Klassning av droger

Motion 2002/03:So299 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verkan av drogen och inte den kemiska sammansättningen skall ligga till grund för narkotikaklassningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mycket snabbare klassa och förbjuda olika kemiska substanser som används i droger.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta polisen beslagta och förstöra kemiska substanser som använts som narkotika.1

1 Yrkande 3 hänvisat till JuU.

Motivering

Vi möts av olika rapporter där alla visar på att narkotikaanvändningen i Sverige ökar. Polis och socialarbetare talar idag om att vi har en knarkvåg i Sverige. Alltfler ungdomar kommer i kontakt med och prövar också på olika droger. Tyvärr har vi sett hur många kanske framför allt yngre provar och mixar droger som i värsta fall leder till livshotande skador och men. Den nya och mer liberala syn på knark som breder ut sig är både farlig och kan få fruktansvärda konsekvenser.

Om vi skall komma till rätta med narkotikabruket kvävs ett målmedvetet arbete och tydliga signaler från riksdag och regering att vi inte accepterar den nya och mer tillåtande synen på narkotika. Skolan har också en stor uppgift att informera om riskerna men också att vara observanta på och ingripa om de förstår att eleverna använder droger.

Det finns många olika droger i omlopp, och priset har dessutom sjunkit. Särskilt har man märkt av detta i södra Sverige där mycket knark kommer in via Öresundsbron. Drogmissbrukare är uppfinningsrika, och det verkar inte hjälpa med narkotikaklassning av en speciell kemisk sammansättning. Av den anledningen bör man undersöka möjligheten att klassa en drog för dess verkan och inte för den kemiska sammansättningen.

När lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, SFS 1999:42, kom 1999 var tanken att den skulle vara till hjälp för polisen vid snabbare klassning av olika preparat. Sedan lagens tillkomst har inga nya substanser omfattats av laget, trots att nya syntetiska oklassade droger dykt upp på missbruksmarknaden. Verkligheten är ofta svår att förutspå, och lagen är inte längre särskilt verkningsfull.

Uppfinningsrikedomen är stor inom narkotikaområdet. När GHB för ett par år sedan klassades som narkotika dröjde det inte länge förrän nästa nya drog fanns på marknaden, nämligen GBL. Detta preparat är ett rengöringsmedel och bedöms därför här i Sverige som svårt att klassa som narkotika, men det är ju inte mindre farligt för att det är ett legalt berusningsmedel. GBL används som ett av ämnena i drogen GHB, men det har också den egenskapen att om man dricker rengöringsmedlet GBL omvandlas det i kroppen till drogen GHB. Det innebär att man tar ett lovligt medel, nämligen det miljövänliga rengöringsmedlet GBL, och i kroppen förvandlas det till den farliga drogen GHB.

Vårt grannland Danmark har enligt uppgift redan klassat GBL som narkotika. När regeringen i Sverige skyller på EU och att vi inte kan förbjuda preparat som är tillåtet där kan vårt grannland Danmark gå före och visa vägen.

Polisen måste ha ett större handlingsutrymme att reagera snabbare än idag vad gäller att beslagta och förstöra olika preparat som används som narkotika.

Stockholm den 18 oktober 2002
Birgitta Carlsson (c)	Birgitta Sellén (c)