Invandrarpolitiken

Motion 1989/90:Sf636 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf636

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Invandrarpolitiken

Mot.

1989/90

Sf636-645

Vänsterpartiet kommunisterna har många gånger föreslagit en rad åtgärder
som. om de förverkligades, skulle kunna bidra till att invandrarpolitikens
målsättningar uppfylldes.

Men det går lätt att konstatera i dag att ett förverkligande av den av riksdagen
fastställda invandrarpolitiken är mer avlägset än någonsin. Framför allt
gäller detta frågor som berör invandrarnas situation i samhället och på arbetsmarknaden.

Det arbete invandrarverket bedrev tidigare har upphört till förmån för
akuta insatser inom flyktingmottagandet. Invandrarverkets uppgifter beskrivs
i anslagsframställningen enligt följande:

- fortlöpande bevaka behovet av åtgärder för att främja invandrares och
språkliga minoriteters sociala och kulturella situation i Sverige, uppmärksamma
berörda myndigheter på sådana behov samt verka för att vidtagna
åtgärder samordnas och att myndigheternas handläggning av ärenden enligt
utlännings- och medborgarskapslagstiftningen är effektiv

- verka för samordning av samhällsinformation till invandrare samt svara
för sadan samhällsinformation till invandrare som inte ankommer på annaa
myndighet och för information till allmänheten i invandrarpolitiska
frågor

- svara för sådan dokumentation om invandrares och språkliga minoriteters
sociala och kulturella situation som inte ankommer på annan myndighet

- vara kontaktorgan mellan samhället och invandrare, språkliga minoriteter
samt deras sammanslutningar

Det är en väsentlig skillnad på hur verkets arbete bedrivs i verksamhetsplaner
och andra dokument och det arbete som görs i verkligheten. Orsaken
till det kan diskuteras, men det vore ärligare om verket talade om att man i
nuvarande läge inte kan uppfylla ovan nämnda arbetsuppgifter och också
talar om varför.

Till att börja med är det viktigt att man ser till att det blir möjligt för vanligt
folk att komma i kontakt med verket överhuvudtaget, vilket är helt
omöjligt i dag. Detta är dock det minsta man kan begära av ett statligt verk.

Det är uppenbart att man håller på att rasera ett långt, mödosamt och tålmodigt
uppbyggnadsarbete vad gäller invandrarpolitiken. Detta sker samti

1 Riksdagen 1989m. 3 sami. Nr S/636-645

digt soiri alarmerande rapporter talar om ökad brottslighet bland invandrar- Mot. 1989/90
ungdomar och utländska medborgare. Sf636

Andra minst lika alarmerande rapporter talar om invandrarungdomarnas
och andra generationens invandrares ökade andel bland personer med psykiska
och psykosomatiska problem.

Vpk föreslår att invandrarverket får 25 milj. kr. utöver regeringens förslag
så att det får bättre möjligheter att klara av sina arbetsuppgifter.

Vpk anser att det är ytterst viktigt att förutsättningar skapas som gör det
möjligt för verket att bevaka och fullfölja invandrarpolitikens praktiska tilllämpning.

Kommunerna befinner sig i en helt ny situation i samband med det kommunala
flyktingmottagandet.

Som alla känner till blir flyktingar så småningom invandrare och följaktligen
föremål för invandrarpolitiska åtgärder med motsvarande ansvar från
invandrarverkets sida.

De viktigaste frågorna på invandrarpolitikens område i dag är de som berör
invandrarnas situation på arbetsmarknaden.

En konstant hög arbetslöshet, utslagning och diskriminering berör andra
generationens invandrare.

De utländska medborgarnas förvärvsfrekvens har minskat under 1980-talet.
Minskningen är störst inom gruppen utomnordiska medborgare. Från
att 1980 ca 80 % av de utländska medborgarna i åldrarna 16-64 år förvärvsarbetade,
har andelen sjunkit till 74 %. Motsvarande andel försvenska medborgare
var 1987 84 %. Sysselsättningsminskningen inom industrin har bidragit
till att det 1986 var färre utländska medborgare i förvärvsarbete än
1980.

Den pågående strukturella omvandlingen inom arbetsmarknaden och speciellt
inom näringsgrenarna industri, handel, hotell och restaurang bidrar till
ökad arbetslöshet för invandrarna. Drygt hälften av de utländska medborgarna
arbetar inom dessa näringsgrenar jämfört med en tredjedel för
svenska medborgare.

En annan orsak till invandrarnas dåliga arbetsmarknadssituation är en allt
mer näringslivsanpassad arbetsmarknadspolitik som främst syftar till att tillfredsställa
näringslivets behov i stället för att skaffa jobb åt dem som är arbetslösa
eller riskerar att bli det.

En tredje orsak är de nya, mycket avancerade och annorlunda krav på
utbildning, prestation och ålder, som industrin ställer i dag. Det är krav som
flertalet av invandrarna inte kan motsvara.

Detta skapar en tilltagande yrkesmässig, social och ekonomisk segregation
i samhället där en växande grupp av människor blir kroniskt arbetslösa
eller hänvisade till lågavlönade serviceyrken.

Till den gruppen hör större delen av invandrarna och framför allt kvinnor
och ungdomar.

Arbetslösheten bland utländska medborgare har under hela 1980-talet varit
dubbelt så hög som för svenska medborgare. Under 1987 var i genomsnitt
4,4 % utländska medborgare i arbetskraften arbetslösa mot 1,8 % svenska
medborgare. Arbetslösheten har varit störst bland ungdomar i åldrarna 16

24 år.

Bland flyktingarna som har kommit under senare år finns en stor andel Mot. 1989/90

personer som har högre utbildningar. Ett problem för denna grupp är att få Sf636

sina meriter rättvist värderade inför fortsatta studier och på arbetsmarknaden.
Det är därför angeläget att berörda myndigheter skyndsamt åtgärdar
denna fråga.

Sammanfattningsvis nödgas man konstatera att om ingenting görs vad gäller
invandrarnas situation på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt, och
om invandrarnas utslagning och segregation tillåts fortsätta, så kommer vi
på 1990-talet att ha inte ett B- eller C-lag i samhället utan ett underproletariat
med förödande konsekvenser för samhällsutvecklingen. Den öppna rasismen
kommer då att finna gynnsam grogrund till skam för arbetarrörelsen
och de värderingar den säger sig representera.

För att undvika en sådan utveckling bör två principer slås fast för samhällets
insatser.

Samhället skall tillhandahålla svenskundervisning, yrkesutbildning och
lämplig praktik på sådana ekonomiska villkor att var och en kan delta. Kvalifikationer,
förvärvade i Sverige eller utomlands, skall accepteras av arbetsgivare
utifrån kvalifikationernas faktiska värde.

Satsningar på invandrarungdomar

Vpk anser att det krävs ett sammansatt åtgärdsprogram för att stötta de arbetslösa
invandrarungdomar som är, eller håller på att bli, utslagna. Till en
del kan detta bestå av åtgärder och förstärkningar på arbetsmarknadsutbildningens
område, på arbetsförmedlingar, på skolans och utbildningens och på
fritidens områden. Men detta är inte nog. Det fordras framför allt ett intensivt
arbete för att överhuvudtaget få kontakt med dessa ungdomar.

Vpk föreslår att resurser skall ställas till kommunernas förfogande för ett
socialt stödprojekt för invandrarungdom. Detta bör organiseras så att invandrare
anställs för att arbeta inom sin egen nations- och språkgrupp. Vi
tror att detta är en förutsättning för att komma förbi barriärer av främlingskap
och språksvårigheter. Det kan dessutom vara en utgångspunkt för att
skapa förutsättningar att bygga upp en nationell identitet hos invandrarungdomarna.
Arbetet måste självfallet bygga på uppsökande verksamhet, men
bör ges en fast bas i form av lokalutrymmen i invandrartäta bostadsområden.

Stor frihet måste lämnas när det gäller verksamhetens konkreta utformning
för att den skall kunna anpassas till skilda förhållanden. De invandrare som
skall arbeta med verksamheten måste ges en grundlig utbildning för att finna
sig väl till rätta bland svenska institutioner inom sociala och andra vårdområden,
inom utbildningssystemet och inom arbetsmarknadsväsendet. Detta är
nödvändigt för att invandrarungdomarna skall få det konkreta stöd de behöver
i olika situationer.

Invandrarorganisationerna har en avgörande betydelse i den verksamheten.
Det är viktigt att de personer som skall arbeta åtnjuter ett stort förtroende
inom den egna nationsgruppen och att verksamheten bedrivs i nära och
kontinuerligt samarbete med invandrarorganisationerna.

Vänsterpartiet kommunisterna har i tidigare framlagda motioner utförligt
motiverat behovet av ökade insatser på en rad områden inom invandrarpoli

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sf636-645

tiken. De områden som vi anser anslagsmässigt bör prioriteras är bl.a. organisationsstödet
till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet, stöd
till verksamhet bland invandrarkvinnor och stöd till vissa avgränsade projekt.

Kvinnoverksamheten har ökat markant under de senaste åren. I stor utsträckning
har invandrarkvinnor organiserat sig inom ramen för de nationella
riksförbunden, som i regel är utpräglade familjeorganisationer. Inom
flera nationella riksförbund har man bildat kvinnoutskott och sektioner både
på central och lokal nivå. Invandrarverkets projekt för greker, turkar och
jugoslaver visar tydligt behovet av stödjande verksamhet för kvinnor bland
de gamla arbetskraftsinvandrarna.

Vpk anser att med tillräckligt stöd från det svenska samhället kan invandrarorganisationerna
göra viktiga insatser för barn, ungdomar och kvinnor i
de egna grupperna. Förutsättningar finns för att driva verksamhet på ett sätt
som inte bryter mot välbekanta normer och värderingar utan i stället stärker
invandrarungdomarnas och kvinnornas identitet och förankring i den egna
kultur- och språkgruppen. Invandrarföreningarna har också särskilda förutsättningar
att engagera ungdomar med bristande kunskaper i svenska språket
och svårigheter att utnyttja det svenska fritids- och kulturutbudet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Statens invandrarverks förvaltningskostnader
för budgetåret 1990/91 anslår 25 000000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit,

2. att riksdagen till Åtgärder för invandrare avseende bidrag till den
centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer för budgetåret
1990/91 anslår 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

fatt riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
starta ett socialt stödprojekt bland invandrarungdomar i enlighet med
vad som anförts i motionen,1]

3. att riksdagen till Åtgärder för invandrare avseende stöd till verksamhet
bland invandrarkvinnor inom invandrarorganisationerna för
budgetåret 1990/91 anslår 2 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen till åtgärder för invandrarna avseende bidrag till
vissa avgränsade projekt för budgetåret 1990/91 anslår 13 600 000 kr.

Mot. 1989/90

Sf636

4

Stockholm den 24 januari 1990
Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammur (vpk)

Ylva Johansson (vpk)
Alexander Chrisopoulos (vpk)

Mot. 1989/90

Sf636

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

1 1989/90:So292

5