Jämställdhet och föräldraskap

Motion 2001/02:A392 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggd föräldraförsäkring.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om attitydförändringar vad gäller män och föräldraskap.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetstidsförkortning som ett jämställdhetsverktyg.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan lagändring som i motionen anförs om föräldralediga och löneutveckling.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om den ekonomiska situationen för studenter som är eller skall bli föräldrar.2

1 Yrkande 1 hänvisat till SfU.

2 Yrkande 5 hänvisat till SoU.

Motivering

Vi har i Sverige idag de lägsta födelsetalen sedan 1700-talet och det spekuleras mycket över orsakerna. Varför vågar inte kvinnor skaffa barn? Kan de inte eller vill de inte?

Det är många om budet. LO hävdar till exempel i en rapport att det är de alltmer otrygga anställningsformerna som är orsaken. Andra säger att det är stressen, bristen på bostäder eller att annat prioriteras i livet.

Det ligger säkert en hel del i de förklaringarna var och en för sig och framförallt tillsammans. Ekonomiska faktorer spelar självklart en viss roll. Otrygghet parad med stress ger ingen lust att skaffa barn.

Men detta är nog inte hela sanningen. Vi skulle vilja lägga till en dimension som vi tror spelar stor roll, och det är den brist på jämställdhet som fortfarande präglar arbetet i hemmet.

Fortfarande är det kvinnorna som tar det största ansvaret för barnen. Fortfarande sköter kvinnorna hemmet och städar, tvättar och lagar mat mer än sina partners.

Nära två tredjedelar av det obetalda arbetet i hemmet utförs av kvinnor, som i snitt lägger ner 13 timmar mer i veckan än männen. I en fjärdedel av alla förhållanden står kvinnorna ensamma för all matlagning, tvätt och städning.

Sverige har kommit i jämförelse ganska långt när det gäller jämställdhet, men när det gäller jämställdhet i familjen har vi inte rört oss särskilt långt.

Föräldraledighet

Som ett led i jämställdhetsstrategin har olika satsningar gjorts för att få män att i större utsträckning använda sina rättigheter till föräldraledighet och därmed vara tillsammans med sina barn under deras första levnadsår. Fortfarande tar män bara ut dryga 10 % av samtliga föräldrapenningdagar. Men det finns flera vinster att hämta: dels att föräldraledighet möjliggör en fördjupad kontakt mellan pappor och barn (därav de sk pappamånaderna), dels att kvinnans ställning på arbetsmarknaden förbättras. Män får också barn, och kvinnor ses inte bara som en arbetskraftsreserv. Förhoppningen är att arbetsgivare slutar att se på kvinnor i fertil ålder som en andra klassens arbetskraft på grund av risken att de ska bli gravida och ta ut föräldraledighet. Med andra ord anser arbetsgivare fortfarande till stor del att det bara är kvinnan som får barn. För att i viss mån bryta detta negativa mönster vill vi att ytterligare en del av föräldraförsäkringen kvoteras. Miljöpartiet vill i framtiden bygga ut föräldraförsäkringen och utöka de två pappamånaderna till tre.

Men det finns andra områden där det kan vara svårare att göra förändringar därför att de än mer handlar om förändringar av attityder. Vem vårdar i hemmet? Vid vård av sjukt barn står mammorna för 66 % av dagarna, papporna för 34 %. Frågan är hur denna statistik ska ändras. Vad det gäller att arbeta deltid under barnens förskoleår står kvinnorna för nästan hela slanten, dvs de har infört en egen arbetstidsförkortning men de får också betala för den, medan småbarnspappor toppar ligan vad gäller övertidsarbete.

Arbetstidsförkortning

Miljöpartiet anser att det är viktigt att generellt sänka normalarbetstiden – i ett första steg till 35 timmar i veckan men med sikt till 30 timmar. Att sänka arbetstiden kan vara ett sätt att skapa förutsättningar för både kvinnor och män att vara mer med sin barn, det skulle också kunna vara ett sätt att ge kvinnor betalt för den arbetstidsförkortning som de obetalt har genomfört idag samt omfördela bördan av hushållsarbete mellan könen. En generell arbetstidsförkortning ger, till skillnad från t ex längre semester, förutsättningar för mer tid för barnen varje dag.

Löneutveckling för föräldralediga

Det är självklart att den som är föräldraledig ska ha samma löneutveckling som den som är kvar på arbetsplatsen. Att vara hemma med barn är också ett sätt att skaffa sig kompetens. Trots att det inte är statsmaktens sak att ge närmare direktiv för hur lönerevisionen ska gå till måste det finnas en heltäckande lagstiftning som skyddar den som är föräldraledig från att halka efter i löneutvecklingen eller mista sitt arbete. Därför bör detta ses över. Regeringen bör återkomma med förslag om hur skyddet för föräldralediga ska stärkas på arbetsmarknaden.

Förälder och student

Socialbidrag under terminerna

Vissa studenter lever under sådana villkor att de inte klarar sig under ordinarie terminstid då studiemedlet utbetalas. Vad beträffar socialbidrag under terminstid finns det i många kommuner regler som försvårar betydligt för studenternas försörjning. I en rapport från Socialdepartementet, Ensamföräldrar – en utsatt grupp? (välfärdsprojektet nr 2, 1996), visas att studier i många fall är ekonomiskt mindre fördelaktiga än att nyttja socialbidrag. Något som anses bero på att socialbidraget är kopplat till faktiska utgifter, medan studiestödet utgörs av samma belopp oavsett utgifts- och familjesituation. Resultatet blir att det i vissa lägen ställer sig kortsiktigt förmånligare för den enskilde att stanna i passivitet med socialbidrag än att studera. Regeringens utredning Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90) menade att det är viktigt att en utvidgning av möjligheterna till kompletterande socialbidrag för studier övervägs. Utredningen skrev: För den grupp ensamstående föräldrar som berörs är det av avgörande betydelse att reella ekonomiska möjligheter till utbildning ges för att de skall kunna förbättra sina utsikter på arbetsmarknaden och livssituation i stort. Enligt rapporten Cost of study, student income and study behavior in Sweden 1998 hade under höstterminen 1996 nära 20 % av studenterna barn under 18 år. Studentpopulationen är på ca 300 000 studenter, vilket innebär att antalet studenter som har barn är ca 54 000. Ungefär 3 % av studentpopulationen (ca 8 000) är ensamstående föräldrar. Flertalet av de ensamstående föräldrar är kvinnor. För att underlätta för denna grupp att bedriva studier bör socialbidragssystemet ses över vad det gäller möjligheten att få socialbidrag som studerande förälder på sommaren.

Föräldraledighet och sjukt barn

Över 50 000 studenter är föräldrar. I en undersökning gjord av Högskoleverket anser en tredjedel av dem att pengarna inte räcker och mer en åttondel anser att pengarna inte alls räcker. Bakgrunden till de här studenternas problem ligger i bristfälliga trygghetssystem. Föräldraförsäkringen ger förvärvsarbetande 80 % av inkomsten, men studenter som tidigare inte arbetat kan endast räkna med den sk garantinivån, som nu tack vare Miljöpartiet höjs under de närmaste åren. Trots höjningen är det omöjligt att leva på den inkomsten. För att underlätta bör man utreda om det kan vara möjligt att ta föräldraledigt från studier med bibehållet studiestöd. I utredningen bör det också studeras huruvida lånedelen under sådan föräldraledighet bör avskrivas samt att föräldraledighet inte bör räknas in i de tolv terminer då en studerande får studiestöd. Den tillfälliga föräldrapenningen, som bland annat tas ut pga sjukt barn, som förvärvsarbetare får på 80 % av inkomsten i högst 60 dagar per år kan studerande inte få. Detta bör också regeringen studera för att återkomma med ett förslag.

Barntillägg i studiemedlet

I studiemedelssystemet fanns tidigare möjligheter till barntillägg. Detta togs bort 1989 med motiveringen att totalbeloppet höjts till en nivå motsvarande många förvärvsarbetandes nettoinkomst. Andra motiv till borttagandet var att bostadsbidragen och barnbidragen hade höjts. Nuvarande studiemedel på dryga 7 000 kr/månad motsvarar en inkomst på drygt 11 000 kr/månad brutto.

Att vissa bidrag höjdes var inte tillräckligt. Studenter med barn behöver särskilt ekonomiskt stöd för att klara av kombinationen barn och studier. Regeringen bör se över den ekonomiska situationen för studenter som är föräldrar eller ska bli det och då särskilt i ett genusperspektiv.

Stockholm den 5 oktober 2001
Matz Hammarström (mp)
Lotta Nilsson-Hedström (mp)	Barbro Feltzing (mp)
Kia Andreasson (mp)	Gunnar Goude (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)	Mikael Johansson (mp)
Per Lager (mp)	Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)	Yvonne Ruwaida (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)	Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)	Kerstin-Maria Stalin (mp)
Lars Ångström (mp)