Jordbrukets framtid i Skaraborgs län

Motion 1989/90:Jo242 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo242

av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c)
Jordbrukets framtid i Skaraborgs län

Jordbruket i Skaraborgs län utgör en dominerande del av länets näringsliv.
Utförda utredningar visar att cirka en tredjedel av länets befolkning för sin
utkomst är beroende av arbete direkt i näringen, i förädlingsindustrin, transporter
för jordbruket eller i utrustningstillverkande och servicegivande företag.

I sitt yttrande över regionalpolitiska kommitténs slutbetänkande anför
länsstyrelsen i yttrande under rubriken "Landsbygden går att utveckla" följande:

Landsbygdskampanjen "Hela Sverige skall leva har resulterat i ökade krav
på åtgärder för landsbygdens folk. I Skaraborgs län bor 39% av befolkningen
på landsbygden (glesbygden och tätorter mindre än 1 000 invånare).
Av de människor som bor och arbetar på landsbygden har fyra av tio sin utkomst
i jord- och skogsbruket. De mindre tillverkningsindustrierna på landsbygden
är vid sidan av basnäringen jord- och skogsbruk viktiga från sysselsättningssynpunkt.
Den offentliga tjänstesektorn bidrar med den decentraliserade
modell för vård- och omsorgsverksamhet som finns i länet till utbudet
av arbetstillfällen. Den privata tjänstesektorn är liksom i länet som helhet
liten.

En framgångsrik landsbygdspolitik måste bygga på utveckling av ekonomiska
verksamheter förlagda till landsbygden. Pågående förändringar inom
basnäringen jord- och skogsbruk måste ske parallellt med med satsningar på
annan näringslivsverksamhet. Härvid krävs ett ökat samordningstänkande
hos olika sektorsorgan när det gäller planerings- och serviceinsatser från
samhällets sida. Ett sådant ökat samordningstänkande är en naturlig följd av
arbetet med landsbygdskampanjen.

Under avsnittet Lantbruket är en värdefull resurs inför framtiden" sägs i
samma yttrande följande:

Jord- och skogsbruksnäringen är grunden för landsbygdens utveckling i länet.

Den omläggning av jordbruks-/livsmedelspolitiken som aviserats skall ske
under socialt acceptabla former, annars finns det risk för en okontrollerbar
och spontan nedläggning av åkermark med "förslumning" av landskapet som
följd.

Skaraborgs län är ett av landets mest betydande jordbrukslän. Där finns
10 % av landets åkermark, 7 % av all betesmark, 8 % av alla jordbruksföre

tag och 9 % av alla som arbetar i jordbruket. Av alla arbetande i länet finns
6,9 % i jordbruket medan motsvarande siffra för landet i sin helhet är 2,5 %.
Livsmedelsindustrin svarar för 10 % av sysselsättningen i länet. Tillsammans
med sysselsatta inom övriga områden är cirka en tredjedel av de yrkesverksamma
i länet beroende av jordbruket.

Utveckling i stället för avveckling

I Skaraborgs län pågår ett intensivt utvecklingsarbete för att stärka jordbruket
och landsbygdens näringsliv. Ett särskilt lantbruksprogram med handlingsplan
har arbetats fram av jordbrukets organisationer, lantbruksuniversitetet,
lantbruksnämnden, länsstyrelsen och lantbruksskolorna.

Ett stort hot mot detta positiva utvecklingsarbete utgörs av den livsmedelspolitiska
arbetsgruppens förslag. Förslaget har skapat stor osäkerhet och
förtvivlan hos jordbrukarna i länet. Ett jordbruk som är en biologiskt grundad
näring kan inte byta förutsättningar för sin existens över en natt.

Enligt centerpartiets uppfattning kan ovan nämnda förslag inte ligga till
grund för förändringar av jordbruket på så kort sikt som förutsättes. Dessutom
finns en rad beslut som bör avvaktas innan den slutliga jordbrukspolitiken
läggs fast. Exempelvis gäller detta regionalpolitiken, energipolitiken,
miljöpolitiken och skattepolitiekn.

Vad vi behöver är en långsiktig och konsekvent jordbrukspolitik som ger
brukarna möjlighet till en bättre lönsamhet. Rapporter från riksrevisionsverket,
Lantbrukets Utredningsinstitut, Lantbruksuniversitet och Lantbrukarnas
riksförbund har redovisat inkomstläget i jordbruket respektive effekterna
i form av nedläggning av åkermark om livsmedelspolitiska arbetsgruppens
förslag genomförs.

Enligt vår mening bör målsättningen för den svenska jordbrukspolitiken
utgå från följande:

- Åkermarken skall hållas i hävd och brukas.

- Jordbrukarna skall ha rimlig ersättning för sitt arbete.

- Jordbrukarnas sociala situation måste lösas.

- Jordbruket skall ges förutsättningar att producera energi- och industriråvaror.

- Inhemsk energi skattebefrias.

- Avreglering av jordbrukssektorn skall ske i en takt som ger jordbruket
förutsättningar att fungera.

- Importerade livsmedel skall hålla samma kvalitetskrav som inhemskt
producerade.

Denna målsättning bör ges regeringen till känna och ligga till grund för ett
ställningstagande till jordbrukets framtid.

Samverkan

En förutsättning för att Sveriges jordbrukare skall kunna hävda en inhemsk
kvalitetsprofil från primärproduktion fram till den förädlade varans distribution
är samverkan. Jordbrukets organisationer har byggt upp framgångsrika
företag som kan hävda dessa internationellt sett unika kvalitetskrav som
finns i svenskt jordbruk och livsmedelsindustri.

Mot. 1989/90

Jo242

5

För att jordbrukarna skall kunna fortsätta producera livsmedel enligt de
krav som både konsumenter och samhället ställer upp måste de lantbrukskooperativa
företagen kunna fortsätta att arbeta effektivt och affärsmässigt.
Lantbrukskooperationen bygger på solidaritet och samverkan med en demokratisk
beslutsprocess. Lantbrukskooperationen är inte heller till salu på den
internationella marknaden. Vilket inte innebär att det måste finnas utrymme
för fortsatt samverkan med andra företag utanför gruppen.

Förslag diskuteras nu om begränsning av kooperationens möjligheter att
arbeta. Ytterligare ett slag mot näringen. Kooperativ verksamhet har i vårt
land svarat för ett starkt inslag i det totala samhällsbyggandet. Det vore fel
att göra våld på denna demokratiska företagsform i en för jordbruket känslig
omställningsfas.

Kooperationens grundidéer måste tillåtas verka fullt ut utan administrativa
eller legala hinder för den kooperativa företagsformen. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målsättningen för den framtida jordbrukspolitiken i
Skaraborgs län,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kooperativ verksamhet.1]

Stockholm den 24 januari 1990

Bengt Kindbom (c) Gunilla André (c)

Mot. 1989/90

Jo242

1 1989/90:N302

6