Jordbruket - vår modernäring

Motion 1989/90:Jo255 av Anna Horn af Rantzien och Eva Goés (båda

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo255

av Anna Horn af Rantzien och Eva Goés (båda
mp)

Jordbruket - vår modernäring

Ett sårbart samhälle

Vi lever i ett sårbart samhälle. Sårbarheten har ökat med alla de maskiner
och tekniska system som har gjort livet bekvämare, men också hetsigare.
Stordrift och centralisering har gått hand i hand med den industriella utvecklingen.

Tidigare var förhållandet mellan stad och landsbygd mer välbalanserat.
Staden med sina rika möjligheter till högre utbildning och kommersiellt kultur-
och varuutbud m.m. låg i nära kontakt med och försörjdes till stor del
av sitt omland. I dag börjar de största städerna bli otympliga och svåra att
kontrollera vad gäller lagöverträdelser, trafik- och bostadsproblem och avfallshantering.
Samtidigt växer glesbygdsproblemen; närservicen blir allt
sämre när befolkningsunderlaget sviktar och ungdomen lockas till städerna
av det större nöjes- och arbetsutbudet. De kvarvarande får till råga på allt
via skattsedeln subventionera bostadsbyggandet och transportsystemet i städerna.

Vi vet att vi behöver vår levande landsbygd för försvar och livsmedelsförsörjning,
för att hålla kultur- och naturvärden levande och för att bibehålla
och föra vidare till nästa generation de grundläggande överlevnadskunskaperna
innan de faller i glömska. Vi behöver ett jordbruk, där man inte är helt
beroende av importerade insatsvaror och där man tillämpar odlingsmetoder,
som ger långsiktigt bärande jordar och fullvärdiga livsmedel.

Med rötterna i jorden

Jord och människa - de två hör samman sedan urminnes tider. Jorden, marken
är grunden för vår tillvaro som art. På hällristningar kan vi se mannen

bakom sitt årder och ett soltecken. Till oss från urberget genom årtusenden
sänds budet om jordens livsalstrande krafter.

Jorden var för de "primitiva människorna helig. Orden talar samma
språk. Ur det indoeuropeiska ordet för jord - dhghem - kan både humus och
homo härledas. En av jordens gudomligheter var Gaia, den allt omfamnande
och vårdande Moder Jord.

Solidaritet med naturen

Hos oss "civiliserade folk, har mycket av denna samhörighetskänsla sjunkit
djupt i det omedvetna. Kanske är det Gaia vi tillber, när vi ger efter för lusten
att påta i jorden och arbeta oss trötta på vilodagen i vår trädgård i stället
för att köpa ett paket djupfrysta grönsaker, som i pengar räknat är betydligt
billigare. - Kanske är det Gaia vi tillber när vi kramar träd eller när vi stannar
upp i arbete eller tal för att lyssna på vårens första flöjtande koltrast.

Gaia har också fått ge namn till den moderna teori som antar att jorden är
ett levande och självreglerande system - ett system som kan dö om det smittas
och bryts ner av parasiter. Alla de dagens människor, som förmår lyssna
och ta till sig kunskap från omvärlden, vet hur vårdslöst vi behandlar naturen.
Var finns solidariteten med Gaia?

Solidaritet med kommande generationer

Bekvämlighet och girighet, stöttade av ett förryckt ekonomiskt system, är på
väg att rycka undan grunden, på vilken vi i de rika länderna har byggt upp
vårt välstånd. Vi tar ut allt mer av jordens tillgångar. Sophögarna växer, luften
blir livsfientlig, vattnet likaså.

Jorden, vars hälsotillstånd återverkar på både luft, vatten och liv, far som
stoftmoln över slätterna, förs som lervälling i floderna, göms under hårdytor
på flygplatser, vägar.... Den övergår i salt- eller sandöken. Gaia - den
ofruktsamma? Vad blir kvar till våra barn och barnbarn? Var finns solidariteten
med kommande generationer?

Solidaritet med utsatta grupper i vårt eget land

När kaos hotar samhällssystemet, är det alltid de svaga grupperna, som först
får sina privilegier indragna. De har ju svårt att försvara sig. Småbönderna
är inte ekonomiskt lönsamma i ett industrialiserat, centraliserat, mekaniserat
samhälle. De riskerar att utrotas. Ändå finns ofta just hos dem seghet,
envishet, uppfinningsrikedom, kärlek till jord och djur - alla de egenskaper,
som är ovärderliga för samhället i en krissituation. Var finns solidariteten
med dem, som vårdar jorden med varsamhet?

Solidaritet med u-länderna

Från de fattiga länderna hämtar vi råvaror; vi utnyttjar deras arbetskraft;
de används som vår stora loppmarknad för varor som dömts ut eller blivit
omoderna eller överflödiga.Vi har börjat använda dem som soptipp. Deras
jordar används som grönsaksland och fruktträdgård för oss i väst. Vi vet att
de behöver jorden för att odla den egna födan. Vi vet att de storskaliga od

Mot. 1989/90

Jo255

13

lingsmetoderna är förödande för deras känsliga humusfattiga jordar, som
lätt bränns sönder av solen. Ändå tvingas de fortsätta på den inslagna vägen;
skuldkris och fattigdom håller dem kvar. Var finns solidariteten med u-länderna?

Utsikt och insikt från de fyra solidariteterna

Jorden i vårt lyckligt lottade land måste odlas med tanke på de fyra solidariteterna.
Jorden måste hållas levande och frisk; den får inte sugas ut eller läggas
igen. Ekonomiska hänsyn är otillräckliga när det gäller levande system,
t.ex. en modernäring. Följderna av ändrade odlingsmetoder eller igenläggning
måste alltid prövas mot de fyra solidariteterna. Ekonomin i levande system
lyder inte samma lagar som i de av oss skapade döda systemen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje beslut som tas i frågor som gäller markens
användning skall föregås av en långsiktig konsekvensbeskrivning enligt
de beräkningsgrunder som framgår av motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Anna Horn af Rantzien (mp) Eva Goés (mp)

Mot. 1989/90

Jo255

14