets bredd, djup och intensitet
utan tvivel den mest kraftfulla politiska och ekonomiska
samarbetsorganisationen i Europa idag. EU spelar och har spelat en
betydelsefull skerhetspolitisk roll genom att knyta lnder nrmare
varandra. EU har fungerat skerhetshjande i vrt nromrde.

EU r frpliktad att st ppen fr alla europeiska stater som uppfyller
kriterierna fr medlemskap. Utvidgningen av Europeiska unionen till
lnderna i Central- och steuropa, inklusive Baltikum, innebr en historisk
mjlighet fr EU att medverka till kad stabilitet och skerhet p vr
kontinent. EU:s inre marknad fungerar som ett kitt ocks fr lnder som valt
att inte ing fullt ut. EU r vidare den organisation som bst kan agera
brobyggare mellan Europa och vriga lnder runt Medelhavet.

Ngon geopolitisk diskriminering eller ngra stormaktshnsyn fr inte
tilltas styra EU:s utvidgning. EU skall flja tydliga och objektiva villkor
som kvalifikationsgrund fr kandidatlnderna. Centerpartiet anser att
frhandlingar om EU-medlemskap skall inledas samtidigt fr alla
kandidatlnder. EU fr inte agera p sdant stt att Unionen genom sitt stt
att exkludera kandidatlnder medverkar till att strka auktoritra och antide-
mokratiska krafter i kandidatlnderna. Medlemsstaterna br betnka att
inlemmandet av de unga och brckliga demokratierna Spanien, Portugal och
Grekland i mycket motiverades med att ett medlemskap i gemenskapen
skulle strka demokratin. Centerpartiet stdjer drfr anstrngningarna att
intensifiera EU:s std till kandidatlnderna infr anslutningen. Stdet br
samlas inom en enda ram s att nationella program som frbereder dessa
lnder fr medlemskap kan upprttas. Sverige br ta initiativ till att de nor-
diska lnderna samordnar srskilda stdinsatser till Estland, Lettland och
Litauen.

Parallellt med utvidgningen skall EU ska frdjupa samarbetet med vriga
partnerlnder i unionens nrhet. Ryssland, Vitryssland och Ukraina skall ha
mjligheter att frdjupa samarbetet med EU bortom dagens olika former av
avtal med EU. Detsamma br glla fr Turkiet ven om ett nrmande idag
ter sig avlgset p grund av de upprepade brotten mot de mnskliga
rttigheterna och folkrtten.

De nrmaste ren str EU-samarbetet infr betydande uppgifter. P vg in
i nsta millennium skall den gemensamma budgeten fr nsta femrsperiod
frhandlas fram. Jordbruks-, regional- och bistndspolitiken reformeras, den
gemensamma valutan introduceras, Amsterdamfrdraget frverkligas och
kontakterna med lnder utanfr unionen intensifieras. Centerpartiet anser att
den svenska regeringen och svenska institutioner inte tillrckligt vl frmtt
att gra medborgarna delaktiga i denna viktiga och knsliga process. P den
gemensamma jordbrukspolitikens och den gemensamma regionalpolitikens
omrden har den svenska regeringen intagit stndpunkter som p ett
allvarligt stt hotar frutsttningarna fr levande regioner. Nr dessa
stndpunkter kombineras med krav p snkt svensk medlemsavgift riskerar
den svenska regeringen dessutom att frsena eller underminera
frutsttningarna fr ett brett std inom EU fr den historiska utvidgningen.
Det behvs mer av helhetssyn och en bttre frankring av den svenska
Europapolitiken.

P flera omrden br EU kunna utrtta mer. Miljhnsynen vger nnu
alltfr ltt p den inre marknaden och prglar dligt de gemensamma
satsningarna p infrastrukturprojekt. Det r viktigt att Sverige inom EU driver
p fr en kad liberalisering av vrldshandeln med utgngspunkt frn att det
frmjar hllbar utveckling. P liknande stt br EU:s utvecklingssamarbete
prglas av hga miljml och stimulera hllbar utveckling. Centerpartiet anser
att regeringen, som en mycket viktig uppgift, har att aktivt verka fr en
skrpning av EU:s gemensamma miljregler. Strvan mste vara att EU, p
respektive omrde, lyfter den gemensamma lagstiftningen upp i niv med det
land som har de strngaste reglerna. Om EU:s regler trots detta inte uppnr
gllande svenska regler mste Sverige verka fr att dispenserna landet erhll i
medlemskapsfrhandlingarna frlngs ytterligare. Sverige mste sjlvfallet
ocks vrna om de permanenta srlsningar som blev ett resultat av dessa
frhandlingar. Unionen mste ocks kraftfullare bjuda motstnd mot en
amerikansk livsmedelsindustri som nyttjar tillvxthormoner vid kttpro-
duktion och genmanipulerar grdor med syfte att intensivt utnyttja
bekmpningsmedel. Sverige mste ocks intensifiera anstrngningarna att n en
verenskommelse om miniminiver fr miljbeskattning, dribland fr
koldioxid, i medlemslnderna som tvingar alla dessa att infra sdana skatter.

EU mste under de nrmaste ren intensifiera kampen mot den
grnsverskridande organiserade brottsligheten, mnnisko- och narkotika-
smugglingen samt maffiabrottsligheten. Detta skall ske samtidigt som den
fria rrligheten fr personer realiseras och i takt med att EU utvecklar en
gemensam och geners asyl- och flyktingpolitik.

Centerpartiet anser att EU br utnyttja de mjligheter frdraget ger att
samverka i humanitra uppdrag, rddningsinsatser, krishantering och
fredsbevarande insatser, i de fall utvecklingen i vr omvrld s krver.
Vsteuropeiska unionen, VEU, br i vissa fall kunna anvndas fr att
genomfra EU:s beslut. En sdan aktion krver emellertid mandat frn FN
eller OSSE, och alla medlemsstater som deltar, ocks observatrslnder som
Sverige, skall fullt ut kunna medverka i planering och beslutsfattande.
Sverige skall inte bli fullvrdig medlem av VEU och Sverige skall motstta
sig eventuella frslag som innebr nrmare institutionella frbindelser
mellan EU och VEU syftande till ett infrlivande av VEU i EU.

Centerpartiet ser med tillfredsstllelse p det nya instrument, "en
samordnad sysselsttningsstrategi", som lggs fast genom Amsterdam-
frdraget. EU kan bidra till kampen mot arbetslsheten genom att
komplettera medlemsstaternas insatser.

Under de nrmaste ren mste EU-samarbetets institutioner reformeras,
annars eroderar det folkliga stdet fr EU-tanken ytterligare. En helt ny
ppenhetskultur mste genomsyra verksamheten, arbetsorganisation och
lneniver mste ses ver, ansvar och befogenheter mste kunna
decentraliseras i organisationen och flyttas utanfr EU-institutionerna. EU
mste i hgre grad nyttja de resurser som finns i fristende organ, nationella
myndigheter och enskilda organisationer. Subsidiaritetsprincipen, som nu
erhllit en starkare stllning i frdraget, mste styra EU:s agerande. Under de
nrmaste ren br EU ta nya initiativ fr att frmja subregionalt samarbete
och interregionalt samarbete samt strka regionernas roll i Europa. Vad som
ovan anfrts om verksamheten inom Europeiska unionen br ges regeringen
till knna.

4.3 Nato, PFF och EAPR

Grundlggande fr en alleuropeisk skerhetsordning - i enlighet med
Parisstadgan - r respekten och stdet fr varje lands egna
skerhetspolitiska val. Varje land har rtt att ndra sina
skerhetsarrangemang och t.ex. intrda i en militrallians. Nr lnder fr
sina skerhetspolitiska ml tillgodosedda, utan att skerheten inskrnks
fr andra, kar skerheten och stabiliteten i Europa som helhet.

Militr alliansfrihet r den ram som bst frmr tillgodose svenska
skerhetspolitiska intressen. Rtt utnyttjad kan den svenska militra
alliansfriheten vara en stor tillgng i byggandet av en gemensam europeisk
fredsordning. Vr militra alliansfrihet minskar inte vr frpliktelse att fra
en aktiv uttriktad skerhetsfrmjande politik.

Ett svenskt medlemskap i Nato skulle inte ka vrt lands skerhet eller
frbttra vr handlingsfrihet att utveckla vrt samhlle. Ett svenskt Nato-
medlemskap skulle inte heller frbttra stabiliteten i vr omgivning.
Utvecklingen av en europeisk fredsordning tvingar istllet fram en
omfattande frndring av Nato:s roll vilket gr det n mindre motiverat att
aktualisera frgan om ett svenskt medlemskap.

Sverige br mot denna bakgrund kunna samarbeta med Nato p alla
omrden utom de som rr frsvaret av vrt eget territorium eller vad gller
kravet p msesidiga frsvarsgarantier. Samarbetslinjen r sjlvklar eftersom
den gagnar svl vr egen skerhet som skerheten i vrt nromrde och i
Europa som helhet. Samtidigt mste grnslinjerna fr samarbetet hllas
tydliga.

Det nyligen instiftade Euroatlantiska partnerskapsrdet (EAPR) kan bli en
viktig mtesplats fr planering och samordning av bland annat
internationella insatser. Sverige br medverka till att utveckla samarbetet
mellan Nato och militrt alliansfria lnder inom EAPR. EAPR br kunna
vara ett viktigt forum fr konsultationer mellan alliansfria och alliansbundna
lnder samt fungera som koordinator fr samarbetet inom Partnerskap fr
fred (PFF).

Sverige br aktivt driva p fr att frdjupa det skerhetsfrmjande civila
samarbetet inom PFF och fr att ka frmgan att samverka mellan civila
och militra enheter. Samarbetet inom Partnerskap fr fred spelar en viktig
roll fr avspnningen ven i stersjregionen. Denna form av utkat
samarbete innebr att den skerhetspolitiska stabiliteten i omrdet utvecklas.
Centerpartiet stdjer anstrngningarna att f med Ryssland fullt ut i
vningsverksamheten inom PFF.

Vad som ovan anfrts om Sveriges militra alliansfrihet och samarbete
med Nato br ges regeringen till knna.

5 Samarbete i nromrdet

5.1 Norden

Mellan de nordiska lnderna har det alltid funnits en speciell knsla av
samhrighet, mycket beroende p den geografiska nrheten men ocks
p grund av historiska och kulturella band. 1997 firas
sexhundrarsminnet av Kalmarunionens stadfstande, ngot som
illustrerar det nordiska samarbetets lnga historia.

Det nordiska samarbetet bygger p en vrdegemenskap som har sitt
frmsta uttryck i en kulturell och sprklig gemenskap. I den folkliga
frankringen har den nordiska samarbetstanken sin verlgsna styrka.
Frivilligorganisationerna bildar den breda folkliga basen fr Norden som
samarbetsomrde.

Uppgifterna fr det nordiska samarbetet vidgades genom murens fall.
Central- och steuropas frigrelse frn den kommunistiska diktaturen banar
vgen fr en ny tid av samarbete i norra Europa. Estlands, Lettlands och
Litauens frigrelse och sjlvstndighet samt Sovjetunionens upplsning gav
Norden ett nromrde med nya mjligheter: att bygga och frdjupa
samarbetet runt stersjn och i Barentsregionen.

Frndringarna i Europa berrde inte bara den stra delen. Under brjan
av nittiotalet pbrjade EG-lnderna en egen reformprocess med syfte att
frdjupa samarbetet. Parallellt skedde ett nrmande mellan Eftalnderna och
EG. Resultatet blev ena sidan Maastrichtfrdraget och bildandet av EU och
som ett resultat av integrationen EG/EU och Efta upprttades EES-avtalet.
Nu stlldes nya krav p att anpassa samnordisk verksamhet till de nya
spelregler som EES-avtalet innebar.

Eftersom de nordiska lnderna valde olika former fr samverkan med EU
inleddes ett intensivt versynsarbete p nordiskt plan. Det nordiska
samarbetet stlldes infr uppgiften att hlla samman den nordiska identiteten,
den nordiska modellen och den nordiska sammanhllningen ocks med tre
lnder inne i respektive tv utanfr unionen, med tv sjlvstyrande omrden
utanfr och ett inom EU, men alla med starka intressen att flja och kunna
pverka EU:s dagordning.

Nordiska rdets organisation har anpassats till de nya arbetsuppgifterna.
De tre utskotten, Nordenutskottet fr det traditionella nordiska samarbetet,
Nromrdesutskottet, fr samverkan med andra i vr del av Europa, och
Europautskottet fr att hantera den nordisk-europeiska dimensionen, EU-
EES, markerar detta. Det nordiska samarbetet r reformerat och vl rustat fr
att mta framtidens krav.

Centerpartiet r en av de ivrigaste fresprkarna fr ett utvidgat nordiskt
samarbete. Det nordiska samarbetet, inom Nordiska rdets ram, kan i vissa
delar tjna som frebild fr ett utvecklat samarbete runt stersjn.
Erfarenheterna av den nordiska passfriheten samt den naturliga nrheten och
utbytet mellan folken i de nordiska lnderna r mycket goda. Genom avtalet
mellan Nordiska rdet och den baltiska frsamlingen lggs grunden fr ett
frdjupat samarbete p parlamentarisk niv. Det finns anledning fr
Nordiska ministerrdet att vervga hur det p motsvarande stt kan bilda
nav fr att stdja de baltiska regeringarna i deras arbete att frbereda
lagstiftning och institutioner fr medlemskap i EU.

Regeringen redovisar i propositionen mycket kortfattat de omrden som
Sverige avser att prioritera som ordfrandeland fr Nordiska ministerrdet
under 1998. Det r betecknande att regeringen knner sig manad att ppeka
att ordfrandeskapet skall utvas aktivt. Centerpartiet vill se ett frstrkt
svenskt engagemang fr det nordiska samarbetet.

Regeringen br som ordfrande verka fr att det befintliga nordiska
samarbetet ges ny kraft. Mycket terstr att gra i syfte att frstrka den
nordiska hemmamarknaden, strka den ekonomiska sammanhllningen och
den sociala och kulturella samhrigheten. Det r positivt att regeringen
framhller att koordineringen av EU/EES-frgor behver utvecklas och att
resultaten frn EU:s regeringskonferens skall frverkligas i nra kontakt
mellan de nordiska lnderna. Istllet fr att se de nordiska positionerna i FN,
OSSE, EU, Arktiska rdet, Barentsrdet, stersjsamarbetet etc. som
mjligheter till nordisk samverkan riktar regeringen intresset mot
mjligheterna att begrnsa samarbetet. Centerpartiet anser att Sverige som
ordfrandeland, utver vad regeringen anfrt, mste prioritera samarbetet
med Nordens nromrden, samfllda nordiska miljinsatser i
Murmanskomrdet och det samfllda resursmssiga stdet till de baltiska
lndernas integrationsprocess i EU.

Regeringen avser heller inte att ka informationsinsatserna i samband med
ordfrandeskapet. Centerpartiet ser det som viktigt att det avstts resurser fr
att informera om det nordiska samarbetet. Den enda uttriktade
informationsverksamhet som idag finns i Stockholm om Norden och det
nordiska samarbetet r Arena Norden. Arena Norden utgr ett
kunskapscentrum med informationsmaterial, nordiska tidningar, tidskrifter
och nordiska bcker p originalsprk. Hrutver r ocks Arena Norden en
samlingslokal fr den mngfald av frivilliga nordiska organisationer som
finns i Stockholm. Arena Norden r sledes en mtesplats dr kontakterna
med de frivilliga organisationerna kan utvecklas och informationen om det
nordiska samarbetet kan n ut till en bred allmnhet i hela landet. Srskilda
resurser fr informationsinsatser om det nordiska samarbetet br drfr
avsttas under 1998. Det kan lmpligen ske genom att 1 500 000 kronor
verfrs frn delposten 7 E.2 EU-information till delpost 7 A.2 Nordiskt
samarbete. Detta br ges regeringen till knna.

Centerpartiet anser att regeringen skall bedriva de fortsatta frberedelserna
infr det svenska ordfrandeskapet i Nordiska ministerrdet i nra samarbete
med riksdagen. Centerpartiet anser att regeringen under hsten br finna
arbetsformer s att riksdagen kan gras delaktig i frberedelsearbetet.

Vad som ovan anfrts om det nordiska samarbetet och om frberedelserna
infr det svenska ordfrandeskapet i Nordiska ministerrdet br ges
regeringen till knna.

5.2 Barentsregionen

Utbyte och handel har mycket gamla anor i Barentsregionen. De frsta
som upprttade kontakterna i st-vstlig riktning var urbefolkningarna:
samer och nenetser. Bland annat bidrog de likartade frutsttningarna fr
rennring till att knyta samman omrdet. Frn Bod i vst till
Arkhangelsk i st utvecklades frn medeltiden och fram till detta sekel
omfattande handels- och kulturfrbindelser.

Den ryska revolutionen stngde grnsen mellan den nordiska och den
ryska delen av Nordkalotten. Den livliga handeln med Ryssland avstannade.
Handels- och kontaktvgarna vreds frn en st-vstlig riktning till en nord-
sydlig. Andra vrldskriget och det kalla kriget cementerade grnsen mot
Ryssland. Den enda kontakt som upprtthlls var i stort sett samernas
naturliga kontakter ver grnserna. Det skulle drja nda fram till brjan av
1990-talet innan man ter kunde tala om en fungerande region i omrdet. I
dag brjar ter handeln och utbytet inom regionen att ta fart. Nya
transportvgar upprttas och samarbetsformer utvecklas.

Barentsregionen bestr av de ln (eller motsvarande) i Europa som ligger
norr om eller genomkorsas av polcirkeln. Regionen omfattar drmed
Nordlands, Troms och Finmarks fylken i Norge, Norrbottens ln i Sverige,
Lapplands ln i Finland, Arkhangelsk och Murmansk oblast, Nenets
autonoma okrug samt republiken Karelen i Ryssland. Geografiskt utgr
Barentsregionen en naturlig frbindelse mellan de nordliga delarna av
Europa och Ryssland. Regionen r cirka 1,2 miljoner kvadratkilometer stor,
en yta nstan tre gnger s stor som Sveriges. I regionen bor cirka 4,4
miljoner mnniskor. Murmansk r regionens i srklass strsta stad med drygt
400 000 invnare.

Barentsregionen r ett av Europas rikaste omrden med stora tillgngar av
bland annat skog, fisk, malm, mineral, olja och gas. De kulturella
traditionerna r mycket starka, frmst genom de urfolk och minoriteter som
bor i omrdet.

Regionen kan komma att f en mycket stor betydelse fr utvecklingen i vr
vrldsdel under frutsttning att omrdet fortstter att utvecklas positivt vad
gller ekonomi, demokrati och allmn stabilitet. En utvecklad Barentsregion
kan komma att frndra bilden av de norra delarna av Europa, inklusive
Sverige. I stllet fr att uppfattas som ett omrde i periferin kan
tyngdpunkten flyttas nr det blir tydligt att Barentsregionen r ett centralt
omrde fr bland annat stora delar av Europas naturtillgngar.

Tyvrr finns det inte bara mycket omfattande naturtillgngar i
Barentsomrdet. Regionen utgr dessutom det kanske mest miljfrorenade
omrdet i hela Europa. De senaste ren har vi kunnat konstatera att
vstvrldens insatser i Central- och steuropa frmst koncentrerats till de
omrden som ligger nrmast Europas strsta befolkningscentra. Om inte
anstrngningarna kar vad gller miljfrbttrande insatser i Barentsregionen
riskerar vi att f uppleva en ytterligare frvrrad miljtragedi.

I Barentsomrdet finns ocks en av vrldens strsta koncentrationer av
radioaktivt avfall, samt ett stort antal uttjnta krnreaktorer som vergivits
eller bevaras under miserabla frhllanden. Om det radioaktiva avfallet i
Barentsregionen skulle frvaras i enlighet med svenska krav, vilka man inte
kan veta om ens de r tillrckliga, skulle kostnaderna enbart fr
omhndertagande av radioaktivt avfall p Kolahalvn uppg till flera
hundratals miljarder svenska kronor. Norge gr i detta sammanhang en stor
insats genom att koordinera insatserna fr Barentsomrdet och har ven
bidragit till miljinvesteringar i regionen.

P den regionala nivn har ett Barentsprogram utarbetats fr ren 1994-
1999. Programmet beskriver 74 mer eller mindre konkreta projekt, vilka r
kostnadsberknade till cirka 150 miljoner kronor. ven om programmet r
multilateralt till sin upplggning kan vissa projekt av praktiska skl
genomfras bilateralt. Projekten finansieras bland annat genom andra
program som r verksamma inom Barentsregionen som exempelvis Nordiska
ministerrdets nromrdesprogram, EU:s program fr samarbete med
Oberoende staters samvlde (TACIS) och EU:s regionalpolitiska program fr
std till grnsregioner (Interreg II Barents/Nordkalotten).

Centerpartiet har redan tidigare uppmrksammat behovet av infrastruktur-
satsningar i Barentsregionen. Partiet har ptalat vikten av att gra
jrnvgslinjen Haparanda till Murmansk, via Finland, komplett. Vi har ocks
pekat p behovet av en plan fr infrastrukturinvesteringar i Barentsregionen.
Detta ger fortsatt giltighet.

Det krvs ett kat svenskt engagemang fr miljfrbttringar i den ryska
delen av Barentsregionen. I Ryssland r de finansiella resurserna mycket
begrnsade. Mjligheten att uppfra miljanlggningar baserade p
vsterlndska komponenter r sm. Det r drfr angelget att de tgrder
som vidtas fr att frbttra miljn grs p ett s verkningsfullt och
kostnadseffektivt stt som mjligt. Detta frutstter mjligheter att kom-
binera teoretisk och praktisk kunskapsverfring. P frsk br drfr
mjligheter prvas att svenskt miljbistnd kan ges svl i form av teoretisk
kunskapsverfring som investeringar i mindre demonstrationsanlggningar
baserade p svensk miljteknik. Vad som ovan anfrts om svenskt
miljbistnd i Barentsregionen br ges regeringen till knna.

Barentssamarbetet mste till stora delar betecknas som ett fredme vad
gller regionalt samarbete. Drivkraften i samarbetet genereras till strsta
delen frn den lokala och regionala nivn. Sverige br drfr, i strvan efter
kad decentralisering och effektivitet, strka regionrdets roll inom
Barentssamarbetet.

I Norge frdelar staten pengar till de fylken som ingr i Regionkommittn.
Dessa fr sedan sjlva besluta hur, och till vilka projekt, de vill anvnda
pengarna. Centerpartiet anser att denna modell ven skall tillmpas i Sverige.
Vi frordar att lnsstyrelsen i Norrbotten fr projektfinansiering inom
Barentsregionen erhller 20 000 000 kronor ur anslaget B1, samarbete med
Central- och steuropa, fr budgetret 1998. Utver detta skall projekt ven
fortsttningsvis kunna finansieras under utgiftsomrde 7, med medel ur den
s kallade stersjfonden samt i kad utstrckning med medel frn EU:s
TACIS- och Interreg-program. Vad som ovan anfrts om std till regional
projektfinansiering br ges regeringen till knna.

5.3 Samarbete runt stersjn

Ett frtroendefullt samarbete i stersj- och Barentsregionen skapar
frutsttningar fr positiva beroenden. Dessa bidrar till att ka
skerheten och stabiliteten i Europa. Det r drfr angelget att, genom
kad handel, frbttrade kommunikationer, samarbete mot organiserad
kriminalitet och miljfrstring, satsningar p utbildnings- och kul-
tursamarbete samt turism, knyta regionens lnder nrmare varandra. Inte
minst viktigt r att utveckla samarbetet p regional och lokal niv samt
mellan folkrrelser, andra organisationer och enskilda. Det r viktigt att
den regionala samhrigheten inkluderar den europeiska delen av
Ryssland. Ett EU-medlemskap fr de baltiska lnderna och Polen bidrar
till kat samarbete och stabilitet i stersjregionen.

Riksdagen har p initiativ av regeringen och Centerpartiet genom
"stersjmiljarden" erbjudit nya mjligheter till samverkan fr fred och
utveckling i stersjregionen. Nrmare 400 miljoner har hittills frdelats till
gemensamma projekt. Centerpartiet r vertygat om att denna typ av
subregionala samarbeten bara blir viktigare i framtiden. stersjsamarbetet
har redan inneburit ptagliga frbttringar av svl miljn i och runt
stersjn som fr fretagande och mellanfolkliga kontakter.

En grundlggande frutsttning fr att underltta handel, investeringar och
resor r att snka den "trskel" som nationsgrnserna i dag utgr. I vntan p
att alla lnder runt stersjn blir EU-medlemmar mste grnspassager
underlttas och den byrkratiska tullkontrollen reformeras. Det r av stort
vrde att visumkraven nu avvecklas mellan Sverige och de tre baltiska
lnderna. Sverige br erbjuda fortsatt std till de baltiska lndernas nrmande
till EU p tredjepelaromrdet. Den lngsiktiga mlsttningen mste vara att
uppn fri rrlighet fr varor, tjnster, kapital och personer i hela
stersjregionen. Detta br ges regeringen till knna.

stersjregionen utgr en ny och stor marknad i Sveriges nromrde.
Sveriges handel och utlandsinvesteringar i regionen kar kraftigt. Handel har
stor betydelse bde fr den ekonomiska utvecklingen och fr att knyta folken
nrmare varandra. Genom fler gemensamma projekt mellan nringsliv,
offentliga institutioner och stater kan utvecklingen pskyndas. Baltikum
kommer att f allt strre strategisk betydelse fr handeln med hela Europa. I
och med lndernas frigrelse kommer de ter att utgra det naturliga
transitomrdet fr handeln med lnderna ster om Baltikum.

En utvecklad handel har ocks betydelse fr den sociala, ekonomiska och
demokratiska utvecklingen i regionens nya demokratier. Om handeln
fungerar underlttar det arbetet med att frbttra miljsituationen, kunskaps-
och kulturutbytet samt den allmnna ppenheten lnderna emellan.
Utvecklingen i stersjregionen kommer att ha direkt inverkan p
mjligheterna till tillvxt och nya jobb i Sverige. Att sdra stersjn tidigare
utgjorde en "vallgrav" mellan st och vst har frsmrat
utvecklingsmjligheterna i de svenska regioner som ftt utgra grns sterut.
Av denna anledning r stersjsamarbetet av srskilt stor betydelse fr
sydstra Sverige, land och Gotland. Den ekonomiska tillvxten i de nya
demokratierna vntas de nrmaste ren ka mycket kraftigt. 1996 var
tillvxten i Estland 4 procent, i Lettland 2,8 procent, i Litauen 3,8 procent
och i Polen 6 procent.

Demokratiseringen r, tillsammans med vergngen till
marknadsekonomi, de viktigaste frndringarna i de tidigare
kommunistdiktaturerna. Alla de baltiska lnderna har under de senaste ren,
av olika skl, genomgtt regeringskriser. Det kan konstateras att samtliga
lnders demokratiska system har klarat av att hantera dessa kriser. Detta fr
dock inte leda till slutsatsen att stdet till demokratiutveckling kan
avvecklas.

Centerpartiet anser att det r viktigt med fortsatt std fr en frdjupad
demokratisering. Insatserna har hittills inriktats p att bl.a. bygga upp
fungerande rttsinstitutioner, utveckla vnortssamarbetet, ka jmstlldheten,
underltta samspelet mellan den politiska nivn och frvaltningsnivn samt
p att utbilda medborgarna i samhllsfrgor. Ett problem r emellertid att
svenskt bistnd i alltfr hg grad formats som ett samarbete p central niv
mellan regeringar och nationella myndigheter. Centerpartiet anser att en
strre andel av det svenska stdet till de baltiska lnderna br kanaliseras
mellan myndigheter p regional och lokal niv. SIDA konstaterar i sin egen
utvrdering av det svenska stdet till vnortssamarbete fljande:

"Den viktigaste erfarenheten av vnortsprogrammet r att en kombination
av engagerade personer p bda sidor, de relativt sm beloppen till varje
projekt och den s k 'botten-upp-modellen' i en gemensam beslutsprocess r
ett mycket livskraftigt alternativ till en mer traditionell, exportorienterad
modell." Vad som ovan anfrts om att en strre andel av stdet till de
baltiska lnderna br kanaliseras via myndigheter p regional och lokal niv
br ges regeringen till knna.

Vnortsverksamheten har det senaste decenniet bytt karaktr. Utbytet
fungerar idag ofta som avstamp fr ett kommersiellt eller projektinriktat
samarbete inom en rad verksamhetsomrden. Regeringen br ha som
mlsttning att ka antalet kommuner och landsting som bedriver frdjupat
vnortssamarbete i stersjregionen och avdela resurser fr detta.
Centerpartiet vill srskilt framhlla insatser fr att stdja uppbyggnaden av
lokalt och regionalt sjlvstyre i de baltiska lnderna. Det r en omstndlig
process att g frn ett system med centralstyrda lokala frvaltningar som
administrerar nationella beslut till verkligt sjlvstyre med lokalt och
regionalt
valda fretrdare. Dessa nya kommunala och regionala frvaltningar lider en
enorm brist p resurser, svl ekonomiska som kompetensmssiga. Svenska
kommuner och landsting skulle kunna spela en utomordentligt viktig roll fr
att utveckla hlso- och sjukvrden, tandvrden, barnomsorgs- och skol-
verksamheten, den kommunala och regionala plan-, milj- och byggverk-
samheten etc.

SIDA har under 1997 anslagit cirka 30 miljoner kronor fr projekt som
svenska kommuner bedriver tillsammans med vnortskommuner p andra
sidan stersjn. Denna typ av resurser str inte till frfogande fr
landstingen, trots att behoven av materiel och kunnande, exempelvis inom
tandvrden och mentalvrden, r vl dokumenterade. Centerpartiet anser att
resurser ur anslaget B, Samarbete med Central- och steuropa, br kunna
disponeras fr samarbetsprojekt mellan svenska landsting och deras lokala
och regionala motsvarigheter i de baltiska lnderna. Centerpartiet anser
dessutom att svenska tandlkar- och lkarhgskolor och landsting br ges
std fr praktik- och utbildningsverksamhet i de baltiska lnderna och
samma mjlighet att ta emot baltiska studenter vid dessa utbildningar i
Sverige. Detta br regeringen ges till knna.

Den omfattande byrkrati som knnetecknar den svenska hanteringen av
EU:s strukturfondsmedel har utsatts fr en frdande kritik. Kommuner och
landsting som sker samarbetsprojekt i stersjregionen hindras i sina
ambitioner av den svenska byrkratin. Det r betecknande att ngot Interreg-
program fr stersjregionen nnu inte kunnat realiseras. Regeringen br
skyndsamt se ver den nationella administrationen av EU:s strukturfonder.
Ett annat stort problem r att EU:s bistndsprogram PHARE och TACIS r
s sektororienterade att de i mnga fall blir omjliga att nyttja fr ett brett
samarbete p kommunal och regional niv. Dessutom r resurserna inom de
horisontella programmen fr bland annat vnortssamarbete, som
administreras av kommissionen, alltfr knappt tilltagna, vilket gr att mnga
goda projekt inte kan realiseras.

Centerpartiet ser det som alarmerande att EU-kommissionen fresprkar
en minskning av resurserna fr de horisontella stdprogrammen. Ett exempel
p detta r stdet till vnortsverksamhet (Twinning) som fresls mer n
halveras i kommande rs budget. Frra ret fick fjorton svenska kommuner -
och i r kanske dubbelt s mnga - std fr att utveckla sitt
vnortssamarbete, framfr allt med de baltiska staterna. En minskning av
anslaget skulle innebra ett hrt slag fr en smskalig verksamhet av stor
betydelse fr Europas kommuner.

Centerpartiet anser det vara hg tid fr Sverige att agera infr stundande
frhandlingar om gemenskapsbudgeten fr perioden 2000-2006. Sverige br
verka fr en offensiv gemensam regionalpolitik inom EU som syftar till att
gra perifert belgna omrden lngsiktigt brkraftiga och som srskilt tar
fasta p grnsregionalt samarbete i unionens ytteromrden. Det r viktigt att
Sverige i detta sammanhang fr gehr fr en inom EU gemensam
stersjpolitik dr stersjregionen ses som ett integrerat omrde i behov av
en integrerad politik. Vad som ovan anfrts om hanteringen av EU:s
strukturfonder, behovet av program fr vnortssamarbete och horisontellt
samarbete samt behovet av en offensiv gemensam regionalpolitik br ges
regeringen till knna.

Centerpartiet vill srskilt betona folkrrelsernas betydelse fr det fria
organisationslivet. Studiecirklar var det idburna arbetets drivhus i samband
med demokratins genombrott i de nordiska lnderna. Det finns all anledning
att i utbytet med Central- och steuropa ven fortsttningsvis ta tillvara de
kunskaper som finns i svenska studiefrbund. De br ges fortsatta
mjligheter till statligt std fr detta arbete, ett std som ocks mste inne-
fatta mjligheten fr enskilda organisationer att f std till fraktkostnader.
Ocks det arbete och det utbyte som Svenska kyrkans frsamlingar bedriver
r av stor betydelse fr de mellanfolkliga kontakterna. I de forna
kommunistdiktaturerna runt stersjn r partiarbete fortfarande fraktat av
mnga mnniskor p grund av alla r med partidiktatur. Den del av stdet till
demokratiutveckling, som i dag utbetalas till de svenska riksdagspartierna fr
std till partisystemet i st- och Centraleuropa, fyller i detta sammanhang en
viktigt uppgift. Vad som ovan anfrts om mellanfolkliga kontakter, enskilda
organisationers och partiers arbete i stersjregionen br ges regeringen till
knna.

5.4 Samarbete med Ryssland

Det skerhets- och samarbetsavtal som undertecknades i maj i r mellan
Nato och Ryssland har frutsttningar att bli ett avstamp fr frdjupade
relationer mellan Vsteuropa och Ryssland. Tillsammans med beslutet att
inrtta Euro-atlantiska partnerskapsrdet (EAPR), avtalet med Ukraina
och beslutet att erbjuda Polen, Tjeckien och Ungern frhandlingar om
medlemskap i frsvarsalliansen, ritas samarbetskartan om. Utan ngon
parallellitet i Natos agerande visavi lnderna i Centraleuropa respektive
Ryssland hade riskerna varit betydligt strre fr att Natos utvidgning
skulle ha inneburit kade spnningar i Europa.

Avtalet mellan Ryssland och Nato etablerar ett permanent rd fr
konsultationer och samarbete men ocks fr gemensamma beslut och
aktioner. Konfliktfrebyggande arbete, krishantering, fredsbevarande
operationer, samarbetet inom Partnerskap fr fred, utbyte av information om
militr strategi, doktriner, vapenkontroll och nedrustning, krnvapenskerhet
och icke-spridningsfrgor etc r viktiga inslag i samarbetet. Parallellt med
konsultationerna i det permanenta rdet skall dialogen mellan hgre militrer
frdjupas. Svl gemensamma vningar som utbyte av sambandsmn
planeras.

Fr att ven de lnder som i dag inte tillhr EU skall ha en chans att
utveckla sin inhemska produktion mste nuvarande handelshinder tas bort.
Dagens situation, dr dessa lnder inte tillts konkurrera p rttvisa villkor
inom de produktomrden dr de r starkast, r oacceptabel. En viktigt tgrd
i sammanhanget r att EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland
snarast ratificeras av EU-lnderna. Sverige stdjer ven Rysslands strvan att
bli medlem i Vrldshandelsorganisationen, WTO.

Centerpartiet anser att Sverige br intensifiera anstrngningarna att knyta
ett demokratiskt Ryssland nrmare till vriga Europa. Den oerhrda potential
som finns i ett nra samarbete med Ryssland mste tas tillvara. Hr har EU
ett betydande ansvar fr att bjuda in Ryssland till den inre marknaden och till
det nrmare politiska samarbetet. Parallellt med EU:s historiska
utvidgningsprocess till lnderna i Central- och steuropa, inklusive
Baltikum, br EU - i likhet med Nato - gna stor mda t att utveckla ett
srskilt partnerskap med Ryssland. Detta br ges regeringen till knna.

Samarbete med Ryssland i stersjkretsen, i Barentsregionen, p nordiskt
plan, i EU-kretsen och inom Partnerskap fr fred frhindrar oss inte att ocks
bygga ut de bilaterala kontakterna. Centerpartiet anser att bde Sverige och
Ryssland har mycket att vinna p ett nrmare samarbete. Huvudsakligen br
vi koncentrera oss p std till reformprocessen, demokratiutveckling,
investeringsfrmjande insatser, miljsamarbete, std till utvecklingen av
infrastruktur exempelvis p telekommunikationsomrdet, skerhetsfrmjande
insatser p tull- och grnsbevakningens omrde, insatser fr att stdja upp-
byggnaden av rttsvsendet och bekmpandet av den grova kriminaliteten,
tgrder fr att underltta handel och resande, akademiskt och kulturellt
utbyte samt mellanfolkliga kontakter. Sverige br i frsta hand prioritera sina
insatser till de angrnsande delarna av Ryssland, inklusive Kaliningrad-
omrdet.

I likhet med det arbete som genomfrs respektive pgr inom UD
avseende en samlad Afrikapolitik respektive en samlad Asienpolitik, br
regeringen ta initiativ till en samlad svensk Rysslandspolitik. Regeringen br
terkomma till riksdagen och redovisa ett frslag till en samlad
Rysslandspolitik. Detta br ges regeringen till knna.

Det finns ocks anledning att vervga om inte Sverige, som ett militrt
alliansfritt land, skulle ha mycket att vinna p att frdjupa dialogen ocks p
det militra omrdet med Ryssland. Lmpliga och avgrnsade omrden
skulle kunna vara teknikomrdet, forskning och materiel samt utbildning.
Centerpartiet anser att regeringen br ta initiativ till att utreda
frutsttningarna fr ett utvecklat bilateralt samarbete med Ryssland p total-
frsvarsomrdet. Vad som ovan anfrts om bilateralt samarbete mellan
Sverige och Ryssland br ges regeringen till knna.

6 Hemstllan

6 Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att miljarbetet inom FN br ha en egen
exekutivkommitt i den nya organisation som aviseras och om ett
FN:s rd fr hllbar utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att FN:s kapacitet som koordinator fr lnder och
organisationer br vara ett prioriterat ml i utvecklingen av det
multilaterala bistndet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om den nyligen inrttade snabbinsatsstyrkan
SHIRBRIG och om att Sveriges bidrag till denna styrka br kunna ka
p sikt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om institutionella reformer, administrationen och
finansieringen av FN,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att Europardet i hgre grad br uppmrksamma
ocks nya utsatta grupper och utgra ett skydd fr mnniskor, oavsett
kn, etniskt ursprung, religion, kultur eller sexuell identitet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om samarbetet inom OSSE,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om arbetet att f till stnd nedrustningsavtal,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om verksamheten inom Europeiska unionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om Sveriges militra alliansfrihet och samarbete
med Nato,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om det nordiska samarbetet och om frberedelserna
infr det svenska ordfrandeskapet i Nordiska ministerrdet,

11. att riksdagen under utgiftsomrde 5 Utrikesfrvaltning och
internationell samverkan, anslag E 2 Europainformation fr budgetret
1998 anvisar 1 500 000 kr mindre n vad regeringen freslagit eller
sledes 6 300 000 kr och under anslag A 2 Nordiskt samarbete fr
budgetret 1998 anvisar 1 500 000 kr mer n vad regeringen freslagit
eller sledes 2 952 000 kr,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om svenskt miljbistnd i Barentsregionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om projektfinansiering i Barentsregionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om fortsatt std till de baltiska lndernas nrmande
till EU p tredjepelaromrdet och om den lngsiktiga mlsttningen att
uppn fri rrlighet fr varor, tjnster, kapital och personer i hela
stersjregionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att en strre andel av stdet till de baltiska
lnderna br kanaliseras via myndigheter p regional och lokal niv,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att std fr praktik- och utbildningsverksamhet i
de baltiska lnderna och samma mjlighet att ta emot baltiska
studenter vid dessa utbildningar i Sverige br ges till svenska tand-
lkar- och lkarhgskolor samt landsting,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om hanteringen av EU:s strukturfonder, behovet av
program fr vnortssamarbete och horisontellt samarbete samt om
behovet av en offensiv gemensam regionalpolitik inom EU,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om mellanfolkliga kontakter, enskilda
organisationers och partiers arbete i stersjregionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att EU br utveckla ett srskilt partnerskap med
Ryssland,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att regeringen br ta initiativ till en samlad
svensk Rysslandspolitik,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om bilateralt samarbete mellan Sverige och
Ryssland.

Stockholm den 2 oktober 1997

Olof Johansson (c)

Helena Nilsson (c)

Andreas Carlgren (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Agne Hansson (c)

Elving Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Ingbritt Irhammar (c)