Jourdomstolar

Motion 2000/01:Ju814 av Birgitta Sellén (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra en ny rättegångsutredning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa jourdomstolar i Sverige.

Bagatellbrottslighet

De alltmer komplicerade förhållandena i det moderna samhället har
överlag fört med sig en enorm tillväxt av den offentligrättsliga
lagstiftningen i världen. Lagstiftningen har i sin tur ofta försetts med
straffrättsliga bestämmelser. Utvecklingen har gjort att man ibland talar
om "straffrättens inflation". Samhällsutvecklingen har även gjort att
antalet anmälda brott har ökat. Dessa problem på det kriminalpolitiska
området är inte unika för Sverige utan återfinns även på det
internationella planet, t.ex. i USA. Allmänheten reagerar ofta på den
uppkomna situationen med krav på hårdare straff, mera poliser, mera
resurser till domstolarna etc.

En av flera möjliga lösningar på problemen kan sammanfattas under
rubriken Behandling av bagatellbrottslighet. Detta har att göra med att den
brottslighet som rättsväsendet ställs inför till största delen är förseelser av
lindrigare slag. Vad som är bagatellbrott kan endast fastställas i förhållande
till brottsligheten i övrigt. Det närmaste man kommer en definition är att det
är fråga om brott som befinner sig på den lägsta nivån i ett straffrättsligt
system. En väsentlig distinktion är att man vid frågor rörande
bagatellbrottslighet gör en distinktion mellan de s.k. abstrakta respektive de
typiskt sett bagatellartade brotten. De sistnämnda är brott som av lagstiftaren
betraktas som typiskt lindriga.

Många personer som väntar på eventuellt straff för ett brott, som kan anses
ringa, bryts ner under väntetiden på dom. En tänkbar väg för att komma bort
från detta är att, efter mönster från vissa andra länder, införa jourdomstolar.
Med begreppet "jourdomstol" kan man avse en domstol som dömer över ett
mindre brott i omedelbar eller nära anslutning brottet.

Det finns olika sätt att behandla de bagatellartade brotten inom
straffprocessen. En lämplig utgångspunkt för att behandla frågan kan vara att
se på Europarådets rekommendation, The simplification of criminal justice, nr
87 från den 17 september 1987.

Jourdomstolar

Införande av jourdomstolssystem kan leda till att processekonomiska
vinster kan göras. Det är viktigt att minska tiden mellan förövat brott och
dom, så att sambandet mellan brott och dom inte går förlorat. Antalet
brott blir antagligen lägre om det finns ett snabbt verkande
reaktionssystem. Gärningsmannen bör inte behöva sväva i ovisshet under
lång tid om vilken påföljd det kommer att bli för det brott han begått.
Ovissheten kan vara svårare än själva påföljden. En lång tid mellan
upptäckt av brott och verkställighet kan också innebära att den dömde
ställs inför personliga och sociala problem, om han under mellantiden
lyckas bygga upp en fungerande social tillvaro.

Jourdomstolar finns i andra länder. I Tyskland finns möjlighet att åtala och
döma brottslingar för mindre allvarliga brott vid jourdomstol (Schnellgericht).
Under innevarande år (2000) har det förekommit en debatt i Tyskland om att
utvidga användningen av jourdomstolsförfarandet avseende brott som t.ex.
stöld, snatteri och skadegörelse.

Ett jourdomstolssystem finns även i USA. Där ser dess verksamhet olika ut
i olika delstater beroende på att domstolssystemen skiljer sig åt mellan
delstaterna.

KLÖS i Jönköping

I Sverige inleddes ett försök i Jönköping i början av 1999, som var ett
ettårigt försök och kallades KLÖS (Kvickare lagföring genom ökad
samverkan). Projektet tillkom på initiativ av den lokala åklagarkammaren.
I KLÖS-fall skulle förundersökningen ta högst fyra dagar. På den femte
dagen skulle åklagaren bestämma sig för om åtal skulle väckas. Därefter
hölls huvudförhandling senast tre veckor efter brottet. Tanken med
projektet var att korta genomströmningstiden och på så vis öka
kostnadseffektiviteten.

Det är många år sedan en rättegångsutredning gjordes i Sverige, nämligen
1982 (SOU 1982:26 del B). Antalet brott har ökat och handläggningen tar
ofta väldigt lång tid. Det bör därför vara dags att göra en ny
rättegångsutredning och i den bl.a. se på möjligheterna att inrätta
"jourdomstolar" i Sverige.

Stockholm den 3 oktober 2000

Birgitta Sellén (c)