IT i skolan

Motion 2009/10:Ub554 av Marie Granlund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell IT-strategi.

Motivering

För 10 år sedan hade ingen hört talas om en iPod – hur ser verkligheten ut om 10 år?

Det är inte mycket vi kan säga säkert om framtiden, men två saker vet vi definitivt när vi försöker förbereda oss inför den – den kommer att vara mer digital, och förmågan att lära mer kommer att alltid att vara viktig. Vi behöver metoder som förbereder för arbete och medborgarskap i ett kunskapsintensivt och högteknologiskt samhälle.

EU-kommissionen har listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av dessa är just digital kompetens. Digital kompetens är ett vitt begrepp som innefattar flera olika delar, från att ha kunskaper i hur man hanterar datorer, mobiltelefoner och programvaror till att utveckla en kritisk och reflekterande attityd till informations- och kunskapsteknologi (IKT). Att utgå från de sätt olika elever använder IKT och de förkunskaper elever har, kan också ha ett starkt värde för hur undervisningen ska utformas.

Det finns två huvudskäl till att introducera IKT i skolan. Det ena är det pedagogiska. Datorn är ett bra verktyg att bedriva undervisning med och IKT-användning stödjer de flesta ämnen och lärsituationer. Det andra handlar om skolans uppdrag att överbrygga digitala klyftor eftersom det fortfarande kommer att finnas grupper som inte har tillgång eller goda förutsättningar att använda tekniken.

Sverige är ett av världens mest teknikutvecklade länder. Däremot har Sverige halkat efter jämfört med andra länder när det gäller utvecklandet av lärandet med stöd av digital teknik, att utveckla lärararbetet med IKT och att utveckla skolan med samma verktyg. Norge, Danmark och England är bra exempel på länder som kontinuerligt utvecklat stöd och skaffat sig en organisation för att hantera detta. Det är hög tid att vi tar detta på allvar och verkligen intensifierar våra ansträngningar, annars kommer Sveriges unga att hamna på efterkälken.

Ett av de stora skälen till att skolan i bred mening inte har tagit till sig nyttan av modern teknik är den bristande tillgängligheten. Det finns inga andra arbetsplatser där IKT används för stora delar av arbetet där man skulle acceptera att behöva boka en apparat, gå till ett annat rum, vänta på sin tur etc.

Även om de flesta svenska barn och ungdomar är användare av den nya tekniken så finns undantag, dessutom återspeglar sig socioekonomiska förhållanden i hur barn och ungdomar använder IT utanför skolan och det påverkar deras användande av verktyg i lärandet. Skolverkets uppföljning som presenterades våren 2009 visar att tillgången till IKT i skolan ökar (om än långsamt), men framförallt att det fins betydande skillnader mellan skolorna. Vi vill ha en modern skola för alla elever. Elevernas tillgång till IT är en central del av detta. Staten har ett ansvar och detta måste tydliggöras i en nationell IT-strategi för skolan, något som kommer att stärka Sverige som kunskapsnation.

Skolan behöver en nationell IT-strategi. Viktiga utgångspunkter för en nationell strategi är:

Digitala hjälpmedel

Utgångspunkten måste vara att alla elever och lärare ska ha tillgång till digitala hjälpmedel.

Kraftsamla resurserna

Idag är ansvaret för den digitala utvecklingen i skolan splittrad på flera olika instanser. En viktig utgångspunkt för en kraftfull nationell strategi är att samla resurserna i en organisation. En nationell organisation kan också inventera skolors resurser, uppmuntra samarbeten mellan olika kommunala och fristående skolor och vara till stöd för skolor som vill göra gemensamma investeringar.

Integrera digital kompetens i alla skolans styrdokument

IKT är ett verktyg för att nå kunskap, men att behärska IKT är också en viktig kunskap i sig. Därför behöver rätt ställda lärandemål för elevernas digitala kompetens vara satta och kontinuerligt utvärderas.

Lärarutbildning och kompetensutveckling

Många lärare anser inte att de har tillräckliga kunskaper för att använda IKT som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. IKT måste därför få ökat utrymme i utbildningen av nya lärare. På samma sätt är det viktigt med strategisk kompetensutveckling av dem som redan är lärare. Det måste också finnas god tillgång till särskilda IT-pedagoger till stöd för lärarna.

Digitalisera läromedlen

Initiativ måste tas så att en betydligt större del av alla läromedel också blir digitala.

Stockholm den 4 oktober 2009
Marie Granlund (s)
Mikael Damberg (s)	Agneta Lundberg (s)
Louise Malmström (s)	Peter Hultqvist (s)
Thomas Strand (s)	Caroline Helmersson-Olsson (s)
Jan Emanuel Johansson (s)