Järnvägstrafiken i Västsverige

Motion 1990/91:T565 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

Vi tar i den här motionen upp några västsvenska
järnvägsfrågor som har stor betydelse för norra Älvsborg.

Goda kommunikationer är en förutsättning för valfrihet
i boende, arbete och fritid. Västsverige är ett av landets
mest föroreningsdrabbade områden. En bidragande orsak
till detta är landsvägstrafiken. Därför är det av största vikt
för fungerande kommunikationer att mer miljövänliga
alternativ kan erbjudas, främst en utökad och förbättrad
tågtrafik.

För detta krävs omfattande satsningar. Centern har i
partimotionen om infrastruktur föreslagit betydande
ökningar, bl a 2,5 miljarder till järnvägsinvesteringar
1991/92 och en totalram för järnvägssatsningar på 40
miljarder fram till år 2000. Detta finansieras genom
utförsäljning av statliga företag. Detta täcker in de förslag
vi här för fram.

Den särskilde storstadsutredaren för Göteborg har
tillsammans med länstrafikbolagen i berörda områden
kommit överens om satsningar på den regionala
tågtrafiken -- ''Västtåg''. För att fullfölja
överenskommelsen krävs att resurser tillförs. För att kunna
komma igång med detta så snart som möjligt bör de resurser
som tillförs pendeltågstrafiken i enlighet med
storstadssatsningen även kunna användas för investeringar
i rullande materiel. Detta bör ges regeringen till känna.

Norge--Väner-länken

Förbindelsen Göteborg--Kornsjö är en del av den
internationella järnvägslinjen Köpenhamn--Oslo.
Avståndet mellan Oslo och Göteborg är 35 mil. Mellan de
två städerna har vi expansiva Östfold i Norge och
Trestadsområdet. Närmare 2 miljoner invånare bor i
området. Inom detta område finns mycket goda
förutsättningar att utveckla en för samhället lönsam
järnvägstrafik.

Med tillgång till bra spårstandard och dubbelspår skulle
man kunna få ett miljövänligt och ändamålsenligt
pendlingssystem mellan Trestad och Göteborg. Förkortade
pendlingstider skulle krympa avstånden betydligt och man
kan med fördel bo kvar i Trestadsområdet och studera eller
arbeta i Göteborg och tvärtom.

Det är då av största vikt att den nya järnvägsstationen i
Älvängen förverkligas snarast för att minska trafiken på den
hårt belastade riksvägen.

För att öka kapaciteten för Norgetrafiken krävs
dessutom att dubbelspåret förlängs till Erikstad där
Norgelänken viker av från Bergslagsbanan. Vissa
ytterligare investeringar behövs fram till Norgegränsen.

En satsning på redan befintlig Norgejärnväg skulle även
starkt medverka till minskad miljöpåverkan utefter E 6:an i
Bohuslän.

Länsstyrelserna i Älvsborgs och Värmlands län har
tillsammans med berörda kommuner tagit fram en
handlingsplan för Norge--Väner-länken.

Det är nu hög tid att investeringarna påbörjas. Detta bör
ges regeringen till känna.

Borås--Herrljunga--Vänersborg--Uddevalla

Denna järnväg har stor betydelse för
kommunikationerna i länet, dels som förbindelse mellan
residensstaden och Borås, dels som matartransport till
Västra stambanan. Järnvägen har klassats som
stomjärnväg, vilket innebär att staten skall svara för och
genom Transportrådet upphandla sådan interregional trafik
på stomjärnvägar som SJ ej är beredd att driva på
företagsekonomiska villkor och som har klar
företagsekonomisk betydelse. Det är glädjande att
upphandling nu har skett så att trafiken kan fortsätta i
nuvarande omfattning. Vi förutsätter att detta kommer att
ske även i framtiden.

Vi anser att tågtrafiken i Herrljunga ska utvecklas så att
Herrljunga förblir och utvecklas som ett resecentrum för
Älvsborgs län. Det är positivt att Herrljunga station nu
genomgår en omfattande ombyggnad. För att säkra
utvecklingen krävs dock att staten och SJ tar sitt ansvar
genom ytterligare åtgärder.

1. SJ bör långsiktigt garantera en viss uppbyggnad av
trafiken på Stockholmstågen med vissa snabbtågstopp i
Herrljunga för anslutning från länet.

2. Garantier bör ges för erforderlig upprustning av
Herrljungabanan för ökad komfort och högre hastighet 3.
Staten bör garantera ett investeringsstöd för de nya
motorvagnar/tåg som kommer att krävas 4.
Pendeltågstrafiken från Göteborg bör förlängas via
Vårgårda till Herrljunga för att möjliggöra matartrafik till
fjärrtrafiken och för den lokala trafiken.

Fördelning av resurser till infrastruktur

Om målsättningen med en fungerande trafik i hela
landet ska kunna fullföljas krävs att fördelningen av
resurser till infrastruktur ska komma hela landet till del.
Signalerna om att huvuddelen av satsningarna ska ske i
Stockholmsområdet är illavarslande och skulle leda till
ökad koncentration och därmed sammanhängande sociala,
miljömässiga och ekonomiska problem. Västsveriges stora
behov av satsningar på infrastruktur måste beaktas. Detta
bör ges regeringen tillkänna.

Momsen på persontransporter

De flesta inser betydelsen för miljön av en fungerande
kollektivtrafik. Då måste förutsättningar skapas i enlighet
med vad vi beskrivit här. En annan förutsättning är att
biljettpriserna är sådana att människor väljer
kollektivtrafiken. I det läget väljer s och fp att lägga moms
på persontrafik. Detta har rakt motsatt verkan mot andra
strävanden att förbättra miljön. Vi kräver därför att
beslutet om moms på persontransporter rivs upp.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade järnvägssatsningar i
Västsverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pendeltågstrafik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar i rullande materiel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående investeringar i Norge--
Väner-länken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att göra Herrljunga
till ett resecentrum för Älvsborgs län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regional fördelning av
infrastrukturmedel,

[att riksdagen beslutar om en sådan ändring i
skattelagstiftningen att momsen på persontrafik tas
bort.1]

Stockholm den 25 januari 1991

Marianne Andersson (c)

Ingvar Karlsson (c)

i Vårgårda
i Bengtsfors

1 1990/91:Sk734