Järnvägen Karlskrona/Kalmar-Alvesta-Göteborg

Motion 1989/90:T529 av Sven-Olof Petersson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T529

av Sven-Olof Petersson (c)

Järnvägen Karlskrona/Kalmar-Alvesta-Göteborg

En väl utbyggd infrastruktur är en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma
en långsiktig, positiv regional utveckling. Arbetet med att förbättra
kommunikationerna är också ett prioriterat område inom det arbete som bedrivs
i Blekinge län för att utveckla och förstärka länet.

Genom förbättrade kommunikationer skapas möjligheter till bättre samverkan
mellan olika kommuner, utökade möjligheter till företagskontakter
och större möjligheter att nå olika arbetsmarknader. Det faktum att Blekinge
nu fått en egen högskola liksom Kustbevakningsverket och Boverket
lokaliserat till Karlskrona understryker ytterligare behovet av bl a en väl fungerande
kollektivtrafik.

En av de järnvägar som har stor betydelse för länets framtida utveckling
är den s.k. kust-till-kustbanan.

Kust-till-kustbanan är inte bara en viktig förbindelselänk mellan Sydostsverige
och västkusten. Den är också en viktig länk ut i det övriga järnvägsnätet,
inte minst genom anslutningarna i Alvesta, Borås, Värnamo och
Karlskrona. För Sydostsverige fyller banan även en viktig funktion för kontakterna
med de tre sydostlänen. Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Detta
gäller då inte minst kontakterna mellan deras residensstäder. Banan är också
en viktig del av landets godstransportsystem.

Kust-till-kustbanan går genom sex län och sexton kommuner. Totalt bor
närmare en miljon människor i dessa kommuner. Detta faktum visar att det
finns ett stort utrymme för en ökning av andelen järnvägsresenärer.

Ett mått på en järnvägs tekniska standard är den genomsnittliga körhastigheten.
Banan passerar på sin väg från kust till kust starkt varierande terrängavsnitt
och därmed varierar den genomsnittliga hastigheten för olika avsnitt.

En del av banan inom Blekinge län, sträckan Holmsjö-Karlskrona, tillhör
en av de sämre. Då nu planer finns att på försök på nytt låta tåget stanna i
Holmsjö så är det ytterst angeläget att denna bandel får en kraftig upprustning.
Avsikten med detta försök är bl.a. att underlätta pendlandet för arbetsresor
o.dyl. mellan den norra delen av Karlskrona och Emmaboda. Skall då
järnvägen vara ett fullgott alternativ krävs det att restiden är konkurrenskraftig
gentemot i första hand personbilstrafik. Ett ökat resande med järnvägen
skulle dessutom innebära att belastningen på landsvägarna skulle kunna
minska med positiva effekter för såväl trafiksäkerhet som miljö.

Det är viktigt att antalet tåg med direktvagnar från och till Karlskrona mot

Göteborg och Stockholm ökar. F.n. är det endast en tur per dag som erbju- Mot. 1989/90

der denna möjlighet. Att som nu, i majoriteten av fallen, tvingas till tågbyte T529
är orimligt. Dagens resenärer har behov av att färdas bekvämt och direktvagnar
är då ett viktigt krav! De vagnar som nu trafikerar banan, s.k. Y:lor,
måste därför omgående ersättas. Detta är också viktigt ur miljösynpunkt.

Emedan banan är elektrifierad skall självklart detta utnyttjas. De nuvarande
dieseldrivna motorvagnarna bidrar till att öka belastningen på miljön.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bättre järnvägstransporter på järnvägslinjen
Karlskrona/Kalmar-Alvesta-Göteborg.

Stockholm den 22 januari 1990

Sven-Olof Petersson (c)

10