Kapitalförsörjningen i kooperativa och andra småföretag

Motion 2000/01:N373 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda nya finansieringsformer för små och
medelstora kooperativa företag.
Motivering

Frågan om de kooperativa företagens kapitalförsörjning har behandlats
vid olika tillfällen både av statliga utredningar och av riksdagen, senast i
Företagskooperativa utredningen vars betänkande Attityder och
lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31) resulterade i prop. 1996/97:163
Den kooperativa företagsformen. Den propositionen har behandlats av
riksdagen och har lett till lagstiftning som innebär vissa förbättringar för
de kooperativa företagen. Riksdagen har befattat sig med frågan mera
ingående vid flera tillfällen och många olika försök har gjorts att förbättra
kooperationens möjligheter att få likvärdiga möjligheter till
kapitalförsörjning med andra typer av företag. Vi anser oss kunna
konstatera att försöken inte lyckats till alla delar.

I den ovan nämnda propositionen 1996/97:163 förbättrades de ekonomiska
föreningarnas möjligheter att genom förlagsinsatser förbättra föreningarnas
egna kapital. Det förslaget tillsammans med förslaget att införa möjlighet till
s.k. insatsemissioner antogs av riksdagen och är naturligtvis välkomna
instrument för att förbättra kapitalförsörjningen. De nya möjligheterna torde
dock främst komma att användas av befintliga kooperativa företag och är inte
lika ägnade att stimulera till startande av kooperativa företag.

Behovet av kapital för att starta nya företag är generellt oavsett
associationsform. Även problemen i samband med sådan kapitalanskaffning
torde i huvudsak vara universella oberoende av associationsformen. Bland
annat Företagskooperativa utredningen pekade emellertid på att presumtiva
kooperativa småföretagare bemöts med större misstänksamhet än andra
företagare i kontakter med t.ex. banker och olika myndigheter. I Sverige
saknas i motsats till i många andra länder särskilda finansieringsinstrument i
form av institut o.dyl. för kooperativa företag.

Nybildning av företag förekommer och kan tänkas förekomma i olika
situationer. Det rör sig både om i huvudsak tjänsteföretag inom den helt
privata sektorn och om företag som uppstår som ett resultat av
omstruktureringar och besparingar inom den offentliga sektorn. Även om det
årliga nytillskottet av kooperativa företag ter sig rätt blygsamt i ett
nationellt
perspektiv är det inte betydelselöst i de kommuner och regioner där det
förekommer som mest frekvent. I de fall nya kooperativa företag har startats
med viss hjälp av statliga bidrag har den statliga insatsen varit endast en
bråkdel av vad ett nytt arbetstillfälle kostar staten om arbetstillfället har
skapats i traditionella former. Detta framgår av rapporter från Statskontoret
och Riksrevisionsverket på grundval av studier som verken utfört.

Ett annat i Sverige hittills oprövat område för kooperativt företagande är
där de anställda helt eller delvis tar över ett tidigare privatägt företag.
Metoden som bygger på finansiering via pensionsfonder har uppfunnits i
USA där den stimulerats och fått väldig utbredning. Enligt uppgift rör det sig
om cirka en tiondel av alla i USA verksamma företag. Utvecklingen har
åstadkommits med hjälp av gynnsamma skatteregler för den här typen av
företag. De s.k. ESOPs som företagen kallas har fått efterföljare i
Storbritannien. I Kanada har man valt andra metoder som bygger på regionala
fonder för att stimulera företagande i kooperativ eller kooperativliknande
former.

Vi vill också hänvisa till de beskrivningar av system i olika länder och de
förslag som Småföretagsdelegationen lämnade i betänkandet
Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93).

Vi anser att ett mera systematiskt utnyttjande av företag i kooperativ eller
kooperativliknande former skulle ha en mycket gynnsam inverkan på antalet
nybildade små och medelstora företag i Sverige. En väsentlig förutsättning är
emellertid att det skapas effektiva finansiella instrument för att stimulera och
möjliggöra en sådan utveckling. En grundlig utredning av möjligheterna till
nya finansieringslösningar för kooperativa och liknande företagsformer borde
enligt vår mening företas. Inte minst måste möjligheten att använda det
pensionskapital som kommer att rymmas inom den framtida premiereserven
analyseras.

Stockholm den 4 oktober 2000

Nils-Erik Söderqvist (s)

Tomas Eneroth (s)

Karin Olsson (s)