Islamofobi och hatbrott

Motion 2004/05:Ju254 av Luciano Astudillo (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör agera för att man skall få bättre kunskap om islamofobins omfattning och utbredning i Sverige genom att uppdra åt Säpo att framöver registrera brott med islamofobiska förtecken som en särskild kategori hatbrott.

Motivering

Som ett led i Säpos arbete med att förebygga och avslöja brott mot rikets inre säkerhet redovisas varje år sedan 1997 statistik över brottslighet med koppling till vit makt, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi samt brottslighet med koppling till antifascism/vänsterideologi. Kartläggningen baseras på polisanmälda brott i Sverige vilka finns införda i det databaserade anmälningssystemet RAR (Rationell Anmälans Rutin). I de sökningar som utförs har brottsrubriceringen stor betydelse samt dessutom uppgifter om brottsplats, tid, datum, målsägare och gärningsman. I analysarbetet inhämtas även uppgifter från till exempel Säkerhetspolisens spaningsregister samt även från enskilda polisutredare (Säkerhetspolisen 2003).

Begreppet hatbrott definierar Säpo som "våld eller hot mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet" (Säkerhetspolisen 2003). En rad brott för vilka det stadgas straff i brottsbalken omfattas sålunda av definitionen hatbrott, exempelvis mord, olaga hot, misshandel och olaga diskriminering.

I Sverige breder tyvärr en växande främlingsfientlighet ut sig mot muslimer och islam. Fördomar och rädsla för muslimer och islam leder till negativa konsekvenser på i stort sett alla samhällsområden. En rapport av Göran Larsson, religionsforskare vid Göteborgs universitet, visar att en majoritet av muslimerna i Sverige har upplevt diskriminering eller hot. De upplever också att attityden gentemot islam och muslimer i Sverige har blivit värre efter den 11 september. Attacken mot World Trade Center fungerade som en katalysator för islamofobin och den fortsatta rädslan för terrordåd från radikala muslimska grupper har ytterligare förvärrat situationen. Det här är en bild som stämmer med erfarenheterna från moskén i Malmö: många besökare uttrycker en ökad känsla av otrygghet, att vardagen blivit svårare och att kontakter med samhället präglas av en ökad misstänksamhet mot dem som grupp.

Vi känner igen mönstret: det som är ovant och främmande skapar en rädsla. En grupp människor blir kollektivt skuldbelagda för ett fåtal individers handlingar. Det handlar om oförmågan att se individen och människan bakom en förutbestämd bild man har av en främmande religion eller kultur.

Det är viktigt att poängtera att även andra grupper har lidit i kölvattnet av terrordåden mot USA och den tilltagande intoleransen. Vi har sett en ökad våg av antisemitism, också här i Sverige. Enligt statistik från säkerhetspolisen har det skett en uppgång för den anmälda brottsligheten med antisemitiskt motiv under år 2002: antalet anmälda brott med antisemitiska motiv ökade med 14 procent mellan åren 2001 och 2002. Omfattningen av denna typ av hatbrott mot muslimer känner vi inte till, eftersom de inte registreras som en särskild kategori. Idag registreras denna typ av brott under kategorin övriga hatbrott. Regeringen bör agera för att man ska få bättre kunskap om islamofobins omfattning och utbredning i Sverige. Ett sätt att göra detta på skulle kunna vara att uppdra åt Säpo att framöver registrera brott med islamofobiska förtecken som en särskild kategori hatbrott.

Stockholm den 20 september 2004

Luciano Astudillo (s)