Jordbruket i Skåne

Motion 1988/89:Jo261 av Siw Persson m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo261

av Siw Persson m.fl. (fp)
Jordbruket i Skåne

Jordbruket i Skåne är av tradition en av våra viktiga basnäringar. En stor del
av den resursutveckling Skåne har haft är ett resultat av ett välskött jordbruk,
kombinerat med ett av naturen givet gott klimat och god jordmån.
Folkpartiet har en positiv inställning till all företagsamhet, och den inställningen
inkluderar givetvis också lant- och skogsbruk, fiske- och trädgårdsnäringarna.
Dock måste en frihet för den enskilde företagaren och en alltmer
avreglerad marknad kombineras med ett samhälleligt ansvar och en ekologisk
grundsyn.

Det svenska jordbruket står inför en omfattande och ingripande omstrukturering,
som särskilt kommer att beröra Skåne. Därför gäller det att skapa
en handlingsberedskap inför dessa omvälvande förändringar. Samtidigt är
det nödvändigt att både jordbruket och förädlingsindustrin får rimligt
rådrum för omställning. Detta rådrum måste då effektivt utnyttjas för att
skaffa kunskap om möjliga och lämpliga handlingsalternativ inför framtiden.

Den framtida regionala utvecklingen måste till stor del bygga på våra
centrala näringsgrenar, alltså jordbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt
aktuella förädlingsled. Lösningarna får förutsättningslöst sökas längs främst
tre huvudlinjer. För produktutveckling gäller det nya produkter, annan
teknik, nya användningsområden, ökad förädling och bättre kvalitet. På
distributionssidan behövs bättre och snabbare transporter. Av marknadsföringen
krävs en offensiv, särskilt på exportsidan.

Jordbruket måste ges rimlig övergångstid att anpassa sig till den nya
situationen.

Miljömål

Jordbrukets negativa miljöpåverkan måste minskas. Det är enligt vår
uppfattning nödvändigt att ge jordbruket ett miljömål som likställs med
övriga jordbrukspolitiska mål. Under en övergångsperiod bör intensiteten i
jordbruket sänkas av miljöskäl. Utvecklingen visar dock att teknikutvecklingen
för exaktare dosering av t.ex. handelsgödsel bidrar till att minska
kväveläckaget.

11

Gränsskyddet

Vi anser att gränsskyddet måste finnas kvar ytterligare en tid. Så länge
världsmarknaden ser ut som den gör tvingas vi tills vidare behålla vårt
gränsskydd om vi överhuvudtaget ska ha kvar ett svenskt jordbruk. Dock är
vår strävan att medverka till en allmänt sänkt prisnivå på jordbruksprodukter.
Ett sätt att uppnå detta är att avveckla systemen med administrativt
fastställda produktpriser. Detta bör kombineras med införande av arealersättning,
vilket sammantaget leder till en sjunkande prisnivå och ökad
konkurrens i alla led.

Åkermarken

Skåne har jordbruksmark som hör till världens mest högproduktiva. Den
högst klassade odlingsmarken kan odlas intensivare med ett mindre kväveläckage
som följd. I den bästa jorden tas näringsämnena bättre tillvara än i
jord av sandigare och humusfattigare typ. Delar av den bästa åkermarken är
ständigt i fara genom nybebyggelse och väganläggningar. Detta är en i
längden oacceptabel utveckling. I all samhällsplanering bör klassningen av
åkermark vara en faktor som tillmäts stor betydelse.

I Skåne finns också rena glesbygdsområden med små jordbruksenheter
och lågproduktiv jordbruksmark. Dessa små enheter hotas ständigt av
nedläggning p.g.a. dålig lönsamhet. Dessa enheter har en viktig funktion och
bör få rimliga förutsättningar att fortsätta sin verksamhet. Folkpartiets
förslag om arealersättning är ett instrument för detta.

Ekologiskt synsätt

Jordbrukspolitiken måste stävja den utveckling som leder till en utarmning
av jordbrukslandskapet. Jordbrukets roll ska inte begränsas till att producera
föda. Det ska också vara att föra vår kulturtradition vidare och vidmakthålla
ekologiska system som funnits länge och är livsnödvändiga för många växter
och djur. Så t.ex. är det av stort värde att bevara små vatten, både de naturligt
bildade och de som skapats av människan.

I flera kommuner i Skåne har småvattnen inventerats och åtgärdsprogram
för bevarande har tagits fram. Länsstyrelsernas miljövårdsenheter bör ges i
uppdrag att ta fram riktlinjer för kommunernas arbete på detta område och
även ges resurser att kontinuerligt följa upp arbetet.

De kemiska ämnen som används i jordbruket får inte ge påtagliga eller
bestående skador i miljön. Läckaget av växtnäringsämnen måste begränsas
så att grund- och ytvatten inte förorenas. Detta skulle också ge snabba
effekter på vattenkvaliteten i bukterna runt Skånes kuster.

Ett sätt att minska läckaget av kemiska ämnen till ytvattnet är att skapa en
skyddszon längs åar och vattendrag. På så sätt bildas en naturlig spärr mot
läckage vid svåra regn eller smältvattenöversvämningar.

Folkpartiet anser att man på sikt bör sträva efter att helt upphöra med
kemiska bekämpningsmedel eftersom dessa inte har en specifik funktion
utan även drabbar andra djur och växter än de bekämpningsmedlet
egentligen är riktat mot.

Mot. 1988/89

Jo261

12

Produktion av etanol

Under senare tid har möjligheten att använda spannmål för etanolframställning
alltmer diskuterats.

De ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av utblandning av
bensin med etanol bör ytterligare utredas. Visar det sig att det är försvarbart,
med hänsyn tagen till totalekonomin, bör framställningen av etanol i så fall
ske i tekniskt och ekonomiskt samarbete med sockerbruken i Skåne.

Trädgårdsnäringen

Goda odlingsbetingelser, stort kunnande jämte en rad andra goda förutsättningar
har medfört att Skåne svarar för huvudparten av frilandsarealen för
olika trädgårdsväxter liksom fruktodlingen i landet. Totalt svarar Skåne för
en odling som omfattar 55% av den totala arealen för köksväxter, frukt och
bär. Detsamma gäller i stort sett för växthusodlingen.

Folkpartiet hävdar att det är viktigt att den skånska trädgårdsnäringen får
utvecklas under så goda betingelser som möjligt.

I särskild motion begärs åtgärder för att stärka den svenska trädgårdsnäringens
framtid.

Fiske

Jordbruks- och livsmedelssektorns stora betydelse för Skåne är ett väl känt
faktum. Men fiskets stora betydelse är mindre känd och dessutom åtskilligt
underskattad.

Fisket kämpar med stora problem som hänför sig till såväl fångsten som
förädlingen och distributionen. Särskilt angeläget är det att kunna satsa
ytterligare på förädlingssidan. Men det finns många hinder i form av
byråkrati och regleringar, varför hjälp behövs av ett permanent bemannat
fiskenämndskontor i Simrishamn. Kontakterna med branschen samt forsknings-
och utvecklingssidan bör intensifieras exempelvis genom inrättande av
marinekologiskt laboratorium i Simrishamn.

Det är djupt otillfredsställande att svenska fiskare levererar sin fångst i
danska hamnar där fisken bereds, för att sedan exporteras till Sverige som
fileterad fisk.

Det finns ett behov av att skapa en marinekonomisk utvecklingsgrupp med
representanter för branschen, myndigheter och högskola. Denna grupp
skulle ha som uppgift att göra analyser av skilda fiskefrågor, ta initiativ till
förbättringar samt stimulera till kunskapsutveckling i branschen. Det
övergripande målet skulle vara att driva på och vitalisera utvecklingen inom
den blå livsmedelssektorn med Simrishamn som ett naturligt fiskecentrum.

I särskild motion föreslås en övergripande utredning angående fisket och
dess framtid.

Mot. 1988/89

Jo261

13

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om den produktiva jordbruksmarken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om skapande av förutsättningar för en långsiktig
hushållning med jordbrukets produktionsreserver,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att sträva efter att på sikt upphöra med kemiska
bekämpningsmedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ökade möjligheter till arealbidrag,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
syfte att skapa ett permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn.

[att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
syfte att undersöka förutsättningarna för inrättande av marinekologiskt
laboratorium i Simrishamn.1]

Stockholm den 24 januari 1989

Siw Persson (fp)

Karin Ahrland (fp) Bengt Harding Olson (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

Mot. 1988/89

Jo261

1 1988/89: Ub628

14