Kapitalförsörjning och företagsstöd i Norrbottens län

Motion 1992/93:N318 av Leif Marklund m.fl. (s)

Kapitalförsörjningen är för Norrbottens del i en svår
situation. Begränsningen av riskvilligt kapital påtalar
behovet av snabba åtgärder.

Bankerna har begränsat sin utlåning av pengar eftersom
bl.a. fastigheterna sjunkit i värde och säkerheterna därför
har reducerats. De nybildade riskkapitalbolagen kommer
att agera som investmentbolag eftersom avkastningskraven
ställs lika högt som hos börsnoterade företag -- enligt
uttalanden från ägare och ledning i riskkapitalbolagen.

För att möjliggöra och underlätta företagsutvecklingen i
Norrbotten bör ytterligare resurser tillföras
Utvecklingsfonden, som då skulle kunna erbjuda längre
konsultinsatser i form av ledningsförstärkning till
utvecklingsbara företag.

En del av Vattenfalls vinster skulle möjliggöra en
uppbyggnad av ett riskkapitalbolag som skulle kunna agera
med ägarkapital och högt risktagande. Allt kapital skulle
sättas in med avkastningskrav eller någon form av
återbetalningskrav. Denna verksamhet skulle rikta sig till
företag med mindre än 500 anställda; det skulle då inte bli
något problem med EG-anpassning.

Riskkapitalbolaget skulle ha en anknytning till
Utvecklingsfonden för samordnat nyttjande av den
kompetens som byggs upp där.

Riskfinansiärerna i länet är Utvecklingsfonden och
Norrlandsfonden samt Länsstyrelsen medelst
regionalpolitiska stödet. Rollfördelningen fonderna
emellan har i praktiken blivit den att Utvecklingsfonden
fungerar som riskfinansiär i de flesta fall då det är fråga om
start av nya verksamheter samt rörelsekapital.
Norrlandsfonden kommer i regel in som finansiär när
företagen och projekten vuxit till så att säga och då det är
fråga om lite större investeringsbelopp. När det är fråga om
större investeringsprojekt är det också ofta fråga om
samfinansiering av politiska medel kombinerat med lån från
Utvecklingsfonden och Norrlandsfonden.

Länsstyrelsens beslutsnivå för regionalpolitiska medel är
begränsad till ett belopp av 0,5 miljoner kronor vad avser
finansiering av produkt- och marknadsutveckling samtidigt
som man gärna vill ha indikation i ett tidigt skede vad avser
sysselsättningseffekten av satsningarna. Kopplingen till
antal arbetstillfällen bör mjukas upp. Förändringar i det
regionalpolitiska stödet bör också göras så att andelen som
satsas i tjänsteföretag ökar.

Utvecklingsfonden saknar idag i stort sett resurser för att
kunna ge produkt- och marknadsutvecklingsstöd med
villkor som innebär lång uthållighet när det gäller betalning
av ränta och amortering. Utveckling av nya produkter och
marknader uppfattas av småföretagen oftast som verkliga
riskprojekt och man tvekar ofta att presentera sina idéer
p.g.a. att man saknar den där s.k. ''hålla i handen''-partnern
som är uthållig finansiär även när det går lite tungt. Ovan
relaterade medel, exempelvis från Vattenfallsvinsterna,
skulle kunna fylla en mycket viktig funktion just för att
påskynda bransch-, produkt- och företagsutveckling i länet.

Strukturen på det norrbottniska näringslivet -- när det
gäller branscher -- kännetecknas fortfarande av alltför stor
ensidighet jämfört med landet i övrigt. Stora insatser har
gjorts under senare år för att bredda och förnya
företagsstrukturen. Den industriella förnyelsen sker bl.a.
genom utveckling av ny teknik och uppstartande av nya
småföretag. I denna process intar utbildning och utveckling
av teknik och marknad en central roll. Småföretagen
stimuleras till samverkan i olika avseenden bl.a. i syfte att
nå nya kunder inom och utanför landet.
Utvecklingsfondens operativa roll är just att kontinuerligt
bearbeta brister inom affärs-, marknads- och
teknikutveckling parallellt med den allmänna
kompetensuppbyggnaden i företag.

För Norrbottens inland är det av avgörande betydelse att
kvinnoandelen av den yrkesverksamma befolkningen ökar.
Här behövs också snabba insatser för att inte vissa
inlandskommuner skall avfolkas. Först och främst måste
utbudet av arbete breddas till att i större utsträckning
omfatta administrativa tjänster som idag uppfattas som
attraktiva av en stor grupp kvinnor. Fortsatt utlokalisering
av samhällstjänster från storstadsregionen och kustregionen
är den snabbaste vägen. Man måste också se till att kultur-,
utbildnings- och fritidsutbudet bättre svarar mot kvinnornas
önskemål. Investeringar i utbildning har stor betydelse för
näringslivsutvecklingen. Speciellt driftsstöd exempelvis till
små gymnasieskolor är nog den enda möjligheten att skapa
relativt brett utbud också i små inlandskommuner.

Branschutveckling

I den rådande lågkonjunkturen är det ett flertal
branscher som har problem, speciellt de företag som har
närmarknaden som sin bas. Den beställningsproducerande
verkstadsindustrin tillhör exempelvis denna grupp.
Marknadsinriktningen för de flesta legoproducerande
verkstadsföretagen är i regel den närmarknad som finns i
basindustrin eller hos andra industri- och byggföretag.
Långsiktiga mål och strategier måste arbetas fram för den
norrbottniska verkstadsindustrin. Den långsiktiga frågan
om företagens framtid kan ses i ett perspektiv av visst
samägande, samordning inom marknadsföring,
konstruktion och produktion.

De satsningar som gjorts under senare år med att öka
förädlingsgraden inom länets träindustri samt att stimulera
till samarbete inte minst på marknadssidan har börjat ge
resultat bl.a. i ökad lönsamhet vilket förmärks i något bättre
stabilitet nu när det är sämre tider.

Livsmedels- och elektronikindustrin har drabbats i
mindre utsträckning av minskad efterfrågan.
Elektronikindustrin har tillförts ett flertal nya produkter
dels genom egen produktutveckling, dels genom förvärv av
produkter från andra delar av landet. Intressanta produkter
har också tillförts länets företag inom det medicinsk-
tekniska området.

Många norrbottniska småföretag har inte de kunskaper
och kanske de egenskaper som just tillväxtföretagen
kännetecknas av. Det gäller att träna upp/förbättra den
lokalt orienterade företagarens förmåga och benägenhet att
förlita sig på andra, att gå utanför det egna företaget och
den egna orten för att bygga upp flexibla resurser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att del av Vattenfalls vinster bör
komma Norrbotten till godo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Utvecklingsfondens behov av
ökade resurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett flexiblare
regelsystem av länsstyrelsens utvecklingsmedel.1

Stockholm den 26 januari 1993

Leif Marklund (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Bruno Poromaa (s)

Åke Selberg (s)

Monica Öhman (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

1 Yrkande 3 hänvisat till AU