Jämställdhet

Motion 1989/90:A815 av Kersti Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A815

av Kersti Johansson m.fl. (c)
Jämställdhet

Inledning

Ett bra och fungerande samhälle förutsätter att skilda individers erfarenheter
och värderingar kan komma till uttryck i samhällsarbetet. Det är väsentligt
att det politiska arbetet och den offentliga verksamheten inte bedrivs på
ett sådant sätt att endast ett fåtal har möjligheter att delta i denna. En oundgänglig
del i en positiv samhällsutveckling är att både kvinnors och mäns värderingar
och erfarenheter måste få komma till uttryck i arbetet på skilda
samhällsområden. Det ger ett breddat och bättre underlag för ställningstaganden
och beslutsfattande. Det kan ge det politiska och fackliga arbetet nya
infallsvinklar och dimensioner. Det kan ge en mänskligare arbetsmarknad
och en större social och miljömässig medvetenhet hos näringslivet. Det kan
förnya och utveckla arbetet inom organisations- och samhällsliv, där kvinnor
och män gemensamt och i solidaritet med varandra kan forma ett mänskligare
samhälle.

Strävandena att skapa likvärdiga ekonomiska och sociala villkor för alla
ställer samtidigt krav på att var och en är beredd och ser som sin skyldighet
att ta sin del av föräldraansvar, personlig service och ett fungerande familjeliv.

Parallellt med politiska, ekonomiska och sociala reformer måste ett långsiktigt
arbete bedrivas genom opinionsbildning, information och ökad kunskapsspridning.
Detta i syfte att öka insikten och skapa en positiv attityd till
att alla, kvinnor och män, skall respekteras som individer, ha likvärdiga förutsättningar
och villkor och skyldighet att ta ansvar för sig själva och sina
efterkommande.

Centerpartiet arbetar utifrån denna syn på att trygga kvinnors och mäns
lika rätt och möjligheter till:

- arbete, utbildning och social trygghet

- ansvar och omsorg för barnen

- ansvar för samhällets utveckling och inflytande i den samhälleliga beslutsprocessen.

Målsättningen måste vara att skapa ett samhälle, där relationer människor
emellan präglas av respekt för varje människas värdighet, integritet och

egenart. Det politiska arbetet måste inriktas mot att ge varje människa lik- Mot. 1989/90

värdiga förutsättningar och möjligheter att ta till vara sina personliga resur- A815

ser. Detta innebär att samhället måste utformas så att varje individ har reella
möjligheter att efter intresse, läggning och förmåga fritt välja sitt levnadsmönster
i solidaritet och samverkan med andra människor. Grundläggande
är även att attityder, präglade i kulturer med en annorlunda människosyn
och en annan syn på individers rättigheter och värde - vare sig i samhällets
rättsskipning eller på andra områden - tillåter att respekten för den enskilda
individens värdighet och integritet ifrågasätts.

Ett framgångsrikt arbete för en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor
förutsätter att de förslag och åtgärder som beslutas upplevs som motiverade.

Det är oftast inte möjligt att med lagar, regler och föreskrifter av olika slag
radikalt förändra människors attityder. Om en åtgärd beslutas utan att beakta
hur åtgärden mottas kan den motverka sitt syfte. En viktig del i jämställdhetsarbetet
måste därför vara attitydpåverkan så att förslag om kvotering,
förbud, särregler m m skall kunna undvikas eller minimeras.

Tidigare centermotioner

Centerpartiet har utvecklat sin syn på jämställdhetsfrågorna i flera motioner
under de senaste riksmötena. Vi har därvid bl.a. pekat på nödvändigheten
av en mer rättvis arbetsmarknad, en fungerande barnomsorg utformad så att
valfrihet finns mellan olika omsorgsformer, förändrad inriktning i utbildningsutbudet,
skärpning av jämställdhetslagen, och mer resurser till Jämo
m.m.

Vi har senast i motion (1988/89:A809) till föregående riksmöte tagit upp
jämställdhetsfrågorna. I denna motion föreslog vi konkreta åtgärder för att
förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden bl.a. och den betydelse
kvinnors arbete har för samhällsekonomin. Vi betonade vidare vikten av regional
balans och samhällsplaneringens betydelse för jämställdheten och
ökad kvinnosysselsättning. Vi pekade även på nödvändigheten av en förändrad
inriktning av utbildningen och föreslog åtgärder för ett mindre könsbundet
utbildnings- och yrkesval, behovet av stöd för att stimulera kvinnligt nyföretagande,
inflytandefrågor och betydelsen av jämställdhet inom familjen
m m.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen konstaterar föredraganden att arbetet för att förverkliga
den femåriga handlingsplan som antogs av riksdagen under våren 1988
fortsätter. Några mera konkreta insatser för att fullfölja dessa ambitioner
finns dock inte i budgetpropositionen. Den är främst en redovisning av pågående
utredningsarbete och skilda program.

Den enda direkta åtgärd som föreslås är - vid sidan av sedvanligt förslag
till anvisning av medel till jämställdhetsombudsmannen - drygt 3,2 milj kr
för projektverksamhet att öka kvinnorepresentationen i statliga organ.

14

Centerns förslag
Allmänt

Jämställdhetsarbetet måste utgå ifrån att alla människor visar en ömsesidig
respekt för varandras integritet, egenart och lika värde. Detta innebär att
grundläggande för en positiv jämställdhetsutveckling är familjesituationen
och möjligheterna för man och kvinna att ta ett lika ansvar och ha lika möjligheter
för försörjning, till omsorg om barn, till personlig service m m.

Familjens betydelse för jämställdhetsarbetet är ofta förbisedd. Bra och
fungerande familjerelationer där man och kvinna visar ömsesidig respekt
och är beredda att ta ett gemensamt ansvar för barn och familjeekonomi
samt lever i stabila förhållanden ger de bästa förutsättningarna för en harmonisk
uppväxt. Därmed förmedlas attityder där varje människa respekteras
som en egen och unik individ med rätt till respekt för sin integritet och sin
person. Stabila sociala situationer medför att konflikter i familjen med övergrepp
och våld blir få. De psykiska påfrestningarna på såväl män som kvinnor
blir mindre. Den ekonomiska situationen oftast bättre.

Detta ger sammantaget förutsättningar för tolerans, vidsynthet och respekt
människor emellan och som i sin tur är nödvändiga förutsättningar för
verklig jämställdhet mellan kvinnor och män.

Jämställdhet i familjen

Vi har också understrukit att en central del i arbetet för ökad jämställdhet
är en fungerande barnomsorg.

Vårdnadsbidrag ger jämställdhet

Regeringspolitikens ensidiga inriktning av familjepolitiken strider mot
många familjers egna val och prioriteringar och innebär att många gör sina
dispositioner utan hänsyn till de allmänna villkor som följer därav. Förekomsten
av en svart barnomsorgsmarknad är ett uttryck för detta. Omfattande
deltidsarbete bland främst kvinnor är ett annat exempel.

Båda dessa exempel leder till att kvinnor får sämre sociala villkor och
sämre utvecklingsmöjligheter i sina arbeten. Därför har det en avgörande
betydelse från jämställdhetssynpunkt att samhällets regler formas så att det
är möjligt för den enskilde att med full valfrihet i barnomsorgen bibehålla
sina möjligheter i arbetslivet och inte förlora social trygghet.

Förslaget om en beskattad vårdnadsersättning kombinerad med förbättrade
pensionsvillkor i samband med hemarbete med egna barn har just
denna innebörd. Mindre valfrihet i barnomsorgen innebär sämre trygghet
för föräldrarna. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

ATP-år för vård av barn

Förälder som vårdat minderårigt barn under tre år och därför inte intjänat
några pensionspoäng under året kan få tillgodoräkna sig detta som poängår.

För att få tillgodoräkna sig ATP-år måste en särskild ansökan göras. Antalet

ansökningar är få och tyder på att kunskapen om denna möjlighet är liten. 15

Mot. 1989/90

A815

Mot. 1989/90

A815

Våld mot kvinnor

Rapporter om våld mot kvinnor har blivit allt fler. Många misshandlas svårt.
Dödsfall är inte ovanligt. Det är viktigt att kvinnor som på olika sätt misshandlas,
trakasseras, förföljs av män måste få stöd och hjälp. Viktiga delar
i detta är det personliga skyddet och ett utvidgat sekretesskydd så att mannen
inte via dataregister kan spåra kvinnan eller barnen vid flyttning. Kvinnan
bör få ekonomiskt stöd vid flyttning på grund av förföljelse.

Det bör vidare vara möjligt att få byta identitet utan alltför stort byråkratiskt
krångel. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att den enda möjligheten
att slippa förföljelse i vissa utsatta fall är att byta identitet och försvinna.

Det torde inte heller räcka med besöksförbud i sådana fall. För att lagen
om besöksförbud skall få någon reell betydelse är en skärpning av straffskalan
upp till tolv månader nödvändig. Detta innebär att det blir möjligt att
häkta den som ofredar i avvaktan på dom, vilket inte är möjligt med nuvarande
straffskala. Den som utsätts för förföljelse skall också meddelas när
den som dömts för brott avtjänat sitt straff eller får permission. Detta i syfte
att kunna vidta lämpliga skyddsåtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.

Kriscentra

För många män har jämställdhetsdebatten och kraven på ökad jämställdhet
inneburit och upplevts som ett hot mot den egna identiteten - en identitetskris
som ofta är en förklaring till övergreppen mot kvinnor. Våld och misshandel
blir en följd av en utveckling som mannen inte kan förstå i relation
till föreställningen om sin egen roll.

Detta förhållande måste uppmärksammas och samhället stödja de mansjourer/kriscentra
som inrättas eller planeras. Detta bör ges regeringen till
känna.

Behovet av stöd till s.k. kvinnojourer är mycket stort. Vi har från centerpartiets
sida föreslagit att särskilda medel utgår som stöd för denna verksamhet.

Jämställdhet i utbildningen

De traditionella könsrollsmönstren grundläggs tidigt och värderingarna om
vad som är manligt och kvinnligt formas tidigt. Det är därför enligt vår mening
viktigt att genom hela utbildningen från förskolan till universitets- och
vuxenutbildning beakta jämställdhetsaspekterna.

Främst kvinnor drabbas av den bristande informationen och förlorar därmed
berättigad ATP-pension.

Mot denna bakgrund anser vi från centerns sida att någon form av automatik
bör införas i syfte att alla får tillgodoräkna sig de ATP-år man är berättigad
till. Vi anser att riksdagen bör hemställa om att regeringen ger riksförsäkringsverket
i uppdrag att utarbeta rutiner så att var och som är berättigad
till ATP-år för vård av eget barn påförs dessa automatiskt.

16

Skolan

En viktig del för att förändra invanda könsrollsmönster och attityder är att
skolpersonalens sammansättning avspeglas i den syn man försöker bibringa
eleverna. Barn lär sig idag genom skolans egna förebilder vad som är att betrakta
som manligt resp. kvinnligt.

Under förskole-, lågstadie- och mellanstadietiden möter eleverna nästan
bara kvinnliga lärare. Andelen kvinnliga lågstadielärare är 98 %, mellanstadielärare
67 %. Rektorn är oftast man liksom vaktmästaren. Bespisningspersonalen
är nästan alltid kvinnlig osv. Det är därför kanske mer väsentligt
än på andra områden att strävandena att få en jämnare könsfördelning inom
olika yrkesområden snabbt leder till resultat inom skolans område. Det är
sannolikt ett av de viktigaste instrumenten för att långsiktigt förändra attityderna
i samhället om vad som är mäns och kvinnors uppgifter.

Om det könsbundna utbildnings- och yrkesvalet skall kunna brytas är det
nödvändigt med kvinnor i chefsposition som förebilder för flickorna. Skolledarna
är en grupp som unga flickor kommer i kontakt med. Fortfarande är
huvudelen av dem som rekryteras till skolledartjänster män även om en utjämning
är på väg. Undersökningar visar att kvinnliga skolledare kan tillföra
skolan nya kvaliteter och värderingar, främst när det gäller de sociala frågorna.

Enligt vår mening bör en bred kampanj för rekrytering av kvinnliga skolledare
igångsättas. Kampanjen bör syfta till att stimulera, informera och bygga
upp kvinnors självförtroende att ta chefstjänster.

Den beslutade grundskollärarutbildningen är ett steg i rätt riktning för att
bryta det nuvarande mönstret. Det är därför viktigt att en fortbildning av
tidigare utexaminerade lärare sker. I annat fall riskeras att intentionerna inte
leder till några praktiska resultat.

Det är enligt vår mening betydelsefullt att man noggrant följer dessa frågor
och att en mer samlad syn får prägla jämställdhetsarbetet på skolområdet.
Det måste vara skolöverstyrelsens uppgift att verka för att flickor resp
pojkar väljer för sitt kön otraditionella utbildningar m.m. Bl.a. läromedlen
har här stor betydelse.

SÖ bör få i uppgift att leda jämställdhetsarbetet på skolområdet. Skolöverstyrelsens
arbete bör vidare på det regionala och lokala planet kompletteras
med att en jämställdhetsansvarig inrättas vid varje länsskolnämnd med
uppgift att kunna ge de lokala skolmyndigheterna råd och stöd i jämställdhetsfrågor.

Jämställdhet inom högskolan

Vidare bör också noggrant analyseras vilka karriärhinder som möter kvinnor
inom högskolan. Vi anser att regeringen bör ge UHÄ i uppdrag att genomföra
en undersökning med direktiv att komma med förslag som syftar till att
undanröja sådana hinder. Detta skulle kunna innebära att fler kvinnor blir
motiverade att ägna sig åt forskning och fler forskarbegåvningar tas till vara.
En mindre mansdominerad forskarvärld än för närvarande skulle både vitalisera,
bredda och förnya utbildningens och forskningens inriktning inom
universitet och högskolor.

Mot. 1989/90

A815

17

Jämställdhetsforskning

En viktig del i arbetet för ökad jämställdhet är att kvinnliga forskare får
bättre villkor och större möjligheter att bedriva forskning. Möjligheterna att
bedriva forskning på ett framgångsrikt sätt bestäms ofta av faktorer vid sidan
av forskarsamhället såsom t.ex. den sociala situationen, ekonomin, bostadsförhållanden
etc. Det innebär i dagsläget att kvinnor ofta har betydligt
svårare att sammanhängande kunna ägna sig åt forskning, vilket är nödvändigt
om man skall kunna nå ett resultat och därmed skapa sig förutsättningar
för en forskarkarriär. Enligt vår mening torde således ett förbättrat stöd till
forskarstuderande vara av avgörande betydelse för att fler kvinnor skall ägna
sig åt forskning.

En ökad andel kvinnliga forskare torde också leda till att inriktningen på
forskningen breddas och därmed ge en större belysning av problem som upplevs
som väsentliga för kvinnor. Dessa områden har varit eftersatta. Ett ökat
stöd till jämställdhetsforskning kan motiveras utifrån behovet att mer explicit
belysa kvinnors problem och sociala villkor såväl i historisk tid som i nutid.
Vi återkommer i dessa frågor när forskningspropositionen presenteras.

Kvinnors inflytande

Vi har ovan konstaterat att en oundgänglig del av en fungerande demokrati
är att kvinnors och mäns värderingar och erfarenheter får komma till uttryck
i det politiska arbetet. Det är mot denna bakgrund viktigt att kvinnorepresentationen
i beslutande organ inom näringsliv, fackliga organisationer, politiskt
liv m.m. ökar. I budgetpropositionen konstaterar dock föredraganden
att andelen kvinnor i t.ex. de statliga organen har ökat under senare år och
i de centrala styrelserna är nära 30 %. Vi ser självfallet positivt på denna
utveckling, men vill samtidigt betona att denna utveckling så långt möjligt
bör ske på frivillig väg och tvingande regler undvikas.

Vi vill i detta sammanhang ta upp på vilket sätt föreslagna medel för att
öka kvinnorepresentationen i statliga organ bör användas.

I propositionen föreslås en projektverksamhet för att öka kvinnorepresentationen
i de statliga organen och att drygt 3 milj kr anvisas för detta ändamål.

Vi anser att målsättningen med dessa medel bäst uppfylls om de i stället
utnyttjas för att förstärka stödet till kvinnoorganisationerna. Propositionens
förslag bör således avslås i denna del. Enligt vår mening motiverar kvinnoorganisationernas
betydelsefulla roll i samhället att stödet ökas med ytterligare
1 milj kr om totalt 4 214 000 kr utöver regeringens förslag anvisas för detta
ändamål.

Kvinnorna och arbetsmarknaden

Den ekonomiska standarden, såväl kvinnors som mäns, är beroende av möjligheterna
att få förvärvsarbete och en egen inkomst. Utvecklingen har
också inneburit att förvärvsfrekvensen alltmer utjämnats mellan kvinnor och
män. Det kvarstår dock fortfarande betydande skillnader mellan kvinnors
och mäns yrkesval. Arbetsmarknaden är könsuppdelad och löneskillnaderna

Mot. 1989/90

A815

mellan kvinnor och män stora och tom växande. Yrkesområden, där kvin- Mot. 1989/90

nor utgör huvuddelen av de anställda, har haft en mycket svagare löneut- A815

veckling än områden där män utgör det dominerande antalet anställda.

Av tradition värderas arbeten inom vård- och servicesektor lägre än arbeten
t.ex. inom yrken med teknisk inriktning. Samtidigt har omsorg, vård,
service etc en central betydelse för möjligheterna att främja en positiv samhällsekonomisk
utveckling. Brister i t.ex. vård och omsorg leder till stora
samhällsekonomiska förluster genom att många, främst kvinnor, antingen
inte förvärvsarbetar i den utsträckning man önskar eller helt tvingas avstå
från förvärvsarbete. Utvecklingen under den senaste tiden har också visat att
förhållandena inom kvinnodominerade yrkesområden på arbetsmarknaden
blir alltmer ohållbara. Kraven på en bättre löneutveckling framförs allt starkare
och många väljer i desperation över sin arbetssituation att lämna sitt
arbete.

Vi anser därför att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas med direktiv
att genomföra en arbetsvärdering av olika yrkessektorer för att kartlägga
skillnader och analysera bakgrunden till att kvinnodominerade yrken oftast
värderas lägre än yrken där män dominerar. Löneskillnaderna mellan män
och kvinnor tenderar också att öka. Utredningen bör även lägga förslag om
hur rådande missförhållanden skall åtgärdas utan att man från samhällets
sida inkräktar på det ansvar parterna på arbetsmarknaden har.

Jämställdhet på arbetsmarknaden

Rätten till arbete är grundläggande för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor
och män. Förvärvsarbetet är inte bara en förutsättning för egen försörjning.
Det har också ett egenvärde genom att det är en väg till sociala kontakter,
gemenskap och personlig utveckling.

De praktiska förvärvshinder som idag finns måste undanröjas. Attityder
och värderingar är också av stor betydelse när det gäller kvinnors och mäns
lika möjligheter till arbete och utbildning. Ansvaret för att förändra attityder
på arbetsplatsen och arbeta bort fördomar ligger såväl hos den enskilde som
hos arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.

Jämställdhet innebär bl.a. att kvinnor och män skall kunna förvärvsarbeta
på lika villkor. De skall ha samma lönevillkor och möjligheter till utveckling
och befordran i arbetet. Grundläggande för jämställdhet på arbetsmarknaden
är också att både kvinnor och män kan kombinera förvärvsarbete med
det praktiska arbetet i hemmet och föräldraansvar.

Under de senaste decennierna har kvinnornas andel på arbetsmarknaden
kraftigt ökat. I början på 1970-talet relaterades ökningen av antalet kvinnor
i arbetskraften till högkonjunkturen och efterfrågan på arbetskraft. Kvinnornas
inmarsch på arbetsmarknaden har emellertid fortsatt, och numera
finns i det närmaste lika många kvinnor som män på arbetsmarknaden.

Det finns dock betydande skillnader mellan kvinnors och mäns förvärvsarbete.
Nära hälften av alla förvärvsarbetande kvinnor arbetar deltid. Det kan
delvis vara ett frivilligt val, men är sannolikt i lika stor utsträckning beroende
på att familjeförhållanden, begränsningar i utbildning, begränsad arbetsmarknad
m.m. förhindrar möjligheterna att öka sin betalda arbetstid. Ar

betsmiljön och arbetsorganisationen kan också vara ett hinder för kvinnor Mot. 1989/90

att arbeta heltid. Arbetsförmedlingen har efter utbildningen att se till att A815

flickor med ett otraditionellt yrkesval får den hjälp och stöd som behövs för
att kunna bli kvar i yrket.

Den tekniska utvecklingen har inneburit att arbetsmiljön i t.ex. industrin
kraftig förbättrats. Motsvarande förbättringar har inte skett inom kvinnodominerade
yrkesområden. Detta leder till att vissa arbetsmiljöer är både fysikt
och psykiskt påfrestande och att många därför inte klarar av att arbeta
heltid.

Trygghetssystemen

Arbetsmarknaden är könsuppdelad och kvinnorna har ett betydligt smalare
verksamhetsområde än männen. Kvinnor arbetar främst inom vård, service
och kontorsyrken och har oftast lägre löner än män. Detta leder också till
ytterligare orättvisor genom att vårt sociala trygghetssystem är kopplat till
lönearbetet på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar oftare kortare tid och har
dessutom ofta lägre lön för likvärdigt arbete. Detta medför lägre arbetslöshetsersättning,
lägre sjukpenning och lägre pension. Det är enligt vår mening
inte acceptabelt att i det sociala trygghetssystemet bygga in orättvisor
som beror av arbetsmarknadens utseende och sociala förhållanden som i
mångt och mycket är ett arv från ett samhälle med andra attityder och värderingar
till kvinnors arbete.

Möjligheterna att uppnå mer likvärdiga sociala trygghetsvillkor mellan
kvinnor och män förutsätter att de sociala trygghetssystemen i större utsträckning
utgår från grundtrygghetsprincipen med möjligheter till individuell
påbyggnad i det sociala skyddet.

Målsättningen för det politiska arbetet måste vara att utveckla de nuvarande
trygghetssystemen i denna riktning. Detta bör ges regeringen till
känna.

Arbetslöshetsförsäkring för alla

Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang motionerat om införande
av en allmän arbetslöshetsförsäkring/trygghetsförsäkring för alla. En sådan
försäkring skulle ge såväl kvinnor som män en grundtrygghet lika för alla.

Systemet skulle innebära att de högst avlönade som nu gynnas, i de flesta fall
män, får avstå till dem som missgynnas mest, i de flesta fall kvinnor. Vårt
förslag innebär även att de som med nuvarande regler står helt utanför möjligheter
till arbetslöshetsersättning skulle få en rimlig grundtrygghet.

Arbetsmiljö

En viktig del i jämställdhetsarbetet är arbetsmiljöfrågorna. Ovan har framhållits
betydelsen av att arbetsmiljön inom många kvinnodominerade områden
förbättras. Inom vissa yrkesområden är arbetsmiljön särskilt tung, både
fysiskt och psykiskt. Det gäller t.ex. för vårdbiträden - en personalgrupp där
arbetsskadorna är många och personalomsättningen stor. Det är bl.a. nödvändigt
att tekniska hjälpmedel tas fram som minskar de rent fysiskt tunga
momenten inom vård och omsorg. Det är också nödvändigt att monotoni 20

i arbetet motverkas. Ensidiga arbetsmoment kan t.ex. innebära betydande Mot. 1989/90

risker för belastningskador, förslitning m m, vilket ofta drabbar kvinnor med A815

monotona och ensidiga arbetsuppgifter.

Den tekniska utvecklingen skapar emellertid nya arbetsmiljöproblem. Få
arbetsmiljöfrågor har blivit så uppmärksammade som bildskärmsarbete. Det
är klart belagt både genom vetenskapliga undersökningar och praktisk erfarenhet
att skilda typer av besvär kan uppstå vid bildskärmsarbete. För kvinnor
som arbetar vid terminaler har pekats på risken för graviditetsstörningar
genom strålningen från bildskärmen. Den framtida utvecklingen innebär
också att fler, kvinnor som män, kommer att arbeta vid bildskärmar. Det är
således angeläget som vi vid upprepade tillfällen framhållit, att riskerna med
bildskärmen kartläggs och analyseras så att påvisade arbetsmiljöproblem
kan åtgärdas.

Det är nödvändigt att insatser med inriktning på att åtgärda arbetsmiljöproblem
och arbetsskador som främst drabbar kvinnor görs. Vi förutsätter
att det pågående utvecklingsarbetet på arbetsmiljöområdet seriöst analyserar
dessa frågor.

Arbetstider

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen understrukit att såväl en flexibel
som förkortad arbetstid är angelägen för många människor. Den planerade
reformeringen av arbetstidslagstiftningen måste genomföras på ett sådant
sätt att de faktiska skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetstid utjämnas.

Vi har i en särskild motion i anledning av prop. 1989/90:50 tagit upp vikten
av att en femte och sjätte semestervecka byggs ut på ett sådant sätt att kvinnor
inte av arbetsorganisatoriska skäl behöver avstå från betalt arbete.

Stor vikt måste enligt vår mening läggas vid personliga valmöjligheter så
att arbetstiderna kan anpassas till olika familjers och individers behov och
önskemål. Frågan om arbetstidens längd måste enligt vår mening främst diskuteras
som en livskvalitetsfråga och inte enbart som en arbetsmarknadsfråga.
Detta är nödvändigt om olika individers, kvinnors och mäns, rätt till
en meningsfull tillvaro anpassad efter vars och ens intresse, läggning och inriktning,
skall kunna tillgodoses. Detta bör ges regeringen till känna.

Jämställdheten och regional- och näringspolitiken

En viktig resurs för att utveckla utsatta områden är såväl satsningar på kvinnligt
nyföretagande som en bättre arbetsmarknad för kvinnor. En breddning
av kvinnors arbetsmarknad genom ett ökat nyföretagande skulle säkerligen
få stor betydelse för möjligheterna att skapa sysselsättning i utsatta regioner.

Erfarenheter visar att kvinnliga företagare ofta väljer andra branscher än
män. Kvinnliga företagare är ofta inriktade mot serviceområdet. Det är av
särskilt intresse med tanke på att många bedömare anser att den privata
tjänstesektorn kan förväntas bli det mest expansiva området under de närmaste
decennierna.

Det är också viktigt att avancerad teknik kommer hela landet till del. Ett
område som kommer att få allt större betydelse är data- och kommunika- 21

tionstekniken.

Det är enligt vår mening väsentligt att kvinnliga företagare, inte minst i Mot. 1989/90

avfolkningsbygder, tar till vara och utnyttjar de möjligheter den nya tekni- A815

ken ger och inte låter den bli en konkurrensnackdel. Vi har tagit upp dessa
frågor i en partimotion om landsbygdens utveckling.

Även om viss uppmjukning skett är de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet huvudsakligen inriktad på tillverkningsindustri och turism. Det
är enligt vår mening viktigt, inte minst med tanke på kvinnors engagemang
som företagare, att ytterligare bredda fondernas verksamhet och ge stöd
även åt serviceföretag, bl.a. med tanke på utvecklingen inom dataområdet
finns inom serviceområdet stora möjligheter för ett ökat kvinnligt företagande.
Vi föreslår därför att kvinnliga företagare som innehar eller avser
starta företag inom servicenäringarna skall få möjlighet att i större utsträckning
erhålla stöd via utvecklingsfonderna. Detta skulle underlätta möjligheterna
till eget företagande inom tjänstesektorn och bidra till den offentliga
sektorns förnyelse, vilket skulle kunna vara särskilt betydelsefyllt i områden
med dåligt utbyggd service.

Enligt vår mening kan vidare kvinnors möjligheter till utveckling och
avancemang inom dessa kvinnodominerade yrkesområden förbättras om
möjligheterna till eget företagande inom tjänstesektorn vidgas. Centerpartiets
förslag om vårdnadsbidrag underlättar valet av olika driftsformer inom
barnomsorgen. Förutom den traditionella kommunala barnomsorgen öppnas
möjligheter även för bildande av kooperativa och enskilda tjänsteföretag.
Det torde vara ostridigt att möjligheterna att utveckla idéer och avancera
inom sitt yrke utökas när mer än en arbetsgivare finns på marknaden.

Ett nytt fält för kvinnligt företagande öppnas. Dett är enligt vår mening
också positivt eftersom det kan vara ett verksamt bidrag till förnyelsen av
den offentliga sektorn.

Centerns förslag i annat sammanhang om att socialförsäkringsavgifter inte
skall tas ut för första basbeloppet innebär en minskad avgiftsbörda över
10 000 kr. En minskad avgiftsbörda över 10 000 kr skulle avsevärt underlätta
nyföretagandet samt innebära en väsentlig ekonomisk lättnad för många
kvinnliga företagare med låga inkomster.

Bredda utbudet av fritidsaktiviteter för flickor

Fritidsutbudet har ofta en inriktning som främst tillgodoser de fritidsaktiviteter
som pojkar utövar t.ex. fotboll, bandy, ishockey, motorsport etc. De fritidsaktiviteter
som flickor ofta föredrar får oftast ett mycket sämre stöd från
såväl kommunerna som från de ideella föreningarna. Det är oftast lättare
att driva genom beslut om en ny ishall än att bygga ett ridhus, vilket nästan
huvudsakligen frekventeras av flickor.

Möjligheterna att bedriva olika typer av kulturella aktiviteter är också oftast
betydligt sämre än t.ex. idrottsutövande. Flickors intresse för sång, musik,
konst och andra kulturella aktiviteter får inte heller alltid berättigat utrymme
i de fritidsaktiviteter som erbjuds.

Enligt vår mening måste flickor och pojkar ha samma möjligheter att utöva
olika typer av fritidsaktiviteter oavsett intresse och läggning. Det ankommer
framförallt på kommunerna att ta ansvar för detta. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ideologiska utgångspunkter och vikten av att bryta
koncentrationspolitiken för möjligheterna att uppnå jämställdhet
mellan kvinnor och män,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetspolitikens fortsatta inriktning avseende
kvinnornas roll i ekonomin, jämställdhet mellan kvinnor och
män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen samt kvinnors
inflytande i samhället,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på ökat företagande och regional balans
för att främja kvinnligt företagande och ökade möjligheter till sysselsättning
för kvinnor i landets alla delar,

4. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk sammansatt
kommitté skall tillkallas med direktiv att genomföra en arbetsvärdering
av olika yrkessektorer i enlighet med vad som anförts i
motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av de sociala trygghetssystemen,']

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmiljön och arbetsorganisationen inom kvinnodominerade
yrkesområden,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i utbildningen,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kampanj för att rekrytera kvinnliga skolledare,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje
länsskolnämnd,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om familjepolitikens inriktning, förbättrade pensionsvillkor
för vård av egna barn och vikten av att införa vårdnadsbidrag
för arbetet med ökad jämställdhet,3]

[att riksdagen hos regeringen begär att riksförsäkringsverket får i
uppdrag att utarbeta förslag till hur förälder som är berättigad till
ATP-poäng för vård av barn skall påföras detta utan egen anmälan,1]

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att skydda kvinnor som utsätts för misshandel,
trakasserier och förföljelse,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till kriscentra för män,3]

7. att riksdagen - med avslag på proposition 1989/90:100 i denna
del - som sin mening ger regeringen till känna att berörda organisatio

ner själva skall ansvara för att kvinnorepresentationen i de statliga or- Mot. 1989/90

ganen ökar samt beslutar anvisa 4 214 000 kr. som stöd till kvinnoor- A815
ganisationerna för detta ändamål,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om formerna för nomineringar till statliga styrelser
m.m.,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvidgningen av utvecklingsfondernas målgrupp i
syfte att förbättra stödmöjligheterna för kvinnliga företagare inom
servicenäringarna,4]

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat kvinnligt företagande som en del av den offentliga
sektorns förnyelse,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter.5]

Stockholm den 25 januari 1990

Kersti Johansson (c)

Börje Hörnlund (c) Per-Ola Eriksson (c)

Roland Larsson (c) Göran Engström (c)

Marianne Andersson (c) Kjell Ericsson (c)

Ivar Franzén (c) Håkan Hansson (c)

Jan Hyttring (c) Sven-Olof Petersson (c)

Gunhild Bolander (c)

1 1989/90:Sf370

2 1989/90: Ub823

3 1989/90:So646

4 1989/90:N360

5 1989/90:Kr522

gotab 96081, Stockholm 1990

24