Jämställdhet mellan könen 1989/90

Motion 1989/90:A816 av Sonja Rembo m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A816

av Sonja Rembo m.fl. (m)

Mot.

Jämställdhet mellan könen 1989/90

A816

Innehåll

1. Inledning 2

1.1 Politiska beslut och jämställdheten 3

2. Familjen och jämställdheten 3

2.1 Politikens betydelse för jämställdheten inom familjen 5

3. Utbildning - en viktig väg mot ökad jämställdhet 6

3.1 Den felaktiga kvinnobilden 6

3.2 Skolans roll 6

4. Jämställdheten på arbetsmarknaden 8

5. Öka jämställdheten - bryt de offentliga monopolen 10

6. Flexibel arbetstid - ett steg mot jämställdhet 11

7. Rättstrygghet 12

8. Jämställdhet inom politik och organisationer 14

9. Jämställdhetsarbete på central nivå 14

10. Hemställan 14

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr AHlfi

1

Mot. 1989/90

1. Inledning A816

Varje individ måste bedömas efter sina egenskaper oavsett om den är kvinna
eller man. Kampen för jämställdhet är också kampen för att erkänna individuella
skillnader. Att bekämpa könsroller är därför liktydigt med att avskaffa
schablonbilder av män och kvinnor. Schablonbilder är skadliga, eftersom
de döljer den enskilda människan och förleder även individerna själva
att betrakta sig på ett förenklat och felaktigt sätt.

Både män och kvinnor har fortfarande en benägenhet att tänka i schabloner-
"den fysiskt starke mannen", "den känslosamma kvinnan, den materialistiske
mannen och den intuitiva kvinnan - det är begrepp som t.o.m.
letar sig in i jämställdhetsdebatten. De är i bästa fall generaliseringar - i
sämsta fall myter och fördomar.

Alla kvinnor och män måste utvecklas efter sina egna förutsättningar. Män
och kvinnor är som grupper betraktade i vissa avseenden olika, men de individuella
skillnaderna människor emellan - oavsett kön - är alltid mer betydelsefulla.

Könsroller kommer ännu under lång tid att dominera, men jämställdhetsarbetets
uppgift måste vara att visa för både kvinnor och män att dessa könsroller
inte är givna - att varje individ själv måste välja sin utbildning, sitt
yrke, sitt umgänge, sitt uppträdande. Varje människa måste få utveckla sina
anlag oberoende av könstillhörighet.

Jämställdhetsarbetet måste bedrivas långsiktigt. Det tar tid att förändra
attityder. Attitydpåverkan måste ske i alla delar av samhället; i hemmet, i
skolan och på arbetsplatserna.

Jämställdhetsarbetet måste bedrivas av både män och kvinnor, främst genom
att vara en förebild för det uppväxande släktet.

Föräldrar kan genom sitt uppträdande i hög grad prägla sina barn - självförtroende
grundläggs till stor del i barndomen, synen på könsrollerna hämtas
i stor utsträckning från den allra närmaste kretsen. Hur modern uppträder
präglar ofta barnens syn på kvinnor, liksom faderns uppträdande påverkar
bilden av män.

Kvinnor och män har samma ansvar för opinionsbildningen bland de
unga. Jämställdhetsfrågan är lika viktigt för mannen som för kvinnan. Den
personliga utvecklingen främjas av jämställda relationer som leder till ett gemensamt
ansvar för hem, hushåll och barn.

Flickor måste stimuleras att satsa på längre utbildningar och främst på utbildningar
inom ekonomiska, tekniska eller i övrigt för närvarande typiska
manliga yrken. Unga kvinnor måste också uppmuntras att ta ansvar i större
utsträckning och inte överlämna beslutsfattande i olika sammanhang till
män.

Jämställdhetsarbete kräver insatser inom många olika delar av samhället
av många individer. Den sortens påverkan uppnås inte genom politiska beslut
och lagar - den uppnås enbart genom att enskilda individer känner ett
personligt praktiskt och moraliskt ansvar.

2

1.1 Politiska beslut och jämställdheten Mot. 1989/90

Jämställdhet skapas knappast genom politiska beslut - snarare kan man säga A816

att de politiska besluten återspeglar accepterade krav på jämställdhet. Lagstiftningen
var förr ofta medvetet utformad att hålla kvinnor borta från vissa
yrken och befattningar. Män i dessa positioner fruktade konkurrens. Kvinnorna
som kämpade mot dessa lagar och bestämmelser fick göra stora uppoffringar
för sin övertygelse att de hade rätt att själva välja sin framtid. Successivt
luckrades dessa diskriminerande bestämmelser upp och avskaffades.

Det finns ett antal milstolpar i jämställdhetsarbetet. För 130 år sedan fick
t.ex. kvinnorna rätt att inneha vissa lärartjänster. För 70 år sedan fick
svenska kvinnor allmän rösträtt och blev valbara till politiska uppdrag. För
50 år sedan beslutades, att förvärvsarbetande kvinnor ej fick avskedas p.g.a.
havandeskap, förlossning eller giftermål. För 20 år sedan fastslogs att grundskolan
borde verka för jämställdhet. För 10 år sedan instiftades rätten till sex
timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.

Allt är steg på vägen till det jämställda samhället. Den sista lagreglerade
diskrimineringen av kvinnor har nu försvunnit. Kvinnor kan söka sig till alla
yrken.

Istället för lagar som syftade till att begränsa kvinnors frihet har vi en lag
som skall främja jämställdhet mellan könen. Sådana lagar är betydelsefulla
dels för dess konkreta följder men främst som en markering av den vikt statsmakterna
lagt på jämställdhetsfrågorna.

Den nuvarande lagen om jämställdhet instiftades på initiativ av den borgerliga
trepartiregeringen och röstades igenom i riksdagen med en rösts
övervikt, mot socialdemokraternas motstånd 1979.

Men medan lagstiftning förhållandevis framgångsrikt kan vidmakthålla
diskriminering är det mycket svårt att omsätta en lag i positiva resultat. Trots
lagstiftning förändras attityderna långsamt.

2. Familjen och jämställdheten

I hemmet ställs jämställdhetsidealen på svåra prov. Jämställdhet kan inte
uppnås i andra delar av samhället om inte jämställdhetsarbetet börjar inom
familjen.

I dagens samhälle leder allt oftare ett förhållande baserat på de traditionella
könsrollerna till en relationskris inom familjen - en kris som i sämsta
fall innebär att familjen splittras. Det är oftast kvinnan som tar initiativ till
en separation.

Jämställdhet mellan de båda parterna i en familj är en av förutsättningarna
för harmoniska familjer. En jämställd relation gör det enklare att lösa misshälligheter
utan uppslitande konflikter. Om jämställdhetstankar främjas hos
unga individer kan detta medverka till att skapa mer stabila familjerelationer
än de som blivit allt vanligare.

En kvinna och en man som bildar familj har båda ambitioner och önskningar
inför framtiden, inte bara när det gäller familjelivet utan även för
verksamheten utanför hemmet. Under stora delar av livet inskränks de personliga
ambitionerna av ansvaret för barnen och hemmets skötsel. Båda parter
måste inse att ingendera kan få ställa krav på att ensam få utrymme för 3

sin personliga utveckling utanför hemmet.

Under lång tid har männens behov kommit i första hand. Det fanns en tid
då detta var rationellt ur den enskilda familjens synvinkel. Mannen svarade
för penningintäkterna, medan kvinnan hade det ofta minst lika hårda arbetet
med att svara för hem och barn. Detta var samtidigt ofta en förutsättning för
mannens förvärvsarbete. Så är det inte i dag. Tekniska förändringar har skapat
nya förutsättningar inom både arbetslivet och hushållet. I dag måste oftast
män och kvinnor båda förvärvsarbeta. Likväl får kvinnorna ofta slentrianmässigt
stå tillbaka för mannens intressen och önskemål. Hon får sköta
hemmet - han ägnar sig åt arbete och rekreation.

Mot. 1989/90

A816

Diagram I

Tidsanvändning för arbete 1962-1965 i olika stadier
av livscykeln

T tmrrv#f / v«cka
80

Kvinno

Enum

16-19 ft

fO'»K)ra

&«rr»t>0*nd«
utan EM'n
0-18 1'
Bida Ktwti'

S#mt>o«nö* S*T*>0«n<)«

barn fn>d bi'n

O-8*' 0-18»'

Kvinnan #rt> Bi-,

dtlhdmin^

h«itid h*M*J

Q UnöartiiK UncwrhiH» bostaden

SköU IrMglrd
Virda M. båt. cyfc* m m

Hus*\åiisart>eie HamiaAamna oct» sköta barn VirdaAifålpa vuxrv

Handla mat. göra andri inköp. besöka post. bank
Laga mat. diska, stada T vana kläder, sy. sticka

0 Stud*e< innefattar aven restid

Forvarvsart>ete Innefattar aven restid

Kalla Tids nog 1984 sami T»d över 1985 Konsumentverket

Diagrammet ovan visar att kvinnor i genomsnitt arbetar betydligt mera än
män när man tar hänsyn till hushållsarbete. Man bör också betänka att det
som i diagrammet betecknas underhåll ofta kan utföras på helger och semesterdagar
och därmed är betydligt mindre fysiskt tröttande än det hushållsarbete
som måste utföras före och efter förvärvsarbetet. Ofta har männens arbete
i hemmet mera karaktär av hobby medan kvinnorna bär ett tyngre ansvar
för dagliga rutiner. 4

2.1 Politikens betydelse för jämställdheten inom familjen Mot. 1989/90

Med utgångspunkt från alla individers lika värde borde jämställdhet vara en A816

självklarhet. Jämställdhet är idag inte primärt en fråga om politiska beslut.

Den lagstadgade diskrimineringen av kvinnor är i dag med något fåtal undantag
undanröjd.

Det politiska arbetet med jämställdhet måste nu inriktas på att göra förändringar
inom olika politiska områden som främjar förutsättningarna för
jämställdhet.

Färre kvinnor accepterar en underordnad roll i arbetslivet eller i familjen.

Allt flera män accepterar inte heller att ställas åt sidan när det gäller att sköta
barn och hem. Det ställs därför krav på statsmakten och arbetsmarknadens
parter att skapa valfrihet för familjen när det exempelvis gäller arbetstid och
barntillsyn.

I dag motverkar utformningen av skattesystemet och barnomsorgen jämställdhetssträvandena.
Situationen för många familjer skulle avsevärt underlättas
om familjen själv fick välja barnomsorg. Ett exempel på hur socialdemokraternas
dogmatiska politiks beträffande barnomsorg motverkar jämställdhetssträvanden
är motståndet mot arbetsplatsanknutna daghem. Genom
sådana daghem skulle föräldrar lättare kunna finna en barnomsorgsform
som ej står i konflikt med deras yrkeskarriärer. Det är naturligtvis kvinnor
som skulle dra störst nytta av sådana arrangemang.

I stället för att staten ger stora subventioner endast till kommunal barnomsorg
bör statsmakternas stöd utgå lika till alla former av barnomsorg. Det
måste gälla även dem som själva väljer att vara hemma under längre eller
kortare tid. Ökad valfrihet främjar jämställdheten.

Det är också viktigt med valfrihet och alternativ inom äldreomsorg och
vård. När den offentliga vården inte klarar sina uppgifter att ge vård och omsorg
till gamla, sjuka och handikappade slits allt fler mellan kraven från arbetet
och vården av anhöriga. Många, främst kvinnor, tvingas att sluta eller
minska sitt yrkesarbete för att hjälpa till med vården av en anhörig. För dem
är det viktigt att det kan växa fram mera flexibla alternativ inom vården.

Kvinnor har genomgående lägre inkomster och lägre förmögenhet än
män. Däremot är det noterbart att kvinnorna i varje inkomstsegment i genomsnitt
betalar mer skatt än männen. I många familjer är det också rent
slentrianmässigt så att familjens gemensamma sparande formellt sker hos
mannen. Handhavandet av familjeekonomin är också oftast en angelägenhet
som männen sköter.

Den skatteförändring som nu genomförs kommer att missgynna kvinnorna.
Genom att skattetrycket inte sänks kommer inflationen att öka.

Även specifika skattehöjningar, såsom den breddade momsen och de försämrade
bilersättningsreglerna kan kraftigt påverka privatekonomin för
kvinnor med låga inkomster.

Man och kvinna skall ha lika stark ställning i familjen.Arbetet och ansvaret
för familj och försörjning skall vara gemensamt. Familjen bör därför ses
som en enhet. Om parterna går skilda vägar skall inte den ene indirekt kunna
ta med sig den ekonomiska avkastningen av den andres arbete.

Pension är delvis att jämföra med sparande. Familjernas möjlighet att rätt

vist fördela pensionssparande skall säkerställas. Detta kan ske genom att
möjligheterna öppnas att dela ATP-poäng och att tillämpa giftorätt i ATP.
Vi har i andra sammanhang föreslagit att detta skall utredas. Vi har också
tagit initiativ till att möjliggöra för dem som i förväg vill avtala om delning
av privat pensionsförsäkring, ett förslag som socialdemokraterna och vpk
motsatt sig. I konsekvens med detta har vi föreslagit att makarna inbördes
skall avgöra fördelning och avdrag av premier.

Ett särskilt problem gäller de kvinnor som är gifta med utländska medborgare.
Nuvarande lagstiftning föreskriver att äktenskapslagstiftningen i mannens
hemland skall tillämpas. Det betyder att en svensk kvinnlig medborgare
som gifter sig med en invandrare med utländskt medborgarskap vid en
skilsmässa kan upptäcka att det är reglerna i mannens hemland som gäller.
Detta kan inträffa trots att paret varit bosatt i Sverige och trots de svenska
lagregler som tillämpas i de allra flesta andra sammanhang. Den nuvarande
lagstiftningen från 1912 ansluter till en internationell konvention. Regeringen
har efter kritiken som riktats mot den nuvarande ordningen, bl.a. i
tidigare moderata motioner om jämställdhet, aviserat att den i vår avser föreslå
ändrade lagregler.

3. Utbildning - en viktig väg mot ökad jämställdhet

3.1 Den felaktiga kvinnobilden

Trots atv kvinnorna utgör hälften av befolkningen dominerar män i olika offentliga
sammanhang. Det är inte så lätt för en ung kvinna att ur den traditionella
världsbilden finna föredömen.

I vanlig historieundervisning på grundskolan inskränker sig de namngivna
kvinnorna till ett dussintal. Bilden av tidigare samhällsperioder ger ofta intrycket
att männen var fullständigt dominerande och kvinnorna förtryckta
och maktlösa.

Verkligheten var mycket mer komplicerad än så. I alla tider har det funnits
starka kvinnor som brutit mot de vanliga normerna - kvinnor som visat
skicklighet, talang och snille. Det finns kvinnliga affärsidkare, konstnärer
och författare genom historien. Det fanns många kvinnor som under under
1700- och 1800-talen visade ett mycket större intresse för och kunskaper om
naturvetenskap och matematik än vi i dag föreställer oss.

Det är inte frågan om att skriva om historien. Däremot är det viktigt att
veta att det genom historiens gång funnits många starka självständiga kvinnor
som trots förhärskande könsroller visat sina individuella talanger och
inom olika områden varit väl så skickliga som dåtidens män. På grund av
dåtidens konventioner har de ofta inte kunnat uppräda obehindrat. De fick
dölja sig bakom män.

3.2 Skolans roll

Historien är en inspirationskälla - föredömen i elevernas närhet är en annan.
Lärare kan i hög grad påverka en ung individs intressen. Valet av utbildning
är sedan betydelsfullt för den roll den unge senare i livet skall inta. En god

Mot. 1989/90

A816

6

utbildning i överensstämmelse med den enskilde elevens intresse lägger Mot. 1989/90

Om föräldrar eller lärare medvetet eller omedvetet framställer vissa skolämnen
eller fritidsaktiviteter som "lämpliga för flickor respektive pojkar,
påverkar detta barnens föreställningsvärld. Därför är det viktigt att vuxna i
sina relationer med barn stimulerar dem att inhämta kunskaper i alla ämnen.

I vissa situationer kan i skolan kan de förhärskande konventionerna störa
undervisningens syfte. Så är ofta fallet när det gäller ämnen som uppfattas
som typiskt kvinnliga eller typiskt manliga. Det gäller t.ex. teknik och textilslöjd.
Där kan undervisning i särskilda flick- och pojkgrupper vara fördelaktigt.
Även i vissa andra fall kan sådan gruppindelning medverka till att
stärka flickors självförtroende.

Goda kunskaper hos lärarna - från förskolan och uppåt - är nödvändiga
för att eleverna skall få den rätta stimulansen. Bristfälliga baskunskaper
inom matematik och naturvetenskapliga ämnen bland lärare på låg- och mellanstadiet
är allvarligt också från jämställdhetssynpunkt. Om inte flickor tidigt
uppmuntras att tillägna sig dessa ämnen blir förutsättningarna sämre för
att de senare skall göra ett allsidigt yrkesval. Även ur det perspektivet kan
det nya lärarutbildningssystem som socialdemokraterna genomdrivit få negativ
effekt.

Många flickor bestämmer sig efter grundskolan för en kortare utbildning,
även om de har kapacitet för längre och mer kvalificerade studier. Detta är
ofta ett uttryck för en bristande tilltro till den egna förmågan eller ett tecken
på resignation inför en könsrollsuppdelad arbetsmarknad. Det är skolans
uppgift att tillsammans med föräldrarna få flickor att förstå värdet av goda
kunskaper i alla ämnen, en god utbildning och vikten av att kunna försörja
sig själv.

Diagram 2

grunden för självförtroende senare i livet.

A816

Examinerade från gymnasieskolan 1986

F Iickor
Anul 38 200

Po|kar

Antal 13 000

Flickor
Antal 6 300

Po|k«r

Antal 6 100

\ 100 75

50 25 0 25 50 75 100 %

1 1 ^ Social service'

%10C 75 50 25 0 25 50 75 100 %

- Be kläd nåd st ek nisk
Vard

Konsumtion
Humanistisk
3| Estetisk-praktisk

T radgårdi
Naturvetenskaplig

tstensk-praktisk
Samhällsvetenskap!!

Flickor
Antal 4 000

Distribution- o kontor
a Musik

Social

Jordbruk
Teknisk (3 4r av 4)

Ekonomisk (3 40

Processtekn.sk
T rateknisk
^Teknisk <2 *rl

Drift- o underhållstekn j
El o teietekmsk
Bygg o aniaggningstekn

Fordonsteknik
Verkst ads teknisk

\ ~1 E konomisk 12 Afl

7

Inom tekniska och ekonomiska områden måste kvinnor ta vara på de möjlig- Mot. 1989/90

heter som den nya tekniken erbjuder. Sverige behöver fler kvalificerade och A816

kompetenta personer inom främst teknik och naturvetenskap. Då har Sverige
inte råd att avstå från att fullt ut utnyttja begåvning och kunskaper i hela
arbetskraften.

Erfarenheterna visar att det är svårt att med bibehållna kvalitetskrav öka
intagningen till de tekniska högskolorna så länge rekryteringen följer det traditionella
könsmönstret. Det finns en outnyttjad begåvningsreserv bland alla
de kvinnor som har fallenhet för teknik och naturvetenskap men som i dag
söker sig till andra utbildningar.

Utbildning är i dag inte något som uteslutande sker vid ett enda tillfälle
tidigt i livet. Vidareutbildning är ofta nödvändig och många människor byter
helt naturligt sysselsättning både en och flera gånger under sitt yrkesverksamma
liv. Vuxenutbildning kan underlättar för människor, som känner sig
ha hamnat fel. Arbetsmarknadsutbildning är ofta mycket betydelsefull i
samband med friställningar.

4. Jämställdheten på arbetsmarknaden

På arbetsmarknaden syns den bristande jämställdheten tydligt. I dag är den
kvinnliga förvärvsfrevensen nästa lika hög som den manliga. Det betyder att
över 80 procent av män och kvinnor mellan 16 och 64 års ålder förvärvsarbetar.
Emellertid arbetar kvinnor i stor utsträckning deltid. 45 procent av de
sysselsatta kvinnorna förvärvsarbetar mindre än 35 timmar i veckan. Enbart
ca 6 procent arbetar dock 19 timmar eller mindre per vecka.

På de flesta arbetsplatser är de anställda mer eller mindre medvetet indelade
i olika kategorier. På de flesta arbetsplatser har huvuddelen av kvinnorna
mindre kvalificerade arbeten än huvuddelen av män.

Kvinnor avstår oftare än män från att söka en mera kvalificerad tjänst.

Det finns många skäl till detta. Arbetsfördelningen i hemmet är ofta en anledning
till att kvinnor inte vågar ta på sig mer tidskrävande uppgifter.

Många kvinnor har också dåligt självförtroende.

Det är emellertid inte ovanligt att män och kvinnor utför likartade arbetsuppgifter
trots att de har olika lön och tjänsteställning. Det ligger ett särskilt
ansvar på arbetsgivarna att beakta rådande förhållanden och att uppmärksamma
vilka inom en arbetsorganisation som gör betydelsefulla insatser.

Under de senaste åren har det gjorts flera försök att förmå flickor att välja
icke-traditionella utbildningar. I oroande hög grad visar det sig sedan att
dessa kvinnor lämnar yrket, delvis beroende på att de har svårt att få bra
anställningar. Orsakssambandet är oklart. Negativ inställning till kvinnliga
anställda inom traditionella manliga yrken kan finnas både bland arbetsgivare
och arbetskamrater. Dessa problem måste uppmärksammas. Det finns
annars en risk att studie- och arbetsförmedlingens insatser för att främja
icke-traditionell rekrytering kan skadas om kvinnor upplever att de lockas
genomgå utbildningar som inte ger dem möjlighet att på lika villkor konkurrera
på arbetsmarknaden.

Det ligger i arbetsgivarens intresse att untyttja de kvinnliga anställdas
kunskaper så väl som möjligt. Därav följer också att arbetsgivare har skäl

Diagram 3 O* 30 största yr* en a I storleksordning
Genomsnittliga månadslöner 1985

Mot. 1989/90

A816

Kvinnor

An;»l 1 701 500

Man

Amal 1 180 600

Lon
7 900

7 300
7 100

7 300
7 200
7 800
7 000
10 500
7 800
10 800

100%

50

50

X 100

S|ukvJrdtb'traden

Affärsbiträden

lant fkogt o
t' »dgirclsb> ukar«

Moto» O ma»k«n
montor er/reparator»

Motorfordon!
o *pår vagnsförare

Hände Ur e tande.
inköpare rri tl

Verkitadim^kaniker

Ingeniörer o tekn
med mekaniskt arb

Lon
8 000

7 200
7 600

7 000

8 200

8 300
8 2C3

11 900
8 300

12 400

% 100

ton

7 400

8 500
# 800
7 200

7 500

8 100
11 200

% 100
I

50 0

Kvinnor

50

50

100 %

C

c

L»»»' O förrSdtarb C
Byggn*d*Traa'b

Man

50

I

100 °I

Bbjrntk0te'Sk0r
Hukhult rri II

}Bokfo*are o

koniCM$trr
1 K Ijtil»fu't

L

lnst dnft o matkinckktMhe* [

L

Inf o Ifhn kJ byggn lehn #rb J

L

7 400

C

] Koktbiträden

ing o tekn med el o teletekn arb

9 400 For«i«g»admim$tr#torer

8*

7 300 Bank o möbelmakare m fi LZ

Svetta«e. gaitkarare L

8 700 Allm tamhailtadm art» [

8 700

c

7 300

f aii^fiwb m Ii Q
Oetai|h<»nc)ei f.

I

% 100 50 0

Killa FoB sami Kvinnor* ocn mans loner SCB

Hemv|fd*ie m fl

| SlU

Dl

L on

7 ?00
9 100
tO 100
7 500
9 300

7 400

9 300

8 300

] 12 200
arare » teor amn i 2 000

klkoterikor »kotare

SociaMiaotteman

ZZZ3

7 »00

12 500

13 400
9 400

7 600

8 700
10 200

B 900
8 900
7 500

I

50

100 V

att främja jämställdheten på arbetsplatsen.

En del företag, myndigheter och organisationer strävar numera medvetet
till att få en jämnare könsfördelning bland sina anställda.

Vi har i olika sammanhang avvisat kvotering av jämställdhetsskäl. Det är
orimligt att diskriminera andra sökanden. Skicklighet måste vara avgörande
vid anställning. Däremot kan det mycket väl finnas ett arbetsgivarintresse
att sträva efter en jämnare könsfördelning. Det kan medverka till en bättre
fungerande arbetsplats.

Särskilda problem uppstår för de kvinnor som vill göra karriär på höga
befattningar, främst i näringslivet. Där finns ännu få kvinnor. De kvinnor
som gjort karriär är ofta antingen ensamstående eller har män som tagit ett
större ansvar för för barn och hem än vanligt.

Förståelsen för kvinnors förhållanden är ännu dålig bland befattningshavare
i näringslivet. Det är till stor del förståeligt - företag måste konkurrera
på internationella marknader. I utlandet har man ofta mindre förståelse för
avvikelser från det traditionella.

Förhållandena har börjat förändras i näringslivet. Det finns nu fler kvinnliga
chefer på mellannivå, vilket är första steget för befodran till högre nivåer.
I debatten har emellertid understrukits att skattekilarna missgynnar
kvinnor som vill göra karriär. Möjligheterna att anlita hjälp till en del hushållsbestyr
är begränsade även för personer med goda inkomster.

5. Öka jämställdheten - bryt de offentliga monopolen

Framtidens arbetstillfällen kommer i stor utsträckning att finnas inom tjänstesektorn.
Det finns utrymme och växtkraft för en betydligt större privat
tjänstesektor. Undersökningar visar att hälften av alla förvärvsarbetande vill
ha en förändring till stånd. De vill antingen ha ny arbetsgivare eller nya arbetsuppgifter.
Det behövs en flexibel arbetsmarknad.

Skall detta vara möjligt måste den offentliga sektorns monopolställning
inom många områden brytas. Denna sektor sysselsätter ca 56 procent av de
förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den offentliga sektorn är utrymmet för
individuella variationer mera begränsat. Många anställda inom de offentliga
förvaltningarna har en inneboende skaparkraft som inte kan utvecklas i de
traditionella arbetsorganisationerna.

En SCB-undersökning visar att två tredjedelar av de tillfrågade vill underlätta
för de offentliganställda att starta eget inom den sektor som i dag domineras
av de offentliga monopolen.

Trots stort motstånd från socialdemokraterna sker en del privata etableringar
inom vård- och servicesektorn. Det är ofta viljestarka kvinnor som
genom sitt engagemang, sitt kunnande och sin vilja till förnyelse startar privat
verksamhet. Många efterfrågar deras tjänster.

På många andra håll i landet finns det idéer om liknande verksamheter
som inte minst tar till vara kvinnors kreativitet. Dessa initiativ, som är en
stor framtida resurs, möts av misstro från socialdemokratiskt håll. I stället
för att underlätta alternativ till offentlig service försöker socialdemokraterna
förhindra tillkomsten av sådan verksamhet genom hot om lagstiftning, nya
hindrande statsbidragsregler etc. Ett exempel är aktionerna mot skrivbyråer

Mot. 1989/90

A816

10

genom att hävda en extrem tolkning av lagen om arbetsförmedling. Mot. 1989/90

Kvinnors valfrihet handlar inte bara om att tränga in på männens arbets- A816

områden. Den handlar i lika hög grad om att utveckla de stora kvinnodominerade
yrkesområdena. Det är anmärkningsvärt att de områden som är dominerade
av kvinnor också är de hårdast reglerade områdena på den svenska
arbetsmarknaden.

De åtgärder för att öppna alternativ inom det som i dag är den offentliga
sektorn som vi föreslår kommer att medföra en mera breddad arbetsmarknad
inom bl.a. vård- och omsorgssektorerna. Kvinnor och män inom dessa
yrkesområden skulle kunna välja mellan många olika arbetsgivare och de
skulle få möjlighet att själva ta ansvar för sin verksamhet utan att därmed
behöva byta yrke. Konkurrens mellan olika arbetsgivare skulle innebära att
t.ex. sjuksköterskornas löner skulle återspegla utbud och efterfrågan och ta
hänsyn till individuell kompetens. Det skulle ge större genomslagskraft för
enskild initiativkraft och ansvarstagande på samma sätt som i dag sker inom
den privata sektorn.

Ändrade anställningsvillkor i dessa sektorer skulle också göra arbetena
mera attraktiva för männen. På det sättet blir det en jämnare fördelning mellan
kvinnor och män.

Det är beklagligt att de fackliga organisationerna så ensidigt slår vakt om
den offentliga sektorns nuvarande omfattning, organisation och struktur.

Deras socialistiska grundsyn innebär i realiteten att de motverkar jämställdheten.

För att ge stora kvinnogrupper nya möjligheter krävs statsbidragssystem
som likställer olika barnomsorgsformer, en sjukvårdsförsäkring som omfattar
även privata vårdgivare, stödformer som jämställer privata vårdhem med
offentliga och ett skattesystem som låter alla välja service och omsorg efter
eget huvud utan att hindras av kommunala monopol. Genom sådana förändringar
skulle det finnas olika arbetsgivare också för sjukgymnaster, sjuksköterskor,
förskollärare, arbetsförmedlare m.fl.. Ökad valfrihet ökar utvecklingsmöjligheterna
och främjar därmed jämställdheten.

6. Flexibel arbetstid - ett steg mot jämställdhet

Ofta framställs en generell förkortning av arbetstiden som lösningen på
många problem som hör ihop med kvinnors dubbelarbete. Mycket talar
emellertid för att en generell arbetstidsförkortning skulle få negativa konsekvenser
på en rad områden och snarast försvåra situationen på arbetsmarknaden.
Detta skulle inte vara till fördel för kvinnorna. De ekonomiska förutsättningarna
för en generell arbetstidsförkortning föreligger inte inom en
överskådlig framtid.

Arbetstidsförkortning kan genomföras enbart som ett resultat av produktivitetsökningar
eller löneminskningar. Nu är produktivitetstillväxten i Sverige
dålig. Sverige kan inte kollektivt bevilja sig själv mer ledighet.

Det finns däremot ett behov av att individuellt kunna variera sin arbetstid
under hela det yrkesverksamma livet. En och samma person har olika behov
under skilda perioder av livet.

En grundläggande princip i ett fritt samhälle är att de enskilda individerna

i så stor utsträckning som möjligt själva skall bestämma över sina egna förhållanden.
Arbetstidskommitténs undersökningar visar att det inte finns
några entydiga önskemål - vare sig beträffande minskad arbetstid i förhållande
till lön eller hur en arbetstidsminskning skall tas ut.

Individen bör själv få inflytande över arbetsvillkoren. På samma sätt som
lönesättningen håller på att bli allt mera individualiserad bör individuella arbetstids-
och semesteravtal komplettera lagar och avtal.

Arbetstidsuttaget bör genom avtal med arbetsgivarna kunna anpassas såväl
till den enskildes önskemål som till arbetsplatsens förutsättningar. Då blir
önskade arbetstidsförkortningar arbetsmässigt och ekonomiskt genomförbara.
Såväl småbarnsföräldrar som andra arbetstagare skulle lättare kunna
finna en arbetstidskombination som i ett visst skede bäst passar den egna
situationen. En sådan utveckling underlättar såväl kvinnors som mäns möjligheter
att kombinera familjelivet med yrkesverksamhet. I en särskild kommittémotion
om arbetstid och ledighet utvecklar vi vår syn på arbetstidsfrågorna
närmare.

7. Rättstrygghet

Rättstrygghetsfrågorna är i hög grad en kvinnofråga.Skrämmande många
kvinnor utsätts för fysiska övergrepp och misshandel. Att någon med våld
eller hot om våld försöker genomdriva sina åsikter eller önskningar är aldrig
acceptabelt i en rättsstat.

Diagram 4

Oro för vild och faktiskt vfttd 1064-1965.

And*) (%) I olika ékfersgruppor

Mot. 1989/90

A816

Procent
40

Kvinnor

Oro för vild

Faktiskt våld

20

16-24 år 25-64 »r 65-74 Ar

Oro for våld Har under det senaste året hant att man avstått

från att gå ut på kvallen av oro for att bli overfal
len. rånad elter ofredad på annat satt

Faktisk! våld Har blivil utsatt for våld eller hotelser det senaste
årci

12

Den s.k. liberalisering av straffsatserna som socialdemokraterna genomfört Mot. 1989/90

har inneburit att våldsmän kort tid efter ett gripande åter kan vara på fri fot A816

och begå nya brott. Eftersom kvinnor i allmänhet har mindre förmåga att

fysiskt försvara sig mot övergrepp innebär det att många kvinnor är rädda

för att gå ut, särskilt under de mörka delarna av dygnet. I ett samhälle där

jämställdhet råder måste gatufrid råda.

Våldsbrott mot kvinnor är ofta förknippade med våldtäkt eller andra sexuella
övergrepp. Ännu i dag drar sig många kvinnor för att göra polisanmälan.

De är rädda för att utredningsprocessen och domstolsförfarandet skall vara
förnedrande och att staten inte erbjuder skydd för repressalier från den som
begått övergreppen. Domstolarna måste också se mycket allvarligt på hot
om hämnd mot offer eller vittnen.

Det finns en grupp kvinnor som går i skräck i sina egna hem. De misshandlas
av sina män eller sambor. Kvinnomisshandel kan aldrig ursäktas eller slätas
över.

Från moderat sida har vi understrukit att påföljderna för misshandelsbrott
är för milda. Många som dömts för misshandel slipper helt frihetsberövande
påföljd. Det stora flertalet av de som döms för det svårare brottet grov misshandel
ådöms endast det stadgade minimistraffet ett (1) års fängelse.

Den nuvarande situationen är oacceptabel. Våldsbrott upplevs av allmänheten
som synnerligen allvarliga brott. Denna inställning måste avspegla sig
i straffskalor och ådömda påföljder.

Det krävs också stöd till misshandlade att skapa sig en ny framtid. På
många håll i landet finns det kvinnojourer som ger stöd till mishandlade
kvinnor. Dessa föreningar gör en mycket värdefull insats. Det är otillfredsställande
att dessa skall vara hänvisade till tillfälliga bidrag.

Vi föreslår i en särskild kommittémotion om stöd till brottsoffer, att riksdagen
beslutar inrätta en Brottsoffernämnd. Nämdens uppgift skall vara att
fördela bidrag till i första hand rikstäckande brottsoffer- och kvinnojourorganisationer.
Stöd skall även kunna utgå till regionala organisationer, till
exempel sådana som är verksamma i större städer. Stödet skall nyttjas för
utvecklingsarbete vid brottsofferjourerna, utbildning av stödpersoner och
uppbyggnadsverksamheten av sådana jourer. Anslaget bör inledningsvis
uppgå till 5 miljoner kronor. Mot bakgrund av att en sådan nämnd knappast
kommer att börja verka förrän under nästkommande budgetår bör regeringen
under budgetåret 1990/91 besluta om bidrag till Brottsofferjourernas
Riksförbund och kvinnojourerna.

Många frånskilda eller ensamstående kvinnor går i ständig skräck för att
deras våldsbenägna f.d. partner" skall finna dem och misshandla dem.

Detta är ett orimligt förhållande. I en del fall kan kvinnor få möjlighet att
med hjälp av myndigheterna byta identitet. Det är egentligen en kapitulation
för våldet men det är likväl nödvändigt att denna möjlighet står öppen
för förföljda individer. Ingen bör emellertid behöva leva i hemlighet i sitt
eget land för att undgå våldsövergrepp. Det finns nu en lag som gör det möjligt
för en domstol att utfärda förbud för en man att söka upp en tidigare
partner eller kvinna som han trakasserar. Efter kritik från bl.a. moderat håll
har riksdagen beslutat skärpa lagen.

13

8. Jämställdhet inom politik och organisationer

För att åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor krävs
ett målmedvetet arbete inom de olika organisationerna. Det är inte bara
männen som måste ändra sina attityder. Kvinnorna själva måste engagera
sig och satsa tid och kraft för att nå de positioner de eftersträvar.

Allt fler kvinnor är nu ledamöter av politiska församlingar. Likväl är dock
den kvinnliga representation i de högre politiska organen betydligt sämre.
Civildepartementet har karlagt kvinnorepresentation i styrelserna för 337 regionala
organ. 66 saknade helt kvinnor. Flertalet av dessa tillsätts av landsting
eller efter förslag från arbetsmarknadens parter. Totalt sett är endast 22
procent av styrelseledamöterna kvinnor - det är dock en tydlig förbättring i
jämförelse med situationen för några år sedan då endast 7 procent av platserna
var besatta med kvinnor.

Många anser att kvotering av kvinnor på manligt dominerade områden är
en framkomlig väg för jämställdhetsarbetet. Vi tror inte på kvotering som
metod att uppnå jämställdhet. Den bygger på bristande tilltro till kvinnors
förmåga och övertro på regleringars möjligheter. För att bevara jämställdheten
måste kvinnornas ställning grundas på egen kraft och duglighet. Därmed
är det möjligt att i valet mellan en välmeriterad kvinna och vämeriterad man
prioritera kvinnan i syfte att nå en bättre balans mellan kvinnor och män.

9. Jämställdhetsarbete på central nivå

Det jämställdhetsarbete som bedrivs på central nivå bör ha som målsättning
att i första hand undanröja hinder och förändra attityder. Det går inte att
åstadkomma jämställdhet enbart genom lagar och förordningar.

Det är väsentligt att staten som arbetsgivare föregår med gott exempel.
Det är därför tillfredsställande med den redogörelse som numera finns om
jämställdhet i statsförvaltningen. Staten framstår emellertid inte alltid som
jämställdhetens främste företrädare. Som exempel kan nämnas att den statliga
lönepolitiken missgynnar kvinnor. Den statliga sektorns lönesättning har
medverkat till att framför allt de högutbildade männen söker sig till den privata
sektorn på grund av högre löner. Det blir i allt högre utsträckning kvinnorna
som stannar kvar i offentlig anställning.

JÄMO har med små medel utfört ett bra och engagerat arbete och har
utvecklats till en pådrivande kraft i olika jämställdhetsfrågor. Den viktigaste
effekten av JÄMO är att påverka attityder bland individer, företag och myndigheter.
Under de år JÄMO verkat har flera problem uppmärksammats
som sällan tidigare påtalats, som t.ex. diskriminerande behandling vid tjänstetillsättningar
och trakasserier på arbetsplatsen. JÄMO:s organisation och
uppgifter är förnärvarande föremål för utredning.

10. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningarna för jämställdhetsarbetet,

Mot. 1989/90

A816

14

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om jämställdhetsarbetet i skolan,'] A816

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen för jämställdheten av förändringar inom
och av den offentliga sektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättstrygghetens betydelse för jämställdhetssträvanden.

Stockholm den 25 januari 1990

Sonja Rembo (m)

Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m)

Erik Holmkvist (m) Ulf Melin (m)

Charlotte Cederschiöld (m) Lars Ahlström (m)

1 1989/90: Ub335

gotab 99702. Stockholm 1990