Järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör

Motion 1993/94:T501 av Jan Andersson m.fl. (s)

Integrationen i Europa och Sveriges närmande till den
europeiska gemenskapen skapar en tillväxt på
transportmarknaden. Det är viktigt att denna tillväxt i stor
utsträckning sker på järnväg, inte minst av miljöskäl.
Därför måste järnvägssystemet i Sverige och förbindelserna
till och från kontinenten förstärkas. Motsvarande krav
ställer EG på järnvägsförvaltningarna runt om i Europa.

Järnvägen är definitivt det transportslag som har de
största förutsättningarna att överbrygga de långa avstånden
mellan näringslivet i Sverige och de stora marknaderna i
Europa. Lastbilar kan med dagens trafikteknik inte köras
snabbare. Ett modernt järnvägssystem kan däremot klara
både tunga och snabba transporter över långa avstånd.

Behovet av snabba persontransporter mellan
befolkningstäta regioner i Europa gör att ett europeiskt
högfartsnät håller på att ta form. Man kommer inom en inte
alltför avlägsen framtid att kunna resa vart man vill på kort
tid med tåg. Sverige kan ansluta sig till detta trafiksystem
genom att redan nu delta i planeringen av en nordlig
Europagren av högfartsnätet. I Danmark och Tyskland
genomförs en gemensam utredning av förutsättningarna för
en högfartsförbindelse mellan Hamburg och Köpenhamn
via en fast förbindelse över Fehmarn Bält. Denna fasta
förbindelse skulle kunna börja trafikeras år 2005.

Att Sverige ska ansluta sig till denna förbindelse är
viktigt. Det kan ske genom en ny länk Köpenhamn--
Helsingör--Helsingborg, som bör etableras så snart som
förbindelsen över Fehmarn Bält är klar. Mellan
Helsingborg och Helsingör bör en tunnel byggas där sundet
är som smalast. En sådan järnvägsförbindelse skulle vara
det klart snabbaste alternativet ner till kontinenten.

Med denna nya förbindelse mellan Skåne och Själland
skapas också förutsättningar för att kunna etablera en snabb
och säker servicelinje på järnväg på båda sidor Öresund,
där det bor ungefär 3 miljoner människor och där effektiva
tvärförbindelser med järnväg i dag saknas.

Det behövs också ett nytt spår från södra till mellersta
Sverige. Eftersom kraven på allt snabbare tåg och
bekvämare spår höjs kan inte befintliga spår, som är över
100 år gamla, förbättras hur mycket som helst. I stället
behövs ett helt nytt, modernt spår mellan Helsingborg och
Jönköping.

Detta spår kommer att kunna trafikeras med
höghastighetståg som går i 350 km/h. Det viktigaste är
emellertid att det kommer att gå att åka med regiontåg i 200
km/h mellan orterna Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga,
Ljungby, Värnamo, Vaggeryd/Skillingaryd och Jönköping.
Med stopp i samtliga kommuner tar resan ändå bara drygt
en och en halv timme mellan Helsingborg och Jönköping.
Därmed kommer tågresandet att bli det snabbaste
färdsättet i denna, för Sverige, viktiga region.

Men det är inte bara i nord-sydlig riktning förbindelsen
har betydelse. Tvärspåren kan göras attraktiva och snabba.
Kust-till-Kustbanan mellan Göteborg och
Kalmar/Karlskrona får en knutpunkt i Värnamo, Markaryd
får regional kontakt med Halmstad och Kristianstad,
Kustpilen mellan Helsingborg och Kristianstad gör Åstorp
till knutpunkt och Jönköping binder samman Falköping
med Växjö.

E4 har tillsammans med riksvägar och länsvägar i
regionen redan skapat ett effektivt system. Genom att det
nya spåret i stort ansluter till E4-sträckningen drar
järnvägen nytta av det redan befintliga vägnätet och det är
viktigt för många passagerare.

Det innebär nämligen att det går snabbt och enkelt att
ta bussen eller bilen till stationen. På så sätt kombineras det
bästa med både tåg- och biltrafik för att skapa ett snabbt och
miljövänligt trafiksystem, som även kan nyttjas av dem,
som inte bor i en storstad nära en järnvägsstation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nytt spår för höghastighetståg
mellan Helsingborg och Jönköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tunnel för järnväg mellan
Helsingborg och Helsingör.

Stockholm i januari 1994

Jan Andersson (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Martin Nilsson (s)