Jord- och skogsbruket i Värmland m.m.

Motion 1989/90:Jo271 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo271

av Göthe Knutson och Gullan Lindblad
(båda m)

Jord- och skogsbruket i Värmland m.m.

Om hela Sverige ska leva måste det skapas förutsättningar för utveckling
även på landsbygden. Detta är så tillvida en politisk fråga. Mycket av det
negativa som drabbat landsbygden och dess befolkning under senare årtionden
är en följd av socialdemokratisk centraliserings- och regleringspolitik.

Vi motionärer vill med våra förslag till åtgärder bättre ta tillvara landsbygdens
utvecklingsmöjligheter. Dessa finns i jordbruket, i skogsbruket och särskilt
hos människorna själva. Initiativkraften måste lockas fram. Det bör
vara möjligt att på sikt få fram en s.k. Gnosjöanda även i värmländska bygder.

Landsbygdsfientligt

Det krävs emellertid ett genomslag för de moderata idéerna på en rad områden.
Många lagar och regleringar har en kvävande verkan på landsbygden.
Dels måste det ske en mängd avregleringar, dels måste tokiga skatter och
nya beskattningar, t.ex. begränsningar i bilavdraget för arbetsresor och den
s.k. turistmomsen omedelbart stoppas.

Dessa nya beskattningar drabbar landsbygdens befolkning mycket hårt.
Vi föreslår ett nytt riksdagsbeslut som slopar nya skatter och sänker det totala
skattetrycket.

Turistmoms slår mot landsbygd

Turistmomsen, dvs. breddningen av momsen på hotell- och restaurangtjänster
som beslutades i december, kommer sannolikt att slå hårt mot hotell- och
sportanläggningar på landsbygden, exempelvis i olika delar av Värmland där
turistnäringen har stor betydelse. Följden av turistmomsen kan bli att turisterna
vänder söderut i Europa eller till Norge och Finland istället för till Branäs,
Sunne, Hovfjället, Filipstads bergslag, Årjäng och andra attraktiva turistorter.
I stället för beräknade 1,4 miljarder kr. i ökad skatteintäkt kan det
bli något tusental färre jobb och ett minus i skattekolumnen.

Vi hemställer att turistmomsen snarast avvecklas så att tidigare regler
gäller.

Ett skogslän med jordbrukskultur

Värmland räknas till skogslänen i vårt land. Och visst finns det mycket skog
i Värmland. Ändå är beteckningen skogslän mera en regionalpolitisk klassificering
än en helhetsbeskrivning av Värmlands natur.

Värmland består till betydande del av gamla jordbruksbygder. Lantbruksföretagen,
gårdarna, har minskat drastiskt i antal. Men fortfarande finns rationella
välskötta jordbruk i ett ganska betydande antal. Frågan är nu hur
länge detta består.

Vi motionärer vill att jordbruket, lantbruksföretagen, ska ges bättre förutsättningar
i Värmland än de som f.n. gäller. Dessutom finns en reell hotbild
mot Värmland i de förslag som ligger i den livsmedelspolitiska arbetsgruppens
betänkande.

Hänsyn till Värmland

Skulle utredningens (LAG) förslag genomföras utan betydande hänsyn till
förhållandena i Värmland (och andra skogslän) kommer lönsamheten helt
att försvinna från jordbruksnäringen i Värmland.

Praktiskt taget alla lantbrukare i Värmland ser med oro på framtiden för
sin verksamhet. Spannmålsodling har under senare år varit direkt olönsam i
större delen av länet. Trenden är negativ över hela länet för sådan produktion.

Även animalieproduktionen visar nu en starkt negativ bild. Mjölkbesättningarna
minskar i antal. Mejerihanteringens framtid diskuteras i länet.
Mjölkproducenterna frågar sig och omgivningen om det finns någon framtid
för deras näringsfång i Värmland.

Värmländskt beroende

Dessvärre är det riksdag och regering som har svaret. Och det är därför vi
moderater skriver denna motion till riksdagen. Vi skulle vilja att jordbruket
vore betydligt mindre beroende av politiska beslut. Men nu är verkligheten
en annan. Och den värmländska jordbruksnäringen är dessvärre helt beroende
av riksdagsbeslut och regeringsbeslut som stöder och tar speciella hänsyn
till bl.a. jordbrukets förutsättningar i Värmlands län.

I en riksdagsmotion tillsammans med centerpartisterna Kjell Eriksson och
Jan Hyttring har vi moderater i Värmland fört fram våra invändningar mot
livsmedelspolitiska arbetsgruppens lagförslag. Bl.a. begär vi att produktionsmålet
för jordbruket i norra Sverige (dit stora delar av Värmland hör i
det s.k. Norrlandsstödet) bibehålies på 1984 års nivå.

Härvidlag måste de sju skogslänen vara sammanhållna så att det inte i
kommande GATT-förhandlingar blir möjligt att kapa bort de tre sydligaste
länen i Norrlandsstödområdet.

Kombinationen jord-skog

Jordbruksnäringens betydelse för landsbygden är fundamental i ett län som
Värmland. Jordbruksnäringen skapar och vidmakthåller det öppna kulturlandskapet.
Detta är en förutsättning för trivsel i boendet på landsbygden.

Mot. 1989/90

Jo271

13

En styrka för jordbruksnäringen i Värmland har varit och är skogen. Flertalet
lantbrukare är också skogsbrukare. Tack vare kombinationen har man
kunnat fortsätta att driva även olönsamt jordbruk.

Det har hela Värmlands befolkning och tillresande turister glädje av. Hittills
har lantbrukaren-skogsbrukaren bjudit på detta. I fortsättningen ska vi
inte räkna med att någon har råd att bjuda på odlad åkermark och slyrensning
där det förut betade kreatur.

Norrlandsstödet

Vi motionärer är oroade för jordbrukets framtid i Värmland. En absolut förutsättning
är att Norrlandsstödet ger minst samma andel som hittills till
Värmland i reala mått mätt. Vi återkommer till detta när den livsmedelspolitiska
propositionen i vår lagts på regeringens bord och motioner kan skrivas
i ärendet. Då kan vi gå in på behovet av prisstöd i kronor mätt samt raden
av olika åtgärder för att skapa en varaktig trygghet i värmländsk jordbruksnäring.

Detta har en stor betydelse också för livsmedelsförsörjningen i länet.
Värmland är icke längre självförsörjande på mjölk och slakteriprodukter,
d.v.s. kött och fläsk m.m. Detta innebär en svag försörjningsberedskap i
kris- eller krigsfall där all livsmedelsimport upphör.

I ett sådant läge är all öppen odlingsmark en oskattbar nationaltillgång.
Försörjningsberedskapen måste enligt vår mening i högre grad påverka utformningen
av vår framtida livsmedels- och landsbygdpolitik.

Avreglera i skogsbruket

Skogen och skogsbruket har stor betydelse för hela Värmland och dess befolkning.
Skogsindustrin ger en omfattande sysselsättning. Den skulle inte
finnas i Värmland om inte skogsråvaran fanns där. Men skogsägarna, som
oftast är egna skogsbrukare, är dels hårt insnärjda av regleringar, dels pressade
av skogsbeskattningen.

Vi anser att skogsvårdslagens krav på avverkning och ransonering är negativa
och irrationella. Vi föreslår ett avskaffande. Skogsägaren ska, enligt vår
mening, fritt få utforma skogsskötseln inom de ramar som ställs av landskapsvårdens
och naturvårdens krav.

Skogs vårdsavgiften måste bort!

Skogsvårdsavgiften är en orättfärdig skatt som slår hårt mot den enskilde
skogsägaren. Den hämmar utvecklingen av det svenska jordbruket. Man riskerar
att ännu flera bönder lägger av. Skogsnäringen får betala skogsvårdsavgift
för hela den tid plantorna växer fram till dess slutavverkningen sker.
Det är en tidsrymd på 70-80 år. Ackumulerat blir det mycket stora pengar
under skogens produktiva tid. Det blir helt enkelt en form av straffskatt.
Skogsvårdsavgiften ska, enligt vår mening, avskaffas.

Mot. 1989/90

Jo271

14

Nytänkande i jordbruket

Oron för det värmländska jordbrukets framtid får inte leda till uppgivenhet.
Istället krävs det så mycket mera av kreativitet, nytänkande och en vilja hos
den värmländske lantbrukaren att pröva nya verksamhetsformer.

Samtidigt som jordbruket i Värmland kräver hänsyn och visst stöd från
staten, bör det finnas nya produktionsområden genom den bebådade omställningen
i vår energiförsörjning. Energigrödor kan snart vara en inkomstgivande
produktion i det värmländska lantbruket.

Vår målsättning i Värmland bör vara att i huvudsak all åkermark som i
dag är avsedd för livsmedelsproduktion hålls öppen.

Hemslöjd, ett exempel

Samtidigt som lantbrukaren söker nya inkomstkällor i en mer differentierad
produktion i jordbruket är det angeläget att en mängd annan företagsamhet
kommer igång på landsbygden. För lantbrukare är det lönsamma kombinationssysselsättningar
som måste skapas. Här borde hemslöjden ha sin givna
plats. Den för numera en tynande tillvaro i Värmland - inte för att den är
dålig utan därför att det är för få som tillverkar hemslöjdsartiklar i länet.

Det leder till att Värmland inte får någon profil på detta område vilket i
sin tur leder till vikande efterfrågan. Det är högt på tiden att den regering
som proklamerat landsbygdsår och att hela Sverige skall leva också vidtar
effektiva åtgärder för att skapa en levande landsbygd. Vi ska framhålla några
förslag som vart och ett finge positiva effekter för landsbygden.

Viss skattefrihet

Hemslöjden måste i första hand ses som en hobbyverksamhet. Därmed bör
en del av inkomsten vara skattefri. Eftersom hemslöjdsverksamheten numera
har så ringa omfattning i vårt land betyder en viss skattefrihet - förslagsvis
del av inkomsten som upp till 10 000 kr. - knappast något skattebortfall
för stat och kommun.

Snarare skulle det stimulera till ökad tillverkning och försäljning av hemslöjd,
vilket skulle bli till gagn för hela samhället.

Bygga på landet

På landsbygden finns som regel gott om utrymme för bebyggelse. Men regleringar
och förbudslagar utgör ofta en snårskog av hinder. Redan före PBL
fanns så mycket hinder för byggande av villor på landsbygd att det blev enklare
att bygga eller köpa hus i tätort. Vi moderater vill ha bort hindrande
regler i PBL och skriva in i lagen att det ska finnas en generell rätt att bygga
utanför detaljplan.

Detta bör omfatta såväl fritidshus som villor för året-runt-boende.
Byggnadsnämnden ska endast kunna uppställa krav på placering och utförande.
Dessa betydande lättnader i PBL och byggbestämmelser kommer
så snart de genomförs att leda till ökat bostadsbyggande på landsbygd. Vi
tror att detta skulle få väsentligt positiv betydelse i Värmland. När den jordbrukande
befolkningen minskar i antal är det endast inflyttning av männi

Mot. 1989/90

Jo271

15

skor som kan åstadkomma en bibehållen eller rent av förbättrad service och
infrastruktur på landsbygden. Nybyggnation där barnfamiljer flyttar in på
landet ger grannar åt lantbrukare och räddar ofta handelsbod och annan service.

Jordförvärvslagen

Jordförvärvslagen var tänkt att bli till gagn för jordbrukare som lantbruksnämnderna
ville satsa på. Man påstod också att jordförvärvslagen skulle bli
till gagn för landsbygden. I sistnämnda avseende blev det tvärt om. Genom
storleksrationaliseringen har gårdarna blivit färre, befolkningen har minskat
starkt och glesbygden har blivit ännu glesare.

I en nyligen gjord statlig utredning inom jordbruksdepartementet, presenterad
i september i fjol, utsätts jordförvärvslagen för en mycket stark kritik.
Vi motionärer anser att denna lag bör revideras omgående så att förvärvsprövningen
för enskilda personer avskaffas.

Detta är en angelägen åtgärd som leder till att fler människor får möjlighet
att köpa en gård för boende och fritidsliv. Jorden kan utarrenderas eller brukas
som deltidssyssla. Detta anser vi vara gagneligt för landsbygden.

Fastighetsbildningslagen

Det är också angeläget att revidera delar av fastighetsbildningslagen som
hindrar avstyckning av större tomter på landsbygden. Det måste bli möjligt
att inte bara kunna bygga på landsbygd utan också få till stånd större tomter
än vad som är vanligt i städer och tätorter. Kan en villabyggare få köpa ett
eller ett par hektar tomtmark ska det också vara möjligt att göra en sådan
tomtavstyckning.

En sådan ändring av fastighetsbildningslagen kan bli till särskild betydelse
vid storleksrationaliseringar i jordbruket. Överblivna mangårdsbyggnader
kan bli attraktiva bostadshus för familjer om kringliggande markområde på
några tunnland kan ingå i förvärvet och bilda en ny fastighet.

Fritidshus-uthyrningsstugor

Fritidshusen är ofta till gagn även för landsbygdsbefolkning. Folket i fritidshusen
bildar ofta kundunderlag för affärer och annan service på en ort eller

i glesbygd. Fritidshusen kan också ha betydelse för turismen som är en viktig
näringsgren i Värmland, inte minst för landsbygden. Bl.a. kan man mera
hyra ut till turister. Genom ökat utbud av uthyrningsstugor stärks Värmland
som turistlän.

För att stimulera fritidshusägare till sådan uthyrning krävs att en viss del
av hyresintäkten blir skattefri. Nu gällande skattefria belopp bör i år höjas
för att bättre anpassas till den reala nivå det hade när det infördes.

Vi föreslår att gränsen för skattefri hyresinkomst på fritidshus anges till ett
halvt basbelopp vilket i januari 1990 är detsamma som 14 850 kr.

Mot. 1989/90

Jo271

16

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruket i Värmland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avreglering i skogsbruket genom revidering av
skogsvårdslagen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen
anförts om återgång till förutvarande regler om avdragsrätt för
bil vid arbetsresor med bil i tjänsten,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återtagande av beslutet om momsbreddning, vilket
bl.a. innebär att den s.k. turistmomsen upphör,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av skogsvårdsavgiften, vilket finansieras
genom motsvarande minskningar i ev. bidragsgivning till
skogsbruket,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett
skattefritt grundbelopp på 10 000 kr. per år för inkomster från egen
tillverkning av hemslöjdsalster,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder - bl.a. vissa ändringar i PBL - för att underlätta
byggande av villor och fritidshus på landsbygden,2]

3. att riksdagen beslutar upphäva jordförvärvslagens krav på förvärvsprövning
för enskilda personer,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringar i fastighetsbildningslagen,2]

[att riksdagen beslutar höja gränsen för skattefri hyresinkomst på
fritidshus till ett halvt basbelopp.1]

Stockholm den 25 januari 1990

Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)

Mot. 1989/90

Jo271

1 1989/90:Sk450

2 1989/90:Bo558

17