Intresset för samhällsfrågor i skolan

Motion 1988/89:Ub293 av Erkki Tammenoksa m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub293

av Erkki Tammenoksa m. fl. (s)
Intresset för samhällsfrågor i skolan

Mångå klagar på att Sverige inte har en naturlig självständighetsdag som
anknyter till stora nationella händelser som t. ex. 14 juli i Frankrike, 17
maj i Norge eller 6 december i Finland. Eftersom Sverige har lyckats
undvika revolutioner och ockupationer, och fått bevara sin självständighet
i alla tider, upplevs inte den 6 juni så lidelsefullt som landets stora
nationaldag. Det finns ingen anledning att försöka ändra på detta, men det
finns anledning att uppmärksamma andra stora dagar i det moderna
Sveriges samhällsliv.

Sverige är ett föredöme i många länders reform- och lagstiftningsarbete.
Den offentliga sektorns aktiva del i samhället, välskötta statsfinanser, det
internationellt mycket höga valdeltagandet, jämlikhetssträvanden mellan
könen och mellan svenskar och invandrare, engagemanget för flyktingmottagande,
fredsarbetet, regionala satsningar osv. har väckt och väcker internationellt
en stor uppmärksamhet.

Sveriges folk har fått uppleva en stillsam revolution under 1900-talet.
Detta måste uppmärksammas även nationellt på ett positivt sätt. Ett av
tillfällena är överlämnandet av budgetpropositionen i början av januari.
Det är ju då riksdagen börjar granska regeringens inkomst- och utgiftsförslag
för den statliga verksamheten. Fr. o. m. den 1 juli börjar ett nytt
budgetår för statens myndigheter och senast i början av juni måste riksdagens
beslut föreligga; statens stöd åt skolan, kulturen, miljövården, sociala
sektorn, försvaret, trafiken osv.. Överlämnandet av regeringens budgetproposition
är en händelse som angår varje människa i detta land. Uppmärksamheten
är visserligen massmedialt stor och oftast lyckas någon
tidning komma åt propositionen innan den överlämnats officiellt till riksdagen.
På det viset saboteras regeringens möjligheter att informera om
helheten, utan uppmärksamheten fokuseras till några detaljer. Detta förhållande
kan man tydligen inte råda bot på. Det kommer antagligen även i
fortsättningen att hända att budgetförslaget kommer ut för tidigt till utomstående.

Det positiva i samband med årets budgetproposition (1989/90), var det
stora intresse skolans folk visade denna. Med glädje konstaterade vi att
rektorer och lärare informerade eleverna om valda delar av budgetförslaget.
Detta engagemang borde på allt sätt stödjas i fortsättningen, men
informationen borde omfatta helheten och speciellt om ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun. Den historiska återblicken om hur Sverige

har förvandlats från fattigdom till välstånd borde ingå i denna information.

Det bästa med den svenska grundskolan är att man uppfostrar eleverna
till självständiga individer, som med kritiska ögon kan granska omgivningen
och ge sin prägel åt samhällsutvecklingen. Det är den bästa garantin för
att intresset för demokratin och för samhällsfrågorna förblir levande hos
vårt folk även i framtiden.

Den lokala skolledningen bestämmer aktiviterna i skolan, men det är SÖ
som är den statliga översynsmyndigheten och som kan utfärda rekommendation
eller direktiv om att landets skolor på ett lämpligt sätt, inte bara
genom föreläsningar, utan också i gemensamma diskussioner etc. uppmärksammar
budgetpropositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utfärda
rekommendationer till skolorna om informationsåtgärder och aktiviteter
beträffande innehållet i regeringens budgetproposition.

Stockholm den 24 januari 1989

Erkki Tammenoksa (s)

Oskar Lindkvist (s) Sylvia Pettersson (s)

Anneli Hulthén (s)

Mot. 1988/89
Ub293

6