Jämställd skola

Motion 1990/91:Ub255 av Birthe Sörestedt m.fl. (s)

En av skolans viktigaste uppgifter är att fostra eleverna
till fria självständiga människor. Skolan har också en viktig
roll som attitydförändrare.

Det råder i dag en enighet om jämställdhetsmålen som
kan sammanfattas i följande punkter: Jämställdhet innebär
att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter att:ha ett arbete som ger ekonomiskt
oberoende,vårda barn och hem,delta i politiska,
fackliga och andra aktiviteter.

Läroplanerna för grundskolan omfattar dessa mål och
ger utgångspunkt för skolans arbete.

Det gäller att omsätta läroplanens mål och idéer om
jämställdhet i skolans liv och arbete.

För att nå de målen måste utbildningen förändras.

Dagens skola klarar inte av att tillmötesgå det som är
betydelsefullt för flickor. Såväl svensk som nordisk
forskning inom skolområdet visar att skolans organisation
inte passar flickor. I skolan blir pojkar tränade för den
offentliga scenen medan flickor inte får samma goda
tränning.

Det satsas för lite på flickorna. Arbetet sker på
pojkarnas villkor. Undervisningen sker i arbetsformer som
är allt annat än feminina. Klasserna är stora, eleverna
konkurrerar med varandra. Det är en form som passar
pojkar. Det ger dem möjlighet att öka sin status.

Eftersom skolans arbetsform mycket liknar livet utanför
skolan behöver flickor tränas för detta, men på ett annat
sätt än som nu sker i skolan.

Det finns en ojämn maktfördelning i samhället. Frågan
måste ställas om kvinnorna ska förändras så att de anpassas
till männens sätt att agera eller om man ska betona de
kvinnliga synsätten? Flickor kommer idag in på alla
utbildningar och konkurrerar bra med pojkarna till högre,
typiskt manliga utbildningar. Det är andra saker än betygen
som gör att de avstår att söka eller hoppar av.

En skola som ger flickor och pojkar samma möjligheter
skulle se helt annorlunda ut.

Resultat inom forskningen visar att undervisningen
spelar en stor roll vad gäller överföring av värderingar och
attityder om mans- och kvinnovärlden till barn och
ungdomar i skolan. Det är komplicerade förhållanden och
behovet av fördjupad kunskap genom forskning och
utvecklingsarbete är stort. Frågor att söka svar på är t.ex.
varför pojkar ägnas mer tid än flickor under lektionerna,
vad detta får för konsekvenser på kort och lång sikt och hur
undervisningsmetoder ska kunna förändras och anpassas
även till flickornas villkor och behov.

I den förestående läroplansöversynen är det angeläget
att analysera de hinder som skolans organisation utgör samt
ta tillvara de kunskaper inom forskningen för att förändra
och utveckla undervisningsmetoder för en skola som ger
flickor och pojkar samma möjligheter.

Det krävs ytterligare satsningar på forskning och
utveckling inom undervisningen för att omsätta läroplanens
mål och idéer om jämställdhet i skolans liv och arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning och
utveckling för jämställdhet i skolans liv och arbete,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
skolans organisation för att nå målen om jämställdhet.

Stockholm den 22 januari 1991

Birthe Sörestedt (s)

Karin Wegestål (s)

Grethe Lundblad (s)