Jordbruks- och trädgårdsnäringen m. m. i Malmöhus län

Motion 1988/89:Jo217 av Ulla Tillander m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo217

av Ulla Tillander m. fl. (c)

Jordbruks- och trädgårdsnäringen m. m. i
Malmöhus län

Vårt skånska näringsliv

Skånskt näringsliv har under det senaste decenniet genomgått stora förändringar.
Fram till slutet av 70-talet och början av 80-talet dominerades det
skånska näringslivet av tunga branschindustrier som varvsindustrin, gummiindustrin,
textilindustrin och viss kemisk industri. Många av de stora
företagen inom dessa branscher har och kommer även framdeles att ha en
central och viktig roll i den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i
regionen. Många av dessa företag har under den strukturomvandling som
pågått de senaste tio åren lämnat gamla branschområden och gett sig in i
nya. De flesta stora skånska företagen har visat sig mycket framgångsrika i
denna förändringsprocess och ligger i dag i topp bland de börsnoterade
bolagen i Sverige. Framtidsinriktade industribranscher som även framdeles
kommer att utgöra stommen i det skånska näringslivet är livsmedelsindustrin,
förpackningsindustrin, medicinsk och kemisk industri samt industri
inom bioteknik. Till detta skall läggas att Skåne och Malmöhus län i synnerhet
har ett av världens mest effektiva jordbruk. En lång industritradition
med ett av landets främsta universitets- och forskningscentra, ett strategiskt
geografiskt läge och en dokumenterat god anpassningsförmåga till den nya
tidens krav, gör att förutsättningarna för skånskt näringsliv att utvecklas
och bli en spjutspets i svenskt näringsliv även i framtiden är synnerligen
goda.

De senaste årens utveckling har medfört en bättre arbetsmarknadssituation
i Malmöhus län. Ändå är det av utomordentligt stor betydelse att det
sker en satsning på utveckling av näringslivet i länet, med speciell inriktning
på de mindre och medelstora företagen. Inom länet förekommer också
en regional obalans, där bl.a. mellersta Skåne och de östra delarna har
problem som särskilt måste uppmärksammas när det gäller utveckling av
näringslivet.

Inom länet har skapats framgångsrika industribyar. Ett sådant exempel
är Fosie industriby i Malmö. De insatser som gjorts i samverkan mellan
Lunds universitet och dess tekniska högskola samt näringslivet, vilket resulterat
i forskningsbyarna IDEON i Lund och Malmö har också varit av stor
betydelse, liksom det arbete som bedrivs vid stiftelsen TEM med forskningscentra
i Sjöbo och Malmö. En utvidgning av detta forskningsarbete är
viktigt för att stimulera utvecklingen av näringslivet i olika delar av länet.

En etablering av forskningsverksamhet, antingen i form av en forsk

ningsby med IDEON som huvudman eller av den typsom förekommer vid Mot. 1988/89

TEM, bör ske i mellersta Skåne samt i östra delarna av Malmöhus län. En Jo217

sådan verksamhet skulle vara betydelsefull för den fortsatta utvecklingen
av näringslivet i dessa regioner.

Det är också av stor vikt, att resultatet av den forskning som förekommer
vid redan etablerade forskningsbyar och forskningscentra blir att industriell
verksamhet kan förläggas till olika delar av länet.

Ett bättre samarbete med Danmark behövs i olika avseenden för att det
sydsvenska näringslivet skall utvecklas positivt. Detta gäller såväl handelsutbytet
som forskning och utbildning. Sålunda bör större resurser satsas på
en ökad handel och därvid torde statliga insatser vara viktiga, bl.a. genom
en utökning av personalen vid den svenska ambassaden i Köpenhamn.

Vidare är det angeläget att den kursverksamhet som universiteten i Lund
och Köpenhamn bedriver genom s.k. länderkurser, inriktade på befattningshavare
i näringslivet, utökas. Härigenom får allt fler möjlighet att få
ökad kunskap om olika exportmarknader och dess villkor. Fria kapitalrörelser
i Norden utgör en annan viktig förutsättning för ett utvidgat handelsutbyte.
Om det inte är möjligt att införa fria kapitalrörelser i hela Norden,
borde de nuvarande hindren avskaffas i första hand när det gäller Danmark.
För att ytterligare förbättra handelssamarbetet och utbildningssamarbetet
mellan Sverige och Danmark anser vi att följande åtgärder behöver
vidtagas:

En utökning av handelsavdelningen vid svenska ambassaden i Köpenhamn.

Ett utökat samarbete mellan universiteten i Lund och Köpenhamn, bl.a.
genom flera s.k. länderkurser.

Fria kapitalrörelser i Norden, alternativt mellan Sverige och Danmark.

Länet har unika möjligheter

Skåne ligger mindre än en dagsresa med bil eller järnväg från stora europeiska
marknader som Västtyskland, Nederländerna, England och Danmark.

Med flyg är avstånden 2-3 timmar även till Frankrike, Schweiz, Österrike
och Norditalien. Denna närhet till vårt lands viktigaste exportmarknad är
för skånskt näringsliv unik och bör kunna utnyttjas i än högre grad än
hittills.

För att ta till vara näringslivets resurser i vår region krävs att näringslivsfrågorna
i de båda skånelänen ses samordnat och att Skåne i detta sammanhang
ses som en helhet. För skapandet av en offensiv utveckling i det skånska
näringslivet krävs en kraftig förbättring och utbyggnad av de inomregionala
kommunikationerna, men också gentemot övriga landet och kontinenten.

Beroende av att aktiviteten och utvecklingen på de finansiella marknaderna
penning- och kapitalmarknaden och aktiemarknaden i huvudsak
koncentrerats till börsnoterade bolag och till stockholmsregionen har
detta i synnerhet för de små och medelstora företagen i Skåne inneburit att
dessa ställs utanför den höga aktivitet och goda tillgång på riskvilligt kapital
som annars varit kännetecknande för de senaste åren. Ett offensivt nä- 12

ringslivsprogram för Skåne måste därför också innehålla åtgärder för att Mot. 1988/89

skapa en finansiell marknad och former som tillhandahåller erforderligt Jo217

riskkapital även till dessa företag.

Ett gemensamt näringspolitiskt organ för de båda skånelandstingenoch
Malmö stad bör enligt vår uppfattning bildas med uppgift att i nära samarbete
med näringsliv, universitet och forskning, banker och kommuner skapa
en näringspolitisk åtgärdsplan inför år 2000 för att stimulera en offensiv
utveckling av skånskt näringsliv.

Utbildning, utveckling, forskning

Det blir allt viktigare att få till stånd en mer omfattande utbildning med
inriktning på näringslivet. Det råder på många håll brist på utbildade medarbetare,
inte minst inom verkstadsindustrin, men också på andra områden.

Företagen i Malmöhus län har ofta stora svårigheter att rekrytera kvalificerad
arbetskraft med utbildning inom främst verkstadsteknik samt dataoch
mikroelektronik. Inrättandet av verkstadsskolor och lärlingsutbildning
är därför mycket angeläget. Med hänsyn till de positiva erfarenheter som
verkstadsskolor inom olika företag har gett är det berättigat att arbeta för att
gymnasial yrkesutbildning i större utsträckning än hittills förläggs till verkstadsskolor.
Vid en industriby kan också med fördel utbildningen ske i en
verkstadsskola. En uppenbar fördel är att företag har större möjligheter att
hålla sig ajour med utvecklingen i fråga om maskiner, datorer och arbetsprocessor
än en skola, som under samma tak skall tillgodose utbildningen
inom olika yrken.

Intresset för gymnasial lärlingsutbildning är mycket stort och man har
mycket goda erfarenheter av den t.ex. vid Åkermans i Eslöv.

Lärlingsutbildningen är genom sin uppbyggnad en väl anpassad yrkesutbildning,
som väl tillgodoser elevens behov av kunskap för yrkesarbete
samtidigt som företagets behov av just specialutbildat yrkesfolk tillgodoses.

Vi anser därför att en modern arbetsplatsanknuten yrkesutbildning måste
tillskapas. En övergång till treåriga yrkestekniska linjer på gymnasieskolan
bör genomföras i sin helhet. Åtgärder måste därutöver vidtas för att
ytterligare utveckla lärlingsutbildningen som en naturlig och viktig del i
utbildningssystemet.

Forskningen befinner sig i en ständig förändringsprocess och skall så
göra. För att en region som Skåne eller ett land som Sverige skall kunna
hävda sig internationellt framför allt inom näringslivsområdet krävs att
forskningen ges möjligheter att befinna sig i forskningens frontlinje på så
många områden som möjligt. I första hand måste rejäla resurser satsas på
grundforskningen som utgör basen för all annan tillämpad forskning och
utvecklingsarbete. Grundforskningen måste få utvecklas enligt sina egna
villkor. Enligt vår uppfattning bör samhällets styrning av forskningen i
första hand ske genom fakultetsanslag och genom anslag till de särskilda
forskningsråden. Styrningen bör ske i form av en målstyrning med långsiktiga
resursramar. Nya forskningsprojekt kräver oftast stora satsningar. Svå- 13

righeten i dag ligger i att medelstilldelningen sker för kortsiktigt och att Mot. 1988/89

anställda forskare får alltför tidsbegränsade anställningsförhållanden. Jo217

Därför bör råden i ökad utsträckning bevilja anslag för 5-10 år i stället för
som nu på 3 år.

Grundforskningen har strategisk betydelse för att vi skall kunna få en
god tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Svensk forskning får bra
betyg av en internationell granskningsgrupp som i OECDs regi granskat
vetenskaps- och industripolitik. Kritiken inriktas närmast på tre punkter:

1. Studiestödet till forskarutbildningen är ur internationell synpunkt
mycket dåligt. Utbildningsbidragen bör snarast ersättas med doktorandtjänster
med konkurrenskraftiga löner.

2. Medelåldern bland lärare vid universitet är alltför hög. En stor del av
lärarna går i pension under 1990-talet. Vårt förslag är därför att fler forskaroch
lärartjänster inrättas för att främja rekryteringsläget.

3. Utrustningssituationen är undermålig på universiteten. Ökade resurser
måste ställas till förfogande för att ersätta försliten och föråldrad utrustning.

Lunds universitet och högskolorna har en stor betydelse för utvecklingen
i vår region. Det är viktigt att resurser skapas så att både grundforskningen
och sedermera den tillämpade forskningen ges en sådan hög kvalitet att den
effektivt bidrar till förnyelse inom näringslivet. Under senare år har former
för att skapa en integration mellan forskning vid universitetet och industriell
utveckling skett inom regionen. De främsta exemplen på detta är forskarbyn
IDEON och den tvärvetenskapliga stiftelsen TEM. Samarbetet mellan
näringsliv och högskola måste hela tiden förstärkas. Mellan den tillämpande
forskningen och näringslivet måste finnas en gemensam strategi för
näringslivets utveckling i regionen. Därför måste som tidigare nämnts ytterligare
forsknings- och utvecklingscentra skapas i nära samarbete mellan
näringsliv, banker och universitet som är förenliga med regionens industritradition,
förutsättningar och utvecklingsmål. Tre sådana utvecklingscentra
som bör skapas inom regionen är ett livsmedelstekniskt centrum, ett
biotekniskt och biokemiskt centrum samt ett centrum för miljövänlig teknik.

De forskningsresultat som nått en kommersiell bärighet måste stödjas
antingen som nybildade företag eller erbjudas en riskkapitalmarknad för
att komma igång. Tillgången på riskkapital för forskningsprojekt på väg till
kommersialisering bör särskilt uppmärksammas. Här kan också de större
företagen i regionen spela en viktig roll inte bara finansiellt utan också som
faddrar och stöd till ett nybildat företag.

Beträffande utbildning och forskning inom Malmöhus län och södra
högskoleregionen är det angeläget att de resurser som finns får behållas och
vidareutvecklas. Inte minst viktigt är det att få till stånd en decentraliserad
utbildning.

Några områden, där det finns särskild anledning att utveckla forskningen
är energiområdet, biotekniken samt kustvattenmiljön och det kustnära
fisket.

Det är nödvändigt att snarast få till stånd ett beslut i riksdagen om av

14

Mot. 1988/89
Jo217

Östersjölaboratorium

Riksdagen har beslutat om att utreda frågan om inrättandet av ett särskilt
Östersjölaboratorium med inriktning på i första hand forskning och undersökningar
av kustvattenmiljön och det kustnära fisket. Avsikten är att tillkomsten
av Östersjölaboratoriet inte skall innebära någon resursminskning
vid fiskeristyrelsens övriga laboratorier, utan en utökning. Enligt vår mening
bör Simrishamn vara en lämplig lokaliseringsort för det nya Östersjölaboratoriet.
Simrishamns kommun har redan ett samarbete med Lunds
universitet när det gäller olika områden inom fiskerinäringen. Vid Lunds
universitet finns ett flertal institutioner, som har god kompetens, vilken är
viktig när Östersjölaboratoriet byggs upp. Detta talar för att Simrishamn är
den bästa lokaliseringsorten och vi föreslår att riksdagen uttalar sig härför.

1 detta sammanhang vill vi understryka vikten av att den marinbiologiska
forskningen vid Lunds universitet bevaras och byggs ut.

Kommunikationer

I en särskild motion redovisar vi vår syn på förbindelserna över Öresund,
men vill också här understryka att riksdagen uttalar sig för att ytterligare
utreda frågan om byggande av en tunnel mellan Malmö och Köpenhamn,
avsedd för tågtrafik. Ett förverkligande av detta skulle medföra goda kollektiva
förbindelser mellan Sverige och Danmark. När det gäller båt- och
färjeförbindelser mellan Sverige och Danmark samt till kontinenten hänvisar
vi till ovan nämnda motion.

Flygplatsen Malmö-Sturup borde i större utsträckning kunna användas
för den utrikes flygtrafiken. Ett ökat antal direktavgångar från MalmöSturup
till t.ex. London, Frankfurt, Amsterdam, Diisseldorf och Zurich bör
eftersträvas.

Elektrifiering av järnvägen Malmö-Ystad är en angelägen fråga. En elektrifiering
skulle betyda mycket för såväl Ystad som angränsande kommuners
utveckling, varigenom den inomregionala balansen skulle främjas. En
utbyggnad av perronger och dubbelspår, av säkerhetssystemet ATC samt
nödvändigt rälsbyte är också viktiga åtgärder. Såväl länstrafikbolag som

veckling av kärnkraften. Kärnkraftsverket i Barsebäck måste snabbt avvecklas.

När kärnkraften avvecklas är det viktigt att andra energikällor finns tillgängliga.

Den energiforskning som förekommer vid Lunds universitet bör utvecklas
och tillföras ytterligare resurser. Det geotermiprojekt som finns i Lund
bör kunna utvidgas och leda till att geotermisk energi kan utvinnas på olika
håll. En utvidgad forskning på energiområdet vid Lunds universitet bör
förutom geotermisk energi, inriktas på naturgas, bioteknik, som har speciellt
goda förutsättningar i Skåne, med stora jordbruksområden, samt hur
energi också på andra sätt skall kunna utvinnas ur jordbruksprodukter. Det
är också viktigt att satsa på småskalig vindkraft.

15

berörda regionala planeringsorgan är intresserade av att tågtrafiken utökas Mot. 1988/89
och får en bättre anpassning av tidtabeller till arbets- och skolpendling. Jo217
Byggandet av en anslutningsjärnvägtill flygplatsen Malmö Sturup bör
enligt vår mening bli föremål för en snabb utredning liksom frågan om en
utökad pendeltrafik i vissa delar av Skåne. Pendeltrafik bör införas på
sträckorna MalmöYstad, MalmöTrelleborg samt ArlövLomma

Kävlinge. Vidare bör persontrafiken på sträckan Malmö Staffanstorp

Dalby på nytt tas upp.

Jordbruk och trädgårdsnäring

Det finns oroande tecken på en utslagningspolitik inom jordbruket. Vi är
väl medvetna om att åtgärder behöver vidtagas för att komma tillrätta med
spannmålsöverskottet, men det är viktigt att positiva åtgärder sätts in. Syftet
måste vara att all åkermark skall brukas. Det är inte bara de som arbetar i
jordbruket som berörs. Livsmedelsindustrin är i mycket hög grad berörd.

Dessutom är det viktigt att bevara det öppna odlingslandskapet, som är en
stor tillgång för alla människor.

Det är angeläget att ha en klar strävan att exportera högförädlade livsmedel.
För att underlätta en sådan export kan ytterligare forskningsresurser
behöva sättas in. Vid högskolan i Lund finns en betydande kapacitet när det
gäller forskning inom det livsmedelstekniska området. Vi har tidigare framhållit
vikten av projekt i samverkan mellan högskolan och industrin. Sådana
projekt torde också vara angelägna inom jordbruks- och livsmedelsområdena.

Trädgårdsnäringen är av stor betydelse och är en viktig näring i Skåne,
som svarar för över 50 procent av landets totala areal av köksväxter, frukt
och bär, liksom när det gäller växthusodlingen.

Följande åtgärder bör i första hand vidtagas.

Svenska trädgårdsprodukter bör ursprungsbetecknas.

Åtgärder måste vidtas mot dumpning, så att osund konkurrens genom
dumpning och subventionerad import försvinner.

Frukt, grönsaker och potatis, som importeras måste underkastas samma
kontroll ur hälsosynpunkt som svenska produkter. Det måste införas
förbud mot import av varor, som är behandlade eller besprutade med
medel som inte är tillåtna i Sverige.

Miljö- och naturvård

Skåne är ett tätbefolkat område och naturen är utomordentligt värdefull,
såväl för de fasta boende, som för det rörliga friluftslivet. Det är viktigt för
alla människor att ha tillgång till en god och hälsosam miljö och fina naturupplevelser.

Det arbete som utförts av länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen för t.ex.
vård och skötsel av fornvårdsobjekt och landskapsvårdande arbeten utanför
naturreservat och arbeten inom naturreservat måste fortsätta. De medel
som anslagits för att genomföra naturvårdsplanerna i Malmöhus län räcker
inte. Större resurser måste därför ställas till förfogande för detta ändamål. 16

I Skåne är pilevallarna typiska för landskapsbilden. På många håll hotas Mot. 1988/89

de dock att försvinna på grund av hög ålder. Det måste vara ett allmänt Jo217

intresse att nya pilevallar kan planteras och åtgärder för att åstadkomma en
snabbare förnyelse av pilevallarna måste vidtagas. Skogsvårdsstyrelsen och
naturvårdsverket bör få i uppdrag att snabbutreda vilka åtgärder som erfordras.

Genom sitt geografiska läge är Skåne utsatt för stora luftföroreningar och
andra föroreningar från Danmark och övriga delar av Europa. Utsläppen
från våra egna tätorter är också omfattande.

Försurningen har lett till kraftiga skador på bl.a. Skånes skogar. Kraftfulla
åtgärder, såväl på det nationella som internationella planet måste sättas
in för att minska försurningsskadorna. Den viktigaste åtgärden är att nedbringa
de försurande utsläppen.

Men det är också viktigt att vidta åtgärder för att öka inslaget av lövträd. I
Skåne spelar bokskogen en stor roll och det är angeläget att speciella insatser
görs för att öka planteringen av bok. Skogsvårdsstyrelsen bör få i uppdrag
att utarbeta en plan för hur det skånska kulturlandskapet skall kunna
bevaras åt framtiden, bl.a. genom nyplantering av bok och kostnadsberäkna
erforderliga åtgärder. Därför bör riksdagen ta ställning till vilka statliga
insatser som erfordras.

Speciell uppmärksamhet måste också ägnas de skånska våtmarkerna. De
utgör ett viktigt inslag i såväl skogs- som kulturlandskapet, inte minst av
ekologiska skäl, men också ur rekreationssynpunkt. Våtmarkerna har också
betydelse för vattenbalansen. Men våtmarkerna hotas från olika håll; bl.a.
av ett expanderande skogsbruk. Dessa måste därför uppmärksammas på ett
annat sätt än hittills i den fysiska planeringen. Behoven av inventering samt
utökad forskning måste tillgodoses.

Flera skånska insjöar är starkt förorenade. De åtgärder som vidtagits
eller är planerade för att minska utsläppen i insjöarna är viktiga. Men det är
också angeläget att vidta åtgärder för att minska de förorenade utsläppen i
haven. Detta gäller såväl Kattegatt som Öresund och Hanöbukten. Åtgärder
måste vidtas såväl på det nationella planet som det internationella, inte
minst måste uppmärksamheten i högre grad riktas på utsläppen från tätorterna,
såväl i Sverige som i Danmark. En överenskommelse med Danmark
om att snabbt minska utsläppen från avloppen på danska sidan är ytterst
angelägen.

Skåne har unika sandstränder. På vissa håll hotas dessa av erosion. Inom
Ystads kommun har vissa åtgärder för att minska erosionen vidtagits, men
det måste vara en statlig angelägenhet att medverka till åtgärder för att
rädda de unika skånska stränderna.

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda vilka åtgärder som erfordras
för att skydda Skånes stränder och framlägga en plan härför. Därefter
bör frågan om speciella insatser från statens sida prövas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande näringslivet i Malmöhus län,1] 17

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1988/89

i motionen anförts beträffande näringslivet i Malmöhus län,1] Jo217

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande utbildning, utveckling och forskning,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande inrättande av ett särskilt Östersjölaboratorium,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande kommunikationerna i Malmöhus län,3]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande jordbruk och trädgårdsnäring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande miljö- och naturvård.

Stockholm den 19 januari 1989
Ulla Tillander (c)

Bertil Fiskesjö (c) Håkan Hansson (c)

1988/89:N234
1988/89:Ub556
1988/89 :T217

18