Klassificering av yrken

Motion 2007/08:A241 av Magdalena Andersson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klassificering av yrken.

Motivering

Utbildning och fortbildning ska löna sig. Det gäller inte minst för kvinnor. Regeringens politik har också stort fokus på att förbättra situationen för kvinnor. Borttagande av stopplagar, sänkta skatter, jämställdhetsbonus som underlättar för kvinnor som blivit föräldrar att återgå i arbete, införande av avdrag för hushållstjänster är positiva inslag i en politik som underlättar för kvinnor.

Andelen kvinnor som förvärvsarbetar i Sverige är bland de allra högsta i världen, på en arbetsmarknad som är starkt uppdelad. 80 procent av männen arbetar i den privata sektorn. Kvinnor finns i både den offentliga och privata. Allra flest män finns i sektorer som industri, bygg och transport. Flest kvinnor verkar inom områden som handel, omsorg, hälso- och sjukvård och i skola.

Kvinnor har lägre lön än män. När faktorer som ålder, utbildning m m är borttagna, visar statistik en skillnad på 7–8 procent lägre lön. Utan godtagbar förklaring. Kvinnor har inte heller chefspositioner i samma utsträckning som män. Samtidigt är kvinnor oftare än män utbildningsmässigt överkvalificerade i jämförelse med sitt arbete. Kvinnor har inte förmögenhet i samma utsträckning som män och driver inte företag i samma utsträckning som män. Om en kvinna väljer att dölja sitt namn/kön har hon 15 procent större chans att få ett sökt arbete.

En av anledningarna till att kvinnor har lägre löner än män är att möjligheten till lönevariationer inom det egna yrket skiljer markant mellan yrken som är könsdominerade. För ett mansdominerat yrke som maskinoperatör finns 27 olika yrkeskategorier. Inom den kvinnodominerade yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal finns sex.1 Det är alltså svårt för en undersköterska som valt att fördjupa sina kunskaper i demens eller taktil beröring att komma till en yrkesgrupp där man tar hänsyn till hennes ökade kunskaper och därmed berättigade krav på högre lön.

Fler arbetsgivare inom vård och omsorg har gett bättre möjligheter till lönekarriär. I tidningen Kommunalarbetaren2 framgår att undersköterskor i privat anställning i årets lönerörelse fått bättre lönestegring än i offentlig. Men det räcker inte. Antalet yrkeskategorier för vård- och omsorgspersonal måste öka. Den som skaffar sig specialkunskaper och ökar sin yrkeskompetens ska kunna lyfta fram dem och därefter placeras i en yrkeskategori som tar hänsyn till hennes eller hans kunskaper. Den yrkesklassificering som finns idag är i behov av översyn, framförallt med hänsyn till de få möjligheterna för kvinnor i vård- och omsorgsyrken. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Stockholm den 28 september 2007

Magdalena Andersson (m)

[1]	SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv.
[2]	2007, vecka 39.