Järnvägarna i Sjuhäradsbygden

Motion 1989/90:T521 av Lennart Brunander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T521

av Lennart Brunander (c)
Järnvägarna i Sjuhäradsbygden

Skall det bli möjligt att skapa en trafiksituation som inte skadar miljön, då
måste satsningen på järnvägen bli mycket kraftigare än vad regeringen föreslår.
Investeringar i nya banor och upprustning av de gamla måste ske
snabbt, mycket snabbare än vad nuvarande anslag medger. Nya vagnar
måste också köpas, det måste bli större turtäthet och turlistorna måste göras
så att de stämmer med de önskemål som de åkande har. Skall det lyckas att
få fler att åka tåg måste tågalternativet vara bra och snabbt. Det får inte heller
bli för dyrt - då blir det bilen i alla fall. Här vilar ett stort ansvar på SJ
och de lokala trafikhuvudmännen. Men skall de som har ansvaret för trafiken
kunna klara detta ansvar måste de också få resurser att klara trafiken
med. Problemet är att man inte har fått det, fagra ord blir det inget av - det
måste också till pengar.

Centerpartiet har krävt avsevärda höjningar av det statliga anslaget till investeringar
i järnvägar och även till banupprustning. Redan förra året föreslog
centerpartiet att SJ skulle få 40 miljarder under tio år till investeringar.
Om detta räcker vet inte jag, det bör samtidigt ges möjlighet att finansiera
viktiga projekt för pengar som satsas från annat håll. Till vissa projekt borde
det också vara möjligt att låna. Det måste finnas mer vilja och fantasi än vad
regeringen hittills visat.

Miljön ropar efter tågen

För Sjuhäradsbygden är försurningsskador på skog, sjöar, grundvatten, all
mark och även på byggnader, monument och rostskador på t.ex. bilar ett
mycket stort problem. Att räkna om dessa skador i pengar är inte lätt, men
det är alldeles säkert så, att de mest långtgående förslagen till satsningar på
järnväg är småsummor i jämförelse med de värdeförluster som försurningsskadorna
representerar.

Trafiken står för en mycket stor del av de försurande utsläppen i naturen,
genom att minska biltrafiken får man snabba förbättringar. Bättre avgasrening
och nya bränslen ger förbättringar men de är inte tillräckliga. Trafiken
står för drygt 60 procent av kväveoxidutsläppen i genomsnitt i Sverige, det
är förmodligen så att för Västsverige är bilens andel större. I varje fall gäller
det området mellan Borås och Göteborg. Flygfotografering av skogen i detta
område visar betydligt större skador än vad som är fallet vid andra jämförbara
fotograferingar.

Trafikrytm och trafikskador

Jag tror att en satsning på tåget skulle bli mycket positiv också för trafiken
på våra vägar. Genom att många fler åker tåg blir inte trafiken så tät och då
blir det bättre för den som behöver åka bil. En satsning på fler och bättre
banor ger också möjlighet till mer godstransporter på järnväg och då försvinner
mycket av den tunga trafiken från vägen. Trafikskadorna skulle med säkerhet
bli färre.

Gör järnvägen bättre

I Sjuhäradsbygden finns det några järnvägslinjer och det är viktigt att de
hålls i gott skick, att de ges resurser till underhåll och att nybyggnader kommer
inom rimlig tid. Jag börjar med trafiken mellan Borås och Göteborg.
Som tidigare påpekats är området mellan dessa orter mer påverkat av försurande
utsläpp än övriga områden. Jag anser det nödvändigt att få igång en
pendeltrafik här som dels har en turtäthet som är tillräcklig, dels också går
så snabbt att de resande inte förlorar tid, utan istället kommer snabbare till
Göteborg med tåget än med bilen. För det krävs investeringar på banan och
i vagnar, det blir en fråga mellan SJ och länstrafiken i Älvsborgs län och Göteborg.
Det är angeläget att denna trafik kommer igång snabbt.

Borås-Vänersborg är en järnväg som har stor betydelse för förbindelserna
mellan länets södra och norra del. Förbindelsen är dessutom viktig för den
som skall åka till Stockholm. De planer som finns att minska turtätheten är
mot denna beskrivning inte bra. Skall tåget kunna klara att ge denna reseservice
då tror jag att turtätheten behöver behållas, det är ett minimialternativ.
Det är också nödvändigt att investera i nya vagnar så att tåget kan vara ett
bekvämt alternativ.

Borås-Varberg går genom de flesta av orterna i Viskadalen och kan vara
ett konkurrenskraftigt alternativ. Den upprustning som startats måste fullföljas,
turtätheten öka och investeringar i snabbare och bekvämare vagnar
måste göras.

Kust-till-kustbanan som förbinder Sjuhäradsbygden med många orter i
Småland är en viktig förbindelse. De förslag som finns om att minska antalet
turer på denna bana kan inte ligga i linje med satsning på tåg och en mera
miljöinriktad trafikpolitik. Jag anser att minst det antal turer som finns idag
skall vara kvar.

Götalandsbanan, den stora satsningen på en bättre spårbunden trafik, har
nu utretts. Förslaget har, tycker jag, fått ett bra mottagande - nu återstår
att se till att det förverkligas. Det är en stor investering, men om vi vill öka
tågåkandet och dessutom köra mera gods på järnväg, då är det nödvändigt
att öka spårkapaciteten genom Mellansverige. För Sjuhäradsbygden skulle
denna bana få en mycket stor betydelse, restiderna inom regionen skulle förkortas,
men framför allt så skulle restiderna till Göteborg och Stockholm bli
mycket kortare. Vad detta skulle betyda för människor som bor här och för
utvecklingen av bygden kan alla förstå. Mot denna bakgrund vill jag föreslå
att Götalandsbanan byggs under 90-talet.

Mot. 1989/90
T521

8

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
föreslås om satsningar och nyinvesteringar av banor, vagnar och
tågtrafik, för järnvägarna Borås-Göteborg, Borås-Vänersborg, Borås-Varberg,
kust-till-kustbanan och den nya Götalandsbanan.

Stockholm den 22 januari 1990

Lennart Brunander (c)

Mot. 1989/90
T521

9