Jordbruket i Dalarna

Motion 1988/89:Jo269 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Jo269

av Birgitta Hambraeus och Göran Engström
(båda c)

Jordbruket i Dalarna

Det är viktigt ur många synpunkter att säkra jordbrukets framtid i Dalarna.
Försörjningsskälet kan bli det tyngst vägande. Mer omedelbart inser alla att
det är nödvändigt att jorden hävdas om länet ska behålla sin skönhet. Utan
ett öppet landskap lär vi inte locka några turister.

Försökslän för alternativt jordbruk

Det intressanta förslaget att göra Dalarna till ett försökslän för alternativ
odling måste följas upp med ekonomiska villkor som gör detta möjligt. Det
är en utmärkt affärsidé att special-lansera Dalarnas goda livsmedel.

Undersökningar visar att en stor majoritet av jordbrukarna skulle vilja
slippa kemikalierna om de hade råd. De flesta heltidsarbetande jordbrukarna
har emellertid, genom myndigheternas påtryckningar, gått över till ett
jordbruk som är beroende av kemikalier, även om kemikalieanvändningen
är betydligt lägre i Dalarna än i de stora slättbygderna.

Omställning till alternativa brukningsmetoder, där man inte använder
handelskväve och kemiska bekämpningsmedel, medför ett ekonomiskt
bortfall under en övergångstid. Men, som en utredning för Gagnefs boställe
visar, blir alternativ odling långsiktigt lönsam. Eftersom all rådgivning gått
ut på kemijordbruk under förespegling av större rationalitet, är det inte mer
än riktigt att de jordbrukare som så önskar nu får rådgivning för en omställning
till alternativ odling och tillräcklig ekonomisk ersättning för att göra
den möjlig. De normer som utarbetats av Alternativodlarnas kontrollorgan
KRAV bör följas.

Norrlandsstödet

Det regionalpolitiska stödet till jordbruket i norra Sverige utgår i samtliga
norrlandslän, Värmlands- och Kopparbergs län.

Potatisodling

Det är rimligt att man låter de olika länens biologiska och klimatologiska
förutsättningar för odling bestämma stödets omfattning. Så är inte fallet i
dag. När det gäller Kopparbergs län utgår t ex inte stöd till potatisodling till
skillnad från norrlandslänen, trots att hektarskörden i Dalarna motsvarar
andra län som får stöd. Matpotatisarealen i Kopparbergs och Värmlands
län har minskat mer än för riket i övrigt under den senaste 1 O-årsperioden.

Det är betydelsefullt att potatis odlas överallt i landet. Den intensiva odling- Mot. 1988/89

en på slättbygderna har visat sig innebära risker ur kvalitetsynpunkt. Jo269

Vi anser att stöd till potatisodling bör ges till Kopparbergs län på motsvarande
sätt som till övriga norlandslän.

Stödområdesindelning

Dalarna befinner sig i en region där förutsättningarna för jordbruk går från
ren fjällnatur till förhållanden som mera liknar Svealands. Det är därför
naturligt att norrlandsstödet varierar inom länet. Vi vill emellertid förorda
att följande områden får högre stöd än för närvarande: Älvdalens socken i
Älvdalens kommun bör flyttas från område 2 till område 1, Lima och Transtrands
socknari Malungs kommun från 2 till 1, Orsa kommun från 3 till 2,

Ore socken i Rättviks kommun från 3 till 2, Mora socken i Mora kommun
från 3 till 2, Aspeboda och Stora Kopparbergs socknari Falu kommun från 4
till 3, Ludvika och Grangärde socknari Ludvika kommun från 4 till 3 och
Norrbärke socken i Smedjebackens kommun från 4 till 3.

Hemställan

Vi föreslår

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om extra omställningsstöd för att lansera
Dalarna som ett försökslän för alternativ odling och

2. att riksdagen beslutar omfördela Norrlandsstödet i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1989

Birgitta Hambraeus (c) Göran Engström (c)

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo268276

3