Katastrofskydd och skydd till jordbrukare

Motion 2007/08:Fö212 av Lars Gustafsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om katastrofskydd för skogs- och jordbruksnäringarna.

Motivering

De areala näringarna utgör en omistlig del av det svenska näringslivet. Skogs- och jordbruksnäringarna skiljer sig dock från andra näringar genom sitt stora beroende av klimatet och miljön. Påverkan av naturkrafter har en avgörande betydelse för lönsamheten och förutsättningar att bedriva verksamhet.

Sommarens rekordstora nederbördsmängder över flera delar av södra Sverige har inneburit katastrof för många jordbrukare i drabbade områden. Ett skördebortfall med över hälften av skörden är inte ovanligt. Orsakerna till den ovanligt stora nederbörden står sannolikt att finna i en klimatförändring. De drabbade jordbrukarna står nu inför svåra ekonomiska situationer och tveksamhet att åter med lånade medel investera i ny sådd. En upprepning av sommarens nederbörd eller otjänligt väder kommer att försätta de redan drabbade jordbrukarna i en konkurssituation. Några möjligheter till försäkringsskydd eller katastrofstöd finns inte.

Ett stort antal europeiska jordbruksproducerande länder har någon form av katastrofskydd för jordbruket, dock inte Sverige. Det avvecklade skördeskadeskyddet innehöll flera brister, inte minst i utfallet för enskilda lantbruk, och bör inte återupptas. Däremot finns ett behov av någon form av katastrofskyddsförsäkring med sikte på lantbruk som drabbats av en omfattande force majeure-situation, vilken ligger utanför den drabbade lantbrukarens egna påverkansmöjligheter.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF har framfört tankar på en katastroffond med någon form av gemensamt försäkringsskydd, där lantbrukare också deltar med viss egenfinansiering. Hur den exakta utformningen av ett katastrofstöd ska utformas måste utredas i samverkan med parterna inom jordbruksnäringen och dess organisationer i syfte att uppnå en långsiktig lösning på ett sannolikt eskalerande problem med stora återkommande vädersvängningar.

Till dess att ett system för katastrofskydd inrättats måste emellertid drabbade lantbrukare ges möjligheter att klara av uppkomna ekonomiska påfrestningar vid katastrofliknande händelser. En tänkbar lösning är den som infördes med anledning av stormen Gudruns härjningar. Riksdagen beslöt då att förlänga skogs- och skogsskadekontona för att ge skogsbrukare möjlighet att utjämna sina inkomster och minska förlusterna över tid. Lantbruket har i dag väl fungerande periodiseringsfonder. Genom att förlänga tiden i periodiseringsfonden för katastrofdrabbade lantbruk skulle större möjlighet ges för dessa att klara av uppkomna näringsförluster. Ett enkelt system med ansökningsförfarande och godkännande av berörda myndigheter skulle på kort tid kunna etableras. Dessutom skulle påverkan på statsfinanserna vara försumbara samtidigt som drabbade enskilda lantbrukare skulle få betydligt bättre förutsättningar att fortsatt bedriva sin verksamhet i en för Sverige mycket viktig näring.

Stockholm den 27 september 2007

Lars Gustafsson (kd)