Irakiska Kurdistan

Motion 2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till genomförandet av en folkomröstning i irakiska Kurdistan beträffande områdets framtida federala styrelseskick samt graden av regionalt självstyre.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genomförandet av FN:s resolution 986.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till kurder bosatta i Sverige som har för avsikt att återvända till irakiska Kurdistan.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till demokratiseringsprocessen i irakiska Kurdistan genom satsningar på jämställdhet, utbildning och pedagogik samt modernisering av polisväsendet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till minröjning och återuppbyggnad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att regeringen arbetar för en samstämmig politik för irakiska Kurdistan inom ramen för EU-samarbetet.

1Yrkande 3 hänvisat till SfU.

Motivering

Minst en miljon kurder har fördrivits från sina hem sedan 1979. Folkmordet i Halabja med kemiska stridsmedel den 16 mars 1988, då minst 5 000 kurder miste sina liv, är ett exempel på det förtryck som kurderna i Irak utsatts för. Män, kvinnor och barn låg livlösa på gatorna när deras lungor hade förbränts. Det är också känt att 4 882 kurdiska byar i irakiska Kurdistan avfolkades eller jämnades med marken med bulldozrar. Mellan 1975 och 1989 försvann 182 000 kurder spårlöst sedan de hämtats från sina hem av polis.

Det är sällan kurdernas situation uppmärksammas. Kurdistan är världens folkrikaste nation utan eget land och den mest förtryckta folkgruppen i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Kurdernas kamp för grundläggande mänskliga rättigheter är minst ett tusen år gammal. Kurderna är ett av de äldsta folken i Mesopotamien. Kurdistan delades första gången 1639 mellan de persiska och de ottomanska imperierna. Senare delades landet igen mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Resultatet har blivit ett månghundraårigt kaos.

När USA 1991 drev ut Saddam Hussein från Kuwait uppmanade Bush (den äldre) Iraks folk att göra uppror. I och med att de irakiska styrkorna var upptagna med de allierade styrkorna erövrade kurderna norra Irak inklusive de nu omtalade oljerika provinserna Musul och Kirkuk. Men USA ville inte att Irak skulle delas. Det är bakgrund till att inget gjordes när den dåvarande irakiska regeringen slog ned shiamuslimerna i söder och därefter det kurdiska upproret i norr.

Av rädsla för att förintas flydde två miljoner kurder till gränstrakterna mot Turkiet och Iran. Flykten fick så stor uppmärksamhet i massmedier att trycket till sist blev så stort så att USA gick med på Frankrikes och Storbritanniens förslag om att skapa så kallade frizoner. Det innebar att de irakiska styrkorna tvingades ut från tre kurdiska provinser. Kurderna fick kontroll över drygt två tredjedelar av irakiska Kurdistan (50 000 av 80 000 kvadratkilomter). Av okänd anledning överlämnades dock de kurdiska provinser som har olja till den dåvarande Irakiska regeringen. Det kan i sammanhanget påpekas att 11 procent av världens oljereserver finns i Kurdistan.

Det kurdiska området i Irak har sedan dess utvecklats till en någorlunda självständigt kurdisk stat med eget parlament och administration. Kurderna har bevisat att de kan styra ett eget land. Kurderna vill ha självständighet samtidigt som ockupationsmakterna vill se till att Iraks gränser är intakta.

Jag anser att det rimliga är att det genomförs en folkomröstning i Kurdistan där kurderna under FN:s överinseende får avgöra om de vill vara irakier eller kurder. Om de vill ha autonomi, federalstat eller ett oberoende land. Det finns historiska förebilder att nya länder kan födas på demokratisk väg. 1905 valde Norge att klippa banden med Sverige; norrmännen blev istället svenskarnas brödrafolk genom en folkomröstning. För några år sedan valde Slovakien att klippa banden med Tjeckien. Allt som behövdes var en folkomröstning och ett mått av klokskap från Vaclav Havel och omvärlden.

Det är också viktigt att Sverige driver på för att de ca 4 miljarder dollar som är öronmärkta för irakiska Kurdistan överförs till irakiska Kurdistan. FN:s resolution 986 angav i detalj hur 13 % av Iraks oljeintäkter från oil-for-food-programmet var avsedda för irakiska Kurdistan. Dessa intäkter tillhör irakiska Kurdistan och behövs för att stärka den redan mycket ansträngda ekonomin. Kurderna bör inte straffas för FN:s byråkratiska ineffektivitet samt den förra irakiska regimens ovilja att samarbeta med irakiska Kurdistan. Jag anser att Sverige ska arbetar för att FN:s resolution 986 genomförs.

Sverige bör erbjuda ekonomiskt stöd och arbeta fram arbetsplaner för kurder bosatta i Sverige som har för avsikt att återvända till irakiska Kurdistan. Dessa personer utgör en värdefull resurs i den demokratiska återuppbyggnaden som kompetensutvecklare inom t.ex. förvaltning, rättsväsendet, utbildning, vård.

Vi anser att Sverige kan stödja demokratiseringsprocessen i irakiska Kurdistan genom satsningar på jämställdhet, utbildning och pedagogik och modernisering av polisväsendet.

Vi anser också att Sverige ska stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan och att Sverige ska ge stöd till infrastruktur samt minröjning.

Stockholm den 1 oktober 2003
Joe Frans (s)	Maria Hassan (s)