Kärnkraftverk i Östeuropa

Motion 1997/98:U804 av Eva Goës m.fl. (mp)

Motion till riksdagen 1997/98:U804 av Eva Gos m.fl. (mp)

Krnkraftverk i steuropa

Fakta

Tjernobylolyckan intrffade den 26 april 1986. I tio dagar
lckte det ut radioaktivitet frn reaktorn till luften innan
sarkofagen var ett faktum. nnu en mnad efter katastrofen
lckte det ut i floden Dnepr. Sarkofagen fortstter lcka
radioaktivitet pga sprickor. Dessutom hller den p att
kantra. Ngot mste gras t den.

De mest drabbade omrdena ligger i vindriktningen frn Tjernobyl, dvs i
norra Ukraina och i Vitryssland men ven i en del av Ryssland. I
Gomelregionen r 70 % av jorden kontaminerad. Mnniskor bor p omrden
med ca 200 000-1,5 miljon Bq/m2.

1985 fick tv barn skldkrtelcancer i Gomeldistriktet. Siffrorna stiger i
hjden hela tiden. Vid WHO-konferensen 1996 i Genve, uppgavs det att
94 000 mnniskor har dtt till fljd av Tjernobyl.

Faran r inte ver

Detta TT-meddelande kunde lsas 96-03-05:

INKAPSLADE TJERNOBYLREAKTORN KAN
FORTFARANDE EXPLODERA

KIEV (TT-AFP)

Den inkapslade skadade reaktorn vid krnkraftverket i Tjernobyl r
fortfarande en riskfaktor och kan explodera om inget grs fr att gra den
sker. Det sger Ukrainas miljminister Jurij Kostenko i ett uttalande till
nyhetsbyrn Interfax.Enligt Kostenko kan hettan frn krnkraftbrnslet vxa
till en kritisk punkt. Det skulle kunna orsaka en explosion varvid
betonghljet runt reaktorn skulle sprngas snder och stora mngder
radioaktivt material skulle slungas upp i atmosfren. Ukraina har inga pengar
att gra ngot t saken utan behver massiv internationell hjlp. I april hlls
ett internationellt toppmte om atomskerhet i Moskva. Mtet ger rum 19-
20 april, bara ngra dagar fre tiorsdagen av Tjernobylolyckan, den vrsta i
den civila krnkraftens historia.

Vrlden som skdare

Den samlade krnkraftsindustrin har ett ansvar fr dem som
drabbats av Tjernobyl och fr att frhindra ett nytt
"Tjernobyl". En liknande katastrof kan hnda nr som helst.
Nu talar man inte lngre om OM utan NR nsta olycka
skall hnda. Insatser fr att stoppa hotet frn Tjernobyl mste
intensifieras och insatserna fr de mnniskor som lever och
har drabbats av katastrofen i Vitryssland, Ukraina och
Ryssland mste f internationell hjlp. Effekterna efter
Tjernobyl r desdigra. Vrlden kan inte bara sitta som
skdare p frsta bnk utan att handla.

Mama 86 och ideella
rrelser i Sverige

Mnga arbetar ideellt med att hjlpa offer och lidande efter
Tjernobyl och ngra arbetar frebyggande s gott det nu gr.
Mama 86 r en sdan rrelse i Kiev i Ukraina. De arbetar
med frebyggande hlsovrd speciellt fr barnen. De lr ut
hur man renar vattnet genom aktivt kol, hur man undviker
kontaminerad mat och vljer bra rvaror. Deras organisation
ger ut informationsbrev och de vet och knner att detta berr
kvinnorna i hgsta grad.

Hoppets Stjrna i ngermanland, Natascha Andersson i Uppland och
Bjrnkramen i Vsterbotten r ngra av dem som har tagit emot hundratals
barn i Sverige fr rekreation frn Kiev och Gomel, som ligger i Ukraina och
Vitryssland. Drtill kommer det andra organisationer i Sverige och enskilda
som gr stora insatser. Mama 86 arbetar fr alla dem som behver hjlp
hemma i sitt land. Det behvs hjlp bde hemma och utomlands fr dem som
opererat sig fr skldkrtelcancer. Resorna till Sverige inger de sjuka barnen
hopp och det har visat sig att hlsan frbttras och att detta hller i sig
minst
ett halvr. Vad som mste till r att barnen fr vitaminer, antioxidanter, bra
mat och hormoner hela livet ut, som ersttning fr de livsviktiga
skldkrtlarna. Det r hr Sverige kan stdja ekonomiskt.

Toppen av ett isberg

Valery Tereschenko, chef och internationell kontakt fr
offren i samband med Tjernobyl, och kirurgen Andrey
Kvachenyuk har p ort och stlle, p Endokrinologiska
Institutet i Kiev, redogjort fr skldkrtelcancerns bakgrund,
historia och utveckling i Ukraina.

Fre Tjernobyl 1986 fanns endast ett cancerfall bland barn och ungdomar i
en av sex utvalda kommuner, Cherkasy. Nu har tre av dessa kommuner,
dribland Kiev, 20-30 gnger hgre frekvens n vad det var i Cherkasy p
den tiden. Den strsta frekvensen av skldkrtelcancer kommer dock att
intrffa r 2005, enligt dessa berkningar. De som drabbas mest r de barn
som var mellan 0 och 4 r nr Tjernobyl intrffade. Det vi ser idag r bara
toppen av ett isberg. ven genetiska frndringar har kat, ssom
kromosomskador och andra defekter. Befolkningsutvecklingen i Vitryssland
och Ukraina r negativ, det dr flera n som fds och verlever...

gonvittnen berttar:

Viktoria 12 r

Vi tre fljer kirurgen Andrey till sjukhusets barnavdelning. Hit kommer alla
med skldkrtelcancer - om de upptckts. Nr jag frgar hur
underskningarna gr till, sger Valery Tereschenko att det oftast sker genom
palpering, att man knner med hnderna om det finns ngra knutor.
Mtutrustning finns bara p ett ftal stllen. Men alla barnen ska underskas
regelbundet genom dagis eller skolan. Vi fr komma in p en sal och fr
trffa 12-riga Viktoria som ligger med trakeotomi, hl i halsen fr att kunna
andas. Hon har blivit opererad, men upptckten av cancern har skett fr sent
hos henne. Hon har metastaser i halsen och antagligen har ven lungorna
angripits.

-Hade vi underskt henne fr tv r sedan, nr hon var 10 r, s hade det
gtt bra, men nu kan vi inte garantera ngot. Kanske lever hon i 2 r till,
sger kirurgen Andrey. Viktorias mamma r hela tiden hos sin dotter, sitt
enda barn. Hon sover dr, matar henne, tar in sndroppar och pryder hennes
bord. Pysslar om henne efter sin frmga. Hon berttar att Viktoria r
klassens ljus och att hon lider av att se henne i detta tillstnd. Viktoria ska
snart brja taltrna, men nu hr man bara snrvliga ljud frn hlet i halsen,
dr det lcker ut "saliv". Vi r illa berrda och knner oss hjlplsa. Det
knns obehagligt att bara st och titta p. Vi tackar genom att ta Viktoria i
hand och hon kramar den hrt. Vad tnker hon p? Skert har hon frsttt
hur illa det r stllt. Hur kan vi hjlpa?

En av hundratals skldkrtelpatienter

Viktoria r en av de hundratals fall som kommer att ska sig hit till institutet
framver. Hon r en av de tusentals som insjuknar i de omrden som
drabbats av nedfallet frn Tjernobyl. Jag tnker p Vitryssland, dr president
Lukaschenko skickar tillbaka mnniskorna till de mest radioaktiva zonerna.
De fr t o m betalt fr att flytta tillbaka. Han ser till att vgar och skolor
byggs ut och ordnar skolskjutsar fr att locka mnniskorna dit. Han tar
pengarna frn Tjernobylkassan, som man skattar till. Fattigdomen kan
utnyttjas till de mest smutsiga saker!

Hur dum kan mnniskan vara? Varfr stter man igng en sdan apparat
som krnkraften - en grottekvarn i vars botten det finns ett ddligt gift, som
sakta men skert mal ner sina offer mot en tidig dd, tnker jag. Vi lmnar
utkanten av Kiev, dr sjukhuset och institutet ligger, och tar en taxi in till
centrum - tysta - omslutna av mrkret. (av Eva Gos)

Besk i Vitryssland - 20 % av landet
r frstrt

Jag undrar var alla barnen r. Ngra tittar fram bakom husknuten, nr vi
kommer ut p grdsplanen. Hela byn vet att vi r dr. P cafet "Farmors
trar" blir vi bjudna p potatisplttar, grnsaker, brd och vodka.
Borgmstaren sklar fr att vi dr utanfr (denna helvetets frgrd) aldrig
skall f uppleva vad deras vardag innebr. "Tnk er," sger han
eftertnksamt, "hela
20 % av vrt land r frstrt...och det kommer att ta minst 300 r innan vi
kan bruka jorden och skogen igen, kanske nnu lngre..."

Det r en ledsen borgmstare, en allvarlig skollrare med hopknipen kft,
en frstummad liten beskarskara, som har svrt att riktigt fatta vidden av
konsekvenserna i det hr omrdet. Fr varje nyftt barn dr 3-4 stycken
vuxna, huvudsakligen i 30-40-rsldern. De ldre klarar sig bst. Vrst
drabbas de som flyttat in i omrdet efter katastrofen. Varfr? Vem kan svara
p det? Hela det lilla sllskapet gr frgande miner och gester.

"Skulle det inte vara mjligt att evakuera hela befolkningen hrifrn",
undrar jag. "Nej, nej", svarar borgmstaren genast, "man har sina rtter hr
och vill d hr. Det gjordes ett frsk med lfte om lgenheter och jobb, men
det blev bara tolv familjer som gav sig ivg...och tv av dem kom strax
tillbaka." Jag frsker frst, men kan ocks se det meningslsa i att frska
sanera en s hr svrt smittad mark, dr framgngsrikt arbete snabbt kan
spolieras av en brand eller enkla mnskliga misstag.

Humorfestival

Allt verkar s hopplst och vrt samtal frlorar i styrfart, nr pltsligt
borgmstaren utbringar en skl fr en lyckad kommande humorfestival i byn:
"Vi hade en sdan frra sommaren och i r skall vi gra den allra strsta. Hr
skall det skrattas!" r det sdant som kallas fr svart humor eller r det bara
frgan om ett slags verlevnadsstrategi? Med kroppen till midjan i graven
tjnar inga trar till - och ven om dessa skratt kanske inte frlnger livet,
s
r de i alla fall tecken p ngon sorts gldjeyttring medan de pgr.

ven nr han berttar om det hr, och frsker var lustig, har han blanka
sorgsna gon. Han visar sina smutsiga naglar och skrattar t sig sjlv..."hr
fr man vara allt..." (av Per Lager)

Det enda som Tjernobyls mdrar begr r ren fda, rent
vatten och ren luft att andas. En omjlighet idag. Vad vi i
vst skulle kunna bidra med r att snda ren fda till dessa
barn. Idag kper Moskva in mat frn vst. De har rd. Det
mest humana vore att rena livsmedel ginge till dem som har
det vrst, till Vitryssland, Ukraina och Bryansk, den ryska
del som har hg radioaktivitet. De restaureringsarbeten som
mste gras efter Tjernobyl r mycket omfattande. Sjlva har
man knappast resurser att klara detta, hjlp mste ges utifrn.
Vi anser att det mest rimliga r att de internationellt samlade
krnkraftsbolagen tar p sig ansvaret fr restaureringen av
Vitryssland, Ukraina och Bryansk och att Sverige
internationellt skall verka fr detta.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige br verka fr att de internationellt samlade
krnkraftsbolagen tar p sig ansvaret fr restaureringen av Vitryssland,
Ukraina och Bryansk efter Tjernobyl,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att verka fr att bistnd i form av ekonomiskt std, men ven rena
livsmedel och mediciner, gr direkt till organisationer som Mama 86 och
liknande serisa freningar i de berrda lnderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att det ekonomiska stdet till de svenska ideella organisationer
som arbetar fr Tjernobyls offer skall utkas bde ekonomiskt och i
omfattning, s att kriterierna fr std inte motarbetar dem som arbetar serist
antingen de r utformade som enskilt bolag, frening eller stiftelse.

Stockholm den 5 oktober 1997

Eva Gos (mp)

Per Lager (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)