Jurymedlemmar

Motion 2001/02:K272 av Per Unckel m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att kraven på oavhängighet och opartiskhet vid valet av jurymän uppfylls.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att det skall bli möjligt att överklaga beslut i jävsfråga till Högsta domstolen.

Val av jurymedlemmar

Europadomstolen har i ett utslag slagit fast att det svenska jurysystemet som tillämpas i i tryckfrihetsmål kränker art. 6.1 i Europakonventionen. Förhållandet att medlemmarna i en svensk jury utses av en politiskt sammansatt valkorporation innebär, enligt Europadomstolen, att tingsrättens oavhängighet och opartiskhet är open to doubt. Dessutom kom domstolen fram till att det finns brister i möjligheten att överklaga.

Jury har förekommit i tryckfrihetsmål sedan 1815 samt i yttrandefrihetsmål sedan 1992.

Det är landsting, tillsammans med kommun som inte tillhör landsting, som utser jurymän. I varje län utses 16 jurymän i en första grupp samt 8 jurymän, som skall ha varit nämndemän vid allmän domstol, i en andra grupp. Sammanlagt utses 24 jurymän i varje landsting, bortsett från Stockholm där 36 utses.

För att vara valbar som juryman skall man vara svensk medborgare och bosatt inom det aktuella länet. Jurymännen bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Skilda samhällsgrupper, olika meningsriktningar samt olika delar av länet bör vara representerade bland jurymännen.

Tillämpliga lagrum finns i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen samt i den s.k. tillämpningslagen. En jury skall endast befatta sig med frågan huruvida det föreligger brott, d.v.s. om innehållet i en framställning är brottsligt. Straff- och skadeståndsfrågan skall sedan avgöras av domstolen, vilken i tryckfrihetsmål skall bestå av tre lagfarna domare.

Problemen i det svenska systemet uppkommer när tryck- eller yttrandefrihetsmål handlar om en skrift eller ansvarig utgivare som är knuten eller har kopplingar till ett politiskt parti. Då juryn är tillsatt av ett politiskt organ kan inte denna sägas vara opartisk. En dylik situation uppstod i det s.k. Holm-målet, där käranden ansåg sig ha blivit förtalad i en bok som var utgiven av ett Socialdemokraterna närstående förlag, Tidens bokförlag AB. Juryn fann inte uttalandena i boken brottsliga. Fem av juryns ledamöter hade på olika sätt anknytning till Socialdemokraterna.

Sverige måste få en rättslig ordning där de som känner sig förtalade tillförsäkras en rättegång med en opartisk och oavhängig jury. Detta måste gälla också när en framställning gjorts i en skrift som står ett politiskt parti nära eller när någon som står ett politiskt parti nära i ett tal gjort en framställning. Det sätt på vilket jurymedlemmar utses i dag måste därför ändras så att det partipolitiska inslaget vid valet av dem försvinner. Med anledning av Holm-målet har frågan om sådana mål beretts i regeringskansliet. I DS 1997:25 redovisas ett antal olika lösningar. Utgångspunkten för ett resonemang om vilken lösning som bör väljas bör vara att den inte får medföra större ingrepp än nödvändigt i skyddet för tryck- och yttrandefriheten. Vidare bör möjligheterna att överklaga jävsfrågan ändras så att Högsta domstolen kan pröva om jäv föreligger.

Moderata samlingspartiet väckte en motion i denna fråga även under hösten 1999, liksom under hösten 2000. Vi anser alltjämt att det är angeläget att komma tillrätta med detta problem. Då författningsändringar i denna fråga kan komma att kräva ändring i grundlagen är det angeläget att ärendet bereds skyndsamt, för att en ändring skall kunna träda i kraft inom rimlig tid. Regeringen bör därför ges i uppdrag att återkomma med förslag till lagstiftning.

Stockholm den 28 september 2001
Per Unckel (m)
Inger René (m)	Nils Fredrik Aurelius (m)
Per-Samuel Nisser (m)	Christel Anderberg (m)
Carl-Erik Skårman (m)	Ola Karlsson (m)
Anders Björck (m)	Margareta Nachmanson (m)