Järnvägssatsningar i Västerbotten

Motion 1989/90:T547 av Maggi Mikaelsson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T547

av Maggi Mikaelsson (vpk)
Järnvägssatsningar i Västerbotten

Järnvägssatsningar i Västerbotten

Järnvägens överlägsenhet som transportmedel är inte ifrågasatt. Ur bl.a.
miljö-, trafiksäkerhets- och komfortsynpunkt är järnvägen det bästa alternativet.
För en avsevärd del av den interregionala trafiken till och från Övre
Norrland borde järnvägstransporter ha konkurrensfördelar. Det borde
också vara riktigt att utnyttja järnvägen för råvarutransporter inom regionen.
Men istället har malmtransporter, timmer- och massaved lagts över på
landsväg i Västerbotten.

Nedläggning av bandelar, vagnlastterminaler och biljettservice undergräver
förtroendet för transportpolitikens ansvariga. Uppstyckningen av järnvägen
på flera huvudmän har redan visat att olika beslut blir dåligt samordnade
och dåligt underbyggda. Statens övergripande ansvar måste stärkas.

Järnvägen skulle med rätt satsningar, också kunna vara ett konkurrenskraftigt
transportmedel för persontrafik på längre sträckor.

Genom Västerbotten går norra stambanan, som till största delen trafikeras
med godståg. Dessutom går tre nattåg i vardera riktningen mellan Övre
Norrland och Stockholm respektive Malmö/Göteborg. På sommaren och
helger tillkommer ett tåg i vardera riktningen. I Vännäs finns ett spår till
Umeå.

Godstrafiken på norra stambanan har i det närmaste nått kapacitetstaket
vilket medför att det både är ont om tid att underhålla banan samt att det är
svårt att köra ikapp förseningar och liknande.

Godstrafiken beräknas öka kraftigt på sikt och det är viktigt att det budgeteras
tillräckliga resurser för upprustning, förstärkningar, byggande av mötesplatser
mm. I ett långsiktigt perspektiv bör dubbelspår utredas.

Under det senaste året har persontrafiken på de tre nattliga tågen ökat.
Under sommaren 1989 ökade passagerarantalet med mellan 5 och 6%, delvis
beroende på de röda avgångarna. Men enligt Olof Dahlstedt, chef för
persontrafik Nord, har antalet passagerare ökat även på de tåg som inte har
röda avgångar.

Kraven växer nu på att SJ måste sätta in Lapplandspilen i trafik mellan
Malmö - Kiruna igen, liksom sovvagnar till Skellefteå. För att ytterligare
stimulera tågåkandet till Norrland bör det införas röd avgång på samtliga
destinationer norr om Ånge.

I ett framtidsperspektiv måste rejäla satsningar göras på att bygga ut järn- Mot. 1989/90

vägsnätet i Norrland. En satsning på en järnväg längs Norrlandskusten är T547

ett led i ett sådant framtidsperspektiv. Det skulle dels bidra till att avlasta
stambanan, dels bidra till att underlätta arbetspendling mellan kustorterna.

Inlandsbanans framtid måste också säkras och rejäla satsningar på banunderhåll
göras på sikt. Turisttrafiksatsningarna har varit en framgång och
måste fortsätta som ett led i förstärkningen av banans ställning.

När det gäller godstrafikens utveckling var det ett olyckligt beslut att göra
Umeå till godsterminal. Visserligen är Umeå ett regionalt centrum och hanterar
stora godsmängder, men bangårdens placering, mitt i Umeå skapar
stora olägenheter med dålig miljö, mycket trafik och därmed ökade olycksfallsrisker.

Den naturliga placeringen för en godsterminal är Vännäs. Där finns gott
om plats för en expanderande godshantering, där finns fortfarande kunnig
personal. Vännäs har sedan början av seklet varit en central järnvägsknut,
och måste ges möjligheter att finnas kvar som levande järnvägsort. Vännäs
har också förlorat ett antal anställda genom olika personalneddragningar under
de senaste åren och borde få kompensation för detta. För att lösa problemen
med transporter till och från godsterminalen bör byggandet av stickspår
utredas.

För Umeås del måste framtidsutveckling istället bli en satsning på persontrafiken.
En utveckling av persontransporter genom byggandet av en ostkustbana
med snabbtågsförbindelser både åt norr och söder passar väl in i
Umeås karaktär av expansivt centrum i Västerbotten.

På samma sätt bör godsterminaler i norra länsdelen läggas i anslutning till
stambanan för att underlätta omlastningar.

I årets budgetproposition finns inga offensiva satsningar på Norrlandstrafiken.
Statsrådet hänvisar till en kommande proposition om transportsektorns
infrastruktur. Dock avslås Transportrådets begäran om ett extra anslag
på 20 milj kronor för att förbättra vagnmaterielen.

Den som har åkt nattåg till Norrland och haft otur att få sova i en av de
äldsta vagnarna, skulle ha stor förståelse för Transportrådets begäran, som
härmed tillstyrks.

Transportrådet minskar persontrafiken på ytterligare en tur på sträckan
Umeå - Vännäs vilket innebär ytterligare försämringar av tågförbindelserna
mellan dessa orter. Eftersom sträckan tillhör stomnätet och staten har ansvar
för den vill inte Länstrafiken ta över ansvaret för denna trafik.

Problemet måste lösas och vpk har tidigare krävt pendeltåg mellan Vännäs
- Umeå - Holmsund, ett krav som vi upprepar. Tågtrafik borde vara
basen i kommunikationerna mellan Umeå och Vännäs. Buss ett komplement
för dem som bor i byarna. Vännäs har mycket stor arbetspendling till
Umeå. I dag sker merparten med privatbil men det borde kunna minskas
med bättre kollektivtrafik, dvs. fler tågförbindelser. Framför allt skulle tåget
kunna bli ett bra alternativ på kvällar och helger. SJ bör få i uppdrag att lösa
detta tillsammans med trafikhuvudmännen.

På sikt bör även Lycksele sammanbindas med snabbtågsförbindelse till
Umeå.

9

Mot. 1989/90
T547

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkning av norra stambanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinsätta Lapplandspilen och sovvagnar till
Skellefteå i trafik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om röda avgångar norr om Ånge,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på inlandsbanan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att flytta godshanteringen från Umeå till Vännäs,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bygga ostkustbanan,

7. att riksdagen till Transportrådet anslår 20 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit för upprustning av vagnmateriel till Övre Norrland,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om persontrafik mellan Vännäs och Umeå,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbtåg till Lycksele.

Stockholm den 24 januari 1990

Maggi Mikaelsson (vpk)

Sammanfattningsvis redovisas de åtgärder som krävs för en offensiv satsning
på järnvägen i Västerbotten:

- Förstärkningar av norra stambanan. På sikt bör dubbelspår utredas.

- Flyttning av godslastcentralen i Umeå till Vännäs. Utredning av byggande
av stickspår.

- Röda avgångar till alla destinationer norr om Ånge.

- 20,0 miljoner kronor till nya vagnar.

- Sätt in Lapplandspilen och sovvagnar till Skellefteå i trafik igen.

- Bygg ostkustbanan.

- Garanterad persontrafik på tåg mellan Vännäs och Umeå.

- På sikt snabbtåg till Lycksele.

- Förstärkningar av inlandsbanan. Trafiken garanteras.

10