Jordbrukspolitiken, m.m.

Motion 1989/90:Jo270 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo270

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Jordbrukspolitiken, m.m.

Bevara och utveckla det svenska jordbruket

Vi har i vårt land goda naturliga förutsättningar att försörja oss med de livsmedel
vi behöver. Vi betraktar en god livsmedelsförsörjning som en självklarhet,
men i en värld där majoriteten svälter, är den ett stort privilegium.
Att vi nu har en tillräcklig livsmedelsproduktion (till och med mer än tillräcklig)
innebär inte att vi kan ta för givet att det alltid kommer att vara så. Det
är en viktig uppgift att bevara och utveckla det svenska jordbruket.

Det största problemet med vårt jordbruk är inte dess överproduktion eller
dess miljöproblem. Det största hotet är den brist på framtidstro som präglar
näringen. Medelåldern bland lantbrukarna är hög, de unga är inte beredda
att satsa på en framtid inom jordbruket.

Denna trend måste vändas. Det är viktigt att diskussionen om en ny jordbrukspolitik
förs med utgångspunkt från att jordbruket är en värdefull tillgång
som vi har gemensamt ansvar att utveckla och inte en belastning, som
vi vill göra oss kvitt.

Målet för samhällets jordbrukspolitik måste vara att bidra till att jordbruket
bevaras i hela landet och att strategiska satsningar görs för framtiden.
Därmed kommer lantbrukarna att erbjudas rimliga arbetsvillkor och vi alla
fortsatt god tillgång till livsmedel.

Ett globalt perspektiv

Jorden kan försörja sin befolkning, men gör det inte. I ett globalt perspektiv
är orättvisorna fruktansvärda. I-ländernas höga subventioner till det egna
jordbruket leder till dumpade världsmarknadspriser. Bönderna i u-länderna
tvingas sälja sina jordbruksprodukter till så låga priser att producenternas
villkor blir omänskliga. U-länderna måste få bygga upp sin livsmedelsproduktion
under rimliga villkor.

På många håll i världen pågår en skovling och utarmning av naturen.
Regnskogar huggs ner. Översvämningar och jorderosion följer av en felaktigt
bedriven jordbruksproduktion. I-länderna måste sluta förtrycka u-länderna
om denna skovling ska kunna upphöra. Tredje världens så kallade
skuldbörda måste tas bort.

Det svenska biståndet måste lägga större vikt vid uppbygget av en ekolo

giskt anpassad jordbruksproduktion i mottagarländerna. Målet är: Varje
land ska ha en så varierad jordbruksproduktion som de naturliga förutsättningarna
medger. Annars kommer vi snart att ha förött jordens förmåga att
producera livsmedel.

Östeuropa

Den glädjande utvecklingen i Östeuropa har öppnat nya möjligheter till
samarbete när det gäller miljö och jordbruk. På sikt bör Sverige bidra till att
jordbruket i dessa länder blir ekologiskt anpassat och uthålligt. Det kan ske
genom att vi delar med oss av våra erfarenheter från forskning och utvecklingsarbete.
De svenska böndernas gedigna tekniska kunnande kan också bli
till nytta och hjälp i Östeuropa.

På kort sikt kan svensk livsmedelsexport i ökad omfattning vara nödvändig.
Dessa frågor behandlas i särskild motion.

Gatt och EG

Det pågår ett intensivt internationellt arbete för att liberalisera handeln med
jordbruksprodukter. Risken är uppenbar att vår jordbrukspolitik läggs fast i
de internationella förhandlingarna och inte i riksdagen. Självklart kan vi inte
formulera vår jordbrukspolitik utan att ta hänsyn till det internationella läget.
Inte heller behöver en ökad handel med livsmedelsprodukter i sig vara
negativ. Men det ökade internationella utbytet måste ske på lika villkor och
bygga på hänsyn till miljö, kvalitet och hälsa.

Det pågår också en allmän anpassning, harmonisering kallad, till EG. Regeringen
säger att jordbrukspolitiken tills vidare är undantagen, men hur
länge? Vi begär en utredning om konsekvenserna för svenskt jordbruk av en
EG-anpassning och en analys av jordbrukets internationella utveckling mot
bakgrund av det pågående GATT-arbetet.

En ny jordbrukspolitik

Regeringen kommer under våren att lämna proposition om en ny jordbrukspolitik.
Vi anser att det behövs stora förändringar av jordbrukspolitiken.
Det gamla regleringssystemet låser in näringen i vissa givna banor, förhindrar
nytänkande och utveckling. De uppsatta målen för jordbrukspolitiken
har inte uppfyllts.

Rapporten från LAG, livsmedelspolitiska arbetsgruppen, remissbehandlas
för närvarande. I huvudsak återkommer vi med våra förslag till ny jordbrukspolitik
i samband med den kommande riksdagsbehandlingen. Men det
finns vissa frågor som redan nu bör tas upp.

Den provisoriska lösningen

Riksdagen beslöt våren 1989 med anledning av överenskommelsen inom ramen
för GATT om en provisorisk lösning när det gäller jordbrukets kompensation
för 1989/90. I provisoriet ingick att 450 000 000 kr. skulle tillföras
jordbruket från och med den 1 januari 1990. Utskottet framhöll att den omständigheten
att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna kompen

Mot. 1989/90

Jo270

3

sationsbeloppet och utbetalningssättet inte får utgöra något hinder mot att
man på sedvanligt sätt tar upp överläggningar om kompensation för inflationsutvecklingen
.

Kostnadsökningarna har varit avsevärt större än vad som kunde bedömas
troligt vid tidpunkten för beslutet. Vi menar att nya överläggningar därför
är nödvändiga.

Överläggningar bör också tas upp om lösningar för 1990/91.

Delansvaret för spannmålsöverskottet

Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut är regleringsåret 1989/90 det sista
året för vilket staten har åtagit sig ett delansvar för spannmålsöverskottet.
Våren 1989 konstaterade jordbruksutskottet i sitt betänkande, som riksdagen
biföll, angående delansvaret att regeringen är beredd att pröva olika
förslag från LRF:s sida om hur en omställning av åkermark - som tillfälligt
tar vid där Omställning 90 slutar - skall kunna fungera för nästa år i avvaktan
på att en ny jordbrukspolitik hinner träda i kraft.

Jordbruksutskottet ansåg att ett villkor för fortsatt engagemang var att
arealen var bevuxen och att omställningen var mer beständig än dittills varit
fallet. Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ta upp förhandlingar
med näringens representanter om en övergång från det gamla systemet
till den nya jordbrukspolitiken.

En konsekvensanalys

Socialdemokratisk politik tycks för närvarande bestå av ett oräkneligt antal
utredningar. Jordbruket är särskilt hårt drabbat av denna utredningshysteri.
Tillvaron och framtiden blir därmed mycket svårbedömbar. Konkurrensutredningen,
skattereformen, energipolitiken, miljöavgifterna, regionalpolitiken
och jordbrukspolitiken ger sammantaget helt andra förutsättningar för
landsbygden och jordbruket. Vi begär att regeringen gör en konsekvensanalys
av alla dessa pågående förändringar med avseende på deras effekt på
jordbruket.

Satsa på ekologiskt lantbruk

Jordbrukets negativa miljökonsekvenser är idag väl kända. Läckage av näringsämnen
till vattendrag och hav är en sådan effekt. Infiltration i brunnar
och grundvatten av bekämpningsmedel är en annan. Utarmning av flora och
fauna är effekter av det alltmer ensidiga odlingslandskapet.

Men jordbruket står också i hög grad för en positiv miljöpåverkan. Tack
vare jordbruket har vi i skogs- och mellanbygder fortfarande ett kulturlandskap,
fastän idag ofta hotat av igenväxning. Den fortsatta minskningen av
jordbrukets omfattning framför allt i dessa bygder måste stoppas.

Framtidens jordbruk måste baseras på förnyelsebara resurser. Vägarna dit
är två. Dels en utveckling av det konventionella jordbruket till en bättre ekologisk
anpassning, dels en utvidgning av ett ekologiskt lantbruk, det som ofta
kallas alternativ odling.

Den alternativa odlingen befinner sig nu i en mycket snabb utvecklingsprocess.
Den är därmed en glädjefylld kontrast till det konventionella jord

Mot. 1989/90

Jo270

4

bruket. Bara för drygt ett år sedan uppgick den alternativt odlade arealen
till ca 10 000 ha (av totalt 2,9 milj. ha åkermark i landet). Under 1989 har
denna areal fyrdubblats. Under året har dessutom försäljning av alternativt
producerad mjölk startat.

Vi begär en ökad satsning på ekologiskt lantbruk med 24 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslår. Pengarna skall användas för utökad rådgivning
i alternativ odling, för marknadsföringsåtgärder, för resurser till idella organisationer.
Satsning på ett ekologiskt lantbruk behandlas mer utförligt i särskild
motion.

Ingen spridning av rötslam

Spridning av rötslam vore ett utmärkt sätt att få till stånd en recirkulation av
näringsämnen inom jordbruket. Tyvärr omöjliggörs detta nu av att slammet
produceras i reningsverk som också får ta emot giftiga ämnen t ex tungmetaller
och lösningsmedel. Det behövs en mer förfinad avloppshantering där inte
så många olika avloppsströmmar blandas. Det behövs också gränsvärden för
slammets innehåll av icke önskvärda ämnen. Dessa gränsvärden skall vara
så låga att kvaliteten på jordbruksprodukterna inte äventyras och jordarna
inte påverkas negativt. I avvaktan på sådana gränsvärden skall spridning förbjudas.

Frukt- och trädgårdsnäringen

Ur konsumentsynpunkt är det lika angeläget med ett stöd till etablering av
alternativ odling av frukt och grönsaker. Vi föreslår därför att regeringen får
i uppdrag att under året inrätta ett sådant stöd. Vi föreslår att 5 000 000 kr.
reserveras i budgeten för detta ändamål.

Fruktodlingen har ställts inför svåra omställningsproblem. Internationella
avtal har lett till att importen av frukt ökat kraftigt på bekostnad av den
svenska frukten. Vi bedömer att det omställningsstöd som utgår behöver
ökas för att svensk fruktodling framgångsrikt ska kunna anpassas till den nya
situationen. Vi vill anslå 7 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslår.

Samma krav på importerat och inhemskt

En, under senare år, ständigt återkommande fråga i debatten kring livsmedel
och jordbruk är kraven på skärpt kontroll av importerade livsmedel. Vi skapar
en helt orimlig situation för det svenska jordbruket när vi ställer höga
krav på djurskydd, miljöhänsyn och livsmedelskvalitet, men tillåter import
av livsmedel som framställts utan sådana krav.

I USA tillåts inte vissa bekämpningsmedel för den frukt som skall konsumeras
i landet, men det är fullt tillåtet att exportera behandlad frukt till Sverige.

Riksdagen beslöt våren 1989 att konsumentkrav skall kunna utgöra en laglig
grund för förbud eller restriktioner på importerade livsmedel. Förändringen
tillkom för att ge föbudet av import av bestrålade livsmedel en laglig
grund. Detta nya lagrum är fullt möjligt att använda även när det gäller
andra kvalitetskrav. Vi anser att vi inte ska importera livsmedel som är producerade
med metoder eller tillsatser som vi inte tillåter. Vi vill anslå

Mot. 1989/90

Jo270

5

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Jo269-273

1 750 000 kr. för ett utökat arbete med att fastlägga regler för en utökad importkontroll.

Regeringen anslår 500 000 kr. för att utveckla metoder att analysera om
livsmedel bestrålats. Vi vill anslå ytterligare 500 000 kr. utöver det för arbete
med att utveckla importkontroll när det gäller kvalitetsaspekter i övrigt så
att samma krav ställs på importerade och inhemska livsmedel.

Sverige måste också i internationella sammanhang verka för att kvalitetskrav
och miljöhänsyn respekteras och inte betraktas som tekniska handelshinder.

Riksdagen beslutade våren 1989 om skärpt livsmedelskontroll. I samband
med detta beslöts också att förpackade livsmedel skall märkas med ursprungsland.
Målet var att ge konsumenterna en korrekt grund för sina val.
Men en stor del av de importerade livsmedlen säljs oförpackade. Det gäller
t ex frukt, grönsaker och kött. Ursprungsland kan lämpligen anges på skyltar
eller anslag i anslutning till varans exponering. För frukt och grönsaker finns
ett frivilligt åtagande från handeln att märka, vilket dock i praktiken sällan
sker. Vi begär att regeringen lämnar förslag på hur även oförpackade livsmedel
ska kunna märkas med ursprungsland.

Livsmedelskontroll i övrigt

Livsmedelsverket begär 5 000 000 kr. för en folkhälsokampanj. Vi anser att
det skall få medlen och vill anslå 1 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslår.

Vi anser också att konsumentorganisationer på ideell basis bör få del av
dessa medel.

Genteknik på djur och vaxter

Sverige är ett laglöst land när det gäller genteknik. Vi saknar lagstiftning som
reglerar etiska aspekter, som sätter ramar och villkor för forskning och tilllämpning.
Regeringens handlingsförlamning när det gäller detta område är
upprörande. Enligt budgetpropositionen pågår arbete med att ta fram förslag
rörande en eventuell ytterligare reglering av genteknik på djur och växter.
Detta är otillräckligt. Vi begär en heltäckande lagstiftning. I avvaktan
på denna begär vi omedelbart:

* förbud för frisläppande av gentekniskt förändrade organismer i naturen,

* förbud mot patentering av gentekniskt förändrade mikroorganismer, växter
och djur.

Gentekniken behandlas mer ingående i andra vpk-motioner.

Förbättrad djurmiljö

Regeringen aviserar att man återkommer till frågan om åtgärder på djurmiljöområdet
i samband med den forskningspolitiska propositionen. Det förefaller
mindre lämpligt. Av de 58 000 000 kr. som lantbruksstyrelsen äskar
avser 3 000 000 kr. forskning, men resten avser dels utökad rådgivning dels
inrättande av statsbidrag. Dessa frågor bör lämpligen avgöras i budgethanteringen.

Riksdagen beslutade 1988 om ny djurskyddslag. Enligt den nya lagen skall
animalieproduktionen förändras till att bli mer anpassad till djurens natur

Mot.. 1989/90

Jo270

6

liga behov. Lösdrift, betesdrift och utegång skall befrämjas. Dessa förändringar
ställer stora krav på kontroll, rådgivning och information särskilt under
de första åren som lagen är i funktion.

Det behövs också ett utökat forsknings- och utvecklingsarbete för att få
fram ny teknik och nya metoder, som är bättre anpassade till djurens behov.

Det finns risk att animalieproduktionen kommer att upphöra på företag,
där anpassningen till den nya lagen kräver stora förändringar. Risken är särskilt
stor i de bygder där lönsamheten är låg och nyetablering sällsynt. I
skogs- och mellanbygder är det av största vikt att jordbruket lever kvar och
utvecklas. Mjölk, ägg och smågrisproduktion är i farozonen. Ett statsbidrag
kan dels möjliggöra anpassningen ekonomiskt, dels påskynda den. Statsbidraget
bör utgå i samband med ombyggnad till åtgärder som väsentligt förbättrar
djurmiljön. Vi föreslår att 60 000 000 kr. anslås till lantbruksstyrelsen
för detta ändamål.

Forskning och utveckling

Regeringen har aviserat en forskningspolitisk proposition, där även forskning
och utveckling inom jordbruksområdet kommer att behandlas. Vi återkommer
i detta sammanhang med förslag när det gäller forskning, utveckling
och utbildning.

Landsbygdsutveckling

Jord- och skogsbruket är navet kring vilket en levande landsbygd rör sig. Det
är inte bara en sysselsättning bland många andra, utan en förutsättning för
att infrastrukturen på landsbygden upprätthålls. Vägar hålls i skick, landskapet
hålls öppet. Väsentlig service till bygdens övriga boende utförs av lantbrukare
med tillgång till maskinpark och verktyg.

En landsbygdsutveckling värd namnet måste därför baseras på att det
finns ett aktivt skogs- och jordbruk som grund. Under några år har via lantbruksstyrelsen
utgått ett särskilt stöd till åtgärder för jordbruket i norra Sverige.
Lantbruksstyrelsen begär att få fortsätta med detta program i ytterligare
tre år samt att få utvidga det till södra och mellersta Sverige.

Erfarenheterna hittills har varit goda. Vi föreslår därför att medel beviljas
för ett fortsatt aktivt arbete med landsbygdsutveckling. Vi anser att större
tonvikt än hittills bör läggas vid projekt som förbättrar kvinnors livssituation
på landsbygden. Det är ett stort problem att så många kvinnor lämnar landsbygden
därför att det brister i goda arbetsmöjligheter, social service och fritidssysselsättning.

Riksdagen uttalade förra året att användningen av dessa medel skall vara
flexibel och anpassad till de lokala förhållandena. Tonvikten bör dock ligga
på verksamhet som utgör ett komplement till skogs- och jordbruket, eller en
utveckling av jordbrukssysselsättning utanför de prisreglerade delarna t ex
alternativ odling eller köttproduktion.

Under våren kommer riksdagen att behandla propositionen om regionalpolitiken.
Vi återkommer i detta sammanhang med ytterligare förslag för en
positiv landsbygdsutveckling.

Mot. 1989/90

Jo270

7

Sverige behöver biobränslen

Kärnkraften måste avvecklas. Den är dyr, den är onödig och framför allt är
den ett fruktansvärt hot mot allt levande. Trots att tio år förflutit sedan folkomröstningen
gav beskedet att kärnkraften ska avvecklas har inte mycket
gjorts för att förverkliga detta beslut. Om vi vill bevara jordbruket men avveckla
kärnkraften så har vi nu ett unikt tillfälle. Inom jordbruket finns det
areal och företagare som är villiga att producera biobränslen. Om vi försitter
denna unika chans riskerar vi den motsatta effekten: att avveckla jordbruket
men bevara kärnkraften!

Regeringen har meddelat att man ämnar förelägga riksdagen en energipolitisk
proposition till hösten men Sveriges lantbrukare behöver besked i samband
med det jordbrukspolitiska beslutet. Vi begär av regeringen en tydlig
redogörelse för hur produktion av biobränsle skall främjas, med start innevarande
år.

Jordbruket självförsörjande på energi

Jordbruket skulle kunna bli självförsörjande på energi av olika slag. Drivmedel
för traktorer kan t ex framställas ur rapsolja. Även etanolproduktion,
biogas och andra former av bioenergi bör stimuleras. Egen produktion av
energi inom jordbruket bidrar till en bättre ekologisk helhet och minskar användningen
av fossila bränslen. Dessutom underlättas den nödvändiga omställningen
av jordbruket bort från överskottsproduktionen. Samhället bör
på olika sätt stödja en utveckling mot självförsörjning på energi inom jordbruket.
Forsknings- och utvecklingsresurser måste satsas, information och
rådgivning till lantbrukare kring energiproduktion måste införas. Energiproduktionen
måste göras fördelaktig skatte- och avgiftsmässigt. Vi föreslår att
konkreta projekt för småskalig energiproduktion inom jordbruket stimuleras
inom ramen för de stödformer som finns, t.ex. glesbygdsstöd och landsbygdsutveckling.

Rågveteimporten

Rågvete kan nu fritt importeras till Sverige. Det importerade rågvetet, som
är billigt, slår därmed ut inhemskt producerad spannmål. Tidigare var importen
mycket låg och effekten därför liten, men under de senaste åren och
särskilt 1989 har importen ökat kraftigt.

I det importerade rågvetet har man funnit dels mjöldryga, dels höga halter
flyghavre samt andra ogräs. Rågvete är ett nytt spannmål. Mot den bakgrunden
är det otillfredsställande att det kan importeras innan vi vet hur det på
längre sikt beter sig i den svenska omgivningen. Vi anser med tanke på de
många problemen med rågvetet att Sverige borde kunna omedelbart tills vidare
förbjuda import av rågvete.

Sociala frågor

Sociala frågor kommer att behandlas i samband med diskussionen om en helt
ny jordbrukspolitik. Vi vill dock redan nu ta upp frågan om pensioner till
lantbrukare. Det behövs en anpassning av systemet med delpensioner till de
speciella villkor som råder inom jordbruket.

Mot. 1989/90

Jo270

8

Det behövs en översyn hur pensionssystemet över huvud taget utfaller
inom jordbruket. Många, särskilt kvinnor, får på grund av systemets utformning
mycket låga pensioner. Vi begär en utredning och förslag till åtgärder
för förbättrade pensioner för jordbrukare.

Utöka NOLA-bidragen

Det svenska jordbruket har under efterkrigstiden utvecklats till att bli rationellt,
effektivt och högavkastande. Detta har fått många negativa konsekvenser
för odlingslandskapet. Naturliga betesmarker och ängsmarker har
minskat kraftigt i omfattning. Odlingshinder t.ex. åkerholmar, har avlägsnats.
Dikning och invallning har genomförts i stor skala. Flora och fauna har
brandskattats. Många arter är idag hotade av utrotning.

Sedan några år tillbaka finns möjligheten att få ersättning för naturvårdsåtgärder
i odlingslandskapet, s.k. NOLA-ersättning. Avsikten är att bevara
odlingsmiljöer genom riktat stöd till hävd av värdefulla marker. Reaktionen
hos lantbrukare, allmänhet och berörda myndigheter har varit mycket positiv.
1987/88 hade 24 000 ha kontrakterats. Men det finns ett stort behov av
att utöka den areal som berörs av NOLA-ersättning samt att höja ersättningsbeloppets
storlek. Flera olika myndigheter ansvarar för NOLA-bidragen.
Vi föreslår att huvudmannaskapet för denna verksamhet samlas hos naturvårdsverket.
Vi föreslår att det sammanlagda anslagsbeloppet höjs till
45 000 000 kr. för budgetåret 1990/91.

I diskussionen kring en framtida ny jordbrukspolitik har ett förändrat NOLA-stöd
föreslagits. Denna ersättning skall enligt vår mening klart skiljas
från det hittillsvarande NOLA-bidraget. Den nya ersättningen skall utgå för
landskapsvårdande åtgärder i mycket vidare mening och dessa båda ersättningsformer
bör handläggas var för sig och inte sammanblandas.

Restaurera våtmarker

Inom ramen för det utökade NOLA-bidraget måste också försök och utvecklingsarbete
med restaurering av våtmarker bedrivas. Det är oerhört
angeläget ur naturvårdssynpunkt och också som åtgärd för att förhindra kväveläckage.

Utöver sådan konkret försöksverksamhet måste former finnas för ett fortsatt
omfattande arbete med restaurering av våtmarker. Olika vägar kan tänkas:
samhället kan köpa in de berörda arealerna. Man kan byta den mark
som skall restaureras mot ersättningsmark. Man kan skriva kontrakt med
markägare/arrendatorer om hur marken skall skötas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om utgångspunkter och mål för den svenska jordbrukspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om det globala perspektivet,

Mot. 1989/90

Jo270

9

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om effekterna
av en EG-anpassning för svenskt jordbruk,

4. att riksdagen hos regeringen begär en analys av den framtida globala
livsmedelsförsörjningen i perspektivet av det pågående GATTarbetet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar upptas
med representanter för jordbruksnäringen om jordbrukets kompensation
för ökade kostnader regleringsåren 1989/90 och 1990/91,

6. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar upptas
med representanter för jordbruksnäringen angående övergångslösning
vad gäller spannmålsöverskottet,

7. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys i enlighet
med vad som i motionen anförs,

8. att riksdagen till anslaget Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1990/91 anslår 24 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslår för stimulans
av ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som i motionen anförs,

9. att riksdagen beslutar förbjuda spridning av rötslam i enlighet
med vad som i motionen anförs,

10. att riksdagen till anslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
för budgetåret 1990/91 anslår 20 000 000 kr., 7 500 000 kr.
mer än vad regeringen föreslår, för stöd till fruktodlingen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att samma kvalitativa krav skall gälla för importerade
som för inhemska livsmedel,

12. att riksdagen till anslaget för livsmedelskontroll för budgetåret
1990/91 anslår 1 750 000 kr. till arbete med förbättrad importkontroll

i länder Sverige importerar ifrån i enlighet med vad som i motionen
anförts,

13. att riksdagen till anslaget för livsmedelskontroll för budgetåret
1990/91 anslår 1 000 000 kr., 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslår,
till arbete med skärpta importregler,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om märkning av
oförpackade livsmedel med ursprungsland,

15. att riksdagen till anslaget för livsmedelskontroll för budgetåret
1990/91 anslår 5 000 000 kr., 1 500 000 kr. mer än vad regeringen föreslår,
till arbete med folkhälsokampanj i enlighet med vad som i motionen
anförs,

16. att riksdagen beslutar om förbud mot frisläppande av gentekniskt
förändrade organismer i naturen,

[att riksdagen beslutar om förbud mot patentering av gentekniskt
förändrade mikroorganismer, växter och djur,1]

17. att riksdagen till nytt anslag för djurmiljöförbättrande åtgärder
för budgetåret 1990/91 anslår 60 000 000 kr. i enlighet med vad som i
motionen anförs,

18. att riksdagen till anslaget för landsbygdsutveckling för budgetåret
1990/91 anslår 200 000 000 kr. i enlighet med vad som i motionen
anförs,

Mot. 1989/90

Jo270

10

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om satsning på biobränslen,2]

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om stöd till självförsörjning med energi av olika slag
inom jordbruket,

20. att riksdagen beslutar förbjuda import av rågvete,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om sociala frågor,3]

21. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1990/91
anslår 45 000 000 kr. för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet i enlighet
med vad i motionen anförts,

22. att riksdagen reducerar anslaget för Lantbruksstyrelsen för
budgetåret 1990/91 med 5 000 000 kr. med anledning av att hela delanslaget
för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet flyttas till anslaget
för bidrag till miljöarbete,

23. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i
uppdrag att utveckla arbetet med att restaurera våtmarker i enlighet
med vad i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Annika Åhnberg (vpk)

1 1989/90:L815

2 1989/90:N482

3 1989/90:Sf373

Mot. 1989/90

Jo270

11