Justeringar i arbetsskadeförsäkringen

Motion 2000/01:Sf262 av Christina Nenes och Nils-Erik Söderqvist (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsskadeförsäkringen.
Motivering

De av regeringen tillsatta utredningarna kring
sjukförsäkringsutvecklingen och arbetslivsinriktad rehabilitering har lagt
sina första rapporter. Dessa pekar i stor utsträckning på den problematik
som följt i utvecklingen av 90-talets arbetsmarknad. Hög arbetslöshet har
kompletterats med hög arbetsbelastning på dem som funnits på den
ordinarie arbetsmarknaden. De effekter inom den ekonomiska
utvecklingen som följts av personalnedskärningar inom bland annat
offentlig sektor återspeglas nu i arbetsskadestatistik och
långtidssjukskrivningar bland i huvudsak kvinnor. Den negativa
utvecklingen tenderar att fortsätta och ta en allt större andel av det
ekonomiska utrymme som skapats genom den i övrigt gynnsamma
utvecklingen i samhället.

Genom avsaknad av en kraftfull arbetsskadeförsäkring, LAF, saknas i dag
viktiga incitament för att motverka den negativa utvecklingen inom
arbetsmiljö och arbetsskador. Viktiga signaler för en effektiv forskning inom
arbetsmiljöområdet står också tillbaka genom avsaknad av adekvat
information. Försäkringens preventiva verkan synes gått förlorad genom 1993
års förändring.

De justeringar som gjordes i LAF under tidigt 90-tal vad gäller framförallt
den så kallade bevisregeln motverkar könsneutraliteten i försäkringen.
Kvinnors arbetsmarknad tenderar att i större utsträckning drabbas av
arbetssjukdomar vilket innebär att nuvarande LAF ej ger ett tillfredsställande
skydd beroende på bevisreglernas hårda bedömningskrav. Den
handläggningsrutin, med allt för långa handläggningstider, som i dag
tillämpas inom LAF innebär också att den som drabbats av ohälsa i arbetslivet
ej vidtar erforderliga åtgärder. Genom den försäkringsmässiga konstruktionen
ges den drabbade ej heller det långsiktiga ekonomiska skydd som
lönebortfallsprincipen borde ge. I SOU 1998:37 konstaterar utredaren att LAF
ej ger ett tillfredsställande skydd för den drabbade. Han konstaterar vidare att
svenska staten med näppe uppfyller internationella krav inom området.

De senaste årens utveckling inom arbetsmiljö- och arbetsskadeområdet
visar på ett behov av översyn av befintlig lagstiftning. Regeringen bör därför
se över LAF i syfte att få en humanare syn på förslitningsskador och
arbetsrelaterade sjukdomar samt att härigenom få en försäkring som tar
hänsyn till könsneutralitet.

Stockholm den 2 oktober 2000

Christina Nenes (s)

Nils-Erik Söderqvist (s)