Jordbruket i Skåne

Motion 1988/89:Jo248 av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Jo248

av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m)
Jordbruket i Skåne

Det svenska jordbruket hör till de bästa i världen. Knappt 4 % av de
yrkesverksamma svarar för vårt lands primärproduktion av livsmedel.
Produktionen är större än vad som kan avsättas inom landet. På grund av
läget på världsmarknaden trycker överskottssituationen ner lönsamheten
inom jordbruket.

För oss i moderata samlingspartiet är det angeläget att jordbrukets
situation snarast kan förbättras så att näringen kan återfå sin framtidstro.
Inte minst i Malmöhus län har jordbruket och livsmedelsindustrin en stor
betydelse. Ca 20 % av landets livsmedelsindustri återfinns i länet.

Hela livsmedelspolitiken är för närvarande under omprövning. Den av
regeringen tillsatta parlamentariska arbetsgruppen har som sin huvudsakliga
uppgift att utforma förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m. 1990.

Inför den omställning som nu är nödvändig inom jordbruket, främst vad
gäller åkerarealens användning, är det angeläget att näringens eget förändringsarbete
underlättas och stöds.

Under många år har speciella trädes- och omställningsprogram stötts för
att minska spannmålsöverskottet. Det är viktigt att snabbt få fram nya grödor
men även skogsplantering på åkermark bör kunna ske.

Inom Malmöhus läns hushållningssällskap pågår fler intressanta projekt
som kan få betydelse för framtiden. Vi vill här nämna några.

1. Agro-Fiberprojektet

Efter den förstudie som gjordes under 1986/87 om möjligheterna att utnyttja
olika jordbruksgrödor som fiberråvara till massaindustrin kunde projekt
Agro-Fiber på allvar starta den 1 juli 1987. Under året har den första mera
omfattande delrapporten med ett stort antal bilagor inlämnats till de i
projektet ingående intressenterna och olika finansiärer. Projektet finansieras
genom anslag från LRF:s forskningsstiftelse, SJFR, Vattenfall,
Sydkraft, Skånska Lantmännen och Södra Skogsägarna. Budgeten för
1987/88 uppgick till 7,3 milj. kr. Detta projekt bedrivs som ett lagarbete med
Hushållningssällskapet som ansvarigt administrativt organ.

2. Lövskog på åkermark

Jordbruket har ett mycket stort behov av att finna nya produktionsinriktningar
inom växtodlingsområdet. Arbetet omfattar att finna nya användningsområden
för traditionella grödor. Verksamheten är också inriktad mot att finna

"nya" grödor. Under senare tid har intresset för skogsproduktion ökat.
Detta alternativ kan vara en nödvändig och lämplig inriktning när det gäller
att utveckla nya odlingsinriktningar för slättbygden. Odling av lövskog är
intressant då odlingen kan leda till ett betydande arealutnyttjande.

Hybridasp är av speciellt intresse. Hybridasp kan odlas intensivt och
producerad ved utgör en eftertraktad industriråvara för framställning av
kemimekanisk massa. Denna marknad bedöms öka kraftigt. Odling av
hybridasp är intressant, då det finns förutsättningar för att uppnå hög
produktion av vedråvara. Enligt genomförda försök kan tillväxten bli mycket
hög i förhållande till det traditionella skogsbruket.

Anlagda odlingsförsök med hybridasp visar på mycket hög tillväxt. Fyra år
efter planteringen finns det kloner med höjden 7,5-8 meter. Det planerade
projektet skall visa på förutsättningarna för odling av hybridasp i förhållande
till nuvarande odlingsinriktning och vilken konkurrenskraft aspved har vid
jämförelse med andra träslag. Studien skall visa på möjligheten att odla
hybridasp i olika jordbruksområden. Det är viktigt att visa på förutsättningarna
för odling av hybridasp i de utpräglade jordbruksområdena resp. skogsoch
mellanbygder.

Odlingsförsök. Under våren 1985 etablerades ett orienterande försök med
hybridasp i nära samarbete med Institutet för skogsförbättringar (Ekebo) på
M-sällskapets försöksgård Bulstofta. Tillväxten har varit hög och intresset
för lövskogsbruk på åkermark har ökat. Detta har resulterat i att Hushållningssällskapet
i samarbete med ett flertal organisationer startat fältförsök
med olika lövträd. Arbetet skall ge praktisk kunskap beräffande etablering
och odlingsteknik vid odling av asp, björk, al och poppel på åkermark.

3. Energiskog

Under slutet av 1970-talet startades försök med odling av energiskog.
Energipriserna var höga och det bedömdes att energiskog, halm, skogsbränsle
och torv skulle kunna utgöra värdefulla fasta bränslen. Energiskogen har
fördelar, då producerad ved liknar de bränslen som under lång tid tagits fram
i det traditionella skogsbruket. Energiskog utgör ett intressant och genomförbart
energialternativ.

Nämnden för energiproduktionsforskning och senare statens energiverk
initierar och stöder olika projekt med praktisk energiskogsodling. Domänverket
och Södra Skogsägarna genomför projekt på torvmark och på sämre
jordbruksmark i olika delar av Småland.

På M-sällskapets försöksgård Borgeby utlades 1980 ett orienterande
försök där energiskog på åkermark jämfördes med ett stort antal andra
tänkbara energigrödor. Detta försök ledde i sin tur till att ytterligare tre
sådana försök anlades, nämligen på M-sällskapets försöksgård Bulstofta, i
Hallands län och i Östergötlands län. Projektet som pågått i sex år har
finanierats med medel från statens energiverk.

Energiskog Syd

I flera fall erhölls bra resultat när energiskogen etablerades på jordbruksmark.
De positiva resultaten i kombination med att statens energiverk vill

Mot. 1988/89

Jo248

14

pröva energiskogsodling i praktisk skala medförde att Energiskog Syd
startade under hösten-vintern 1985/86. Detta projekt har Malmöhus läns
hushållningssällskap ansvaret för. Projektet utgör en del i ett större projekt
där målsättningen är att etablera energiskog på totalt 500 ha. Arealen är
fördelad mellan projekten Syd, Ost och Mälardal. I projekt Energiskog
Syd var målsättningen att etablera 200 ha energiskog på åkermark i
Skåne och södra Halland. Enligt uppgjord plan skulle 65 ha planteras årligen
under åren 1986 till 1988. Under de två första åren planterades energiskog på
tilltänkt areal. Under innevarande år har endast 25 ha planterats. Detta beror
på svårigheter att få intresserade försöksvärdar. Låga energipriser i kombination
med introduktionen av naturgas har lett till ett minskat intresse för
energiskog i fattande energiskogsprojekt som LRF/SLR genomför i bl.a.
Örebro län.

Utöver dessa projekt kan nämnas det arbete som pågår under olika
nischgrödor och utvecklingen av kontraktsodlingar.

Under en övergångsperiod på ca 10 år bör staten stödja olika projekt som
kan medverka till att överskottsarealen får en vettig användning. Vi har här
pekat på några områden. Resurserna inom jordbruket bör inte betraktas som
ett problem utan som en möjlighet till utveckling. Genom att stödja
forsknings- och försöksverksamhet samt rådgivning kan staten bidraga till
utvecklingen av nya grödor och en rationell användning av överskottsarealen.

Skogsplantering på åkermark är enligt vår uppfattning ett realistiskt
alternativ i Skåne. Naturligtvis bör detta ske på sämre jordbruksmark och i
första hand med lövträd. I ett län med ringa tillgång på allemansrättslig mark
skulle en ökad skogsplantering vara positivt. Även ur naturvårdssynpunkt
skulle större och mindre skogsplanteringar ha en välgörande inverkan på
miljön och djurlivet. Någon form av stöd till skogsplantering i likhet med vad
som utgått enligt Omställning 90 bör även fortsättningsvis utgå.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående stöd till forskning och utveckling av
alternativa jordbruksgrödor som kan användas som råvaror i industriell
produktion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående stöd till skogsplantering på åkermark.

Stockholm den 24 januari 1989

Per Stenmarck (m) Rune Rydén (m)

Mot. 1988/89

Jo248

15