Klippkort för trafiksäkerhet

Motion 2007/08:T261 av Åke Sandström och Stefan Tornberg (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av ett s.k. klippkort för trafiksäkerhet.

Motivering

Förutom rätt till ett trafiksäkert vägtransportsystem, har vi också som medborgare skyldighet att följa de regler som systemet sätter upp. Men som individer behöver vi hjälp med att leva upp till vår del av ansvaret. Det kan handla om olika tekniska stödsystem, som hjälper oss att följa reglerna, t.ex. alko-lås, bältespåminnare, trafiksäkerhetskameror osv.

Danmark har avsevärt förbättrat trafiksäkerheten de två senaste åren – men det beror inte i första hand på att man under samma tidsperiod haft 130 km/tim som högsta fart på ungefär hälften av landets motorvägar. Under 2004 och 2005 noterades en rejäl minskning av medelhastigheten på motorvägar som behöll 110 km/tim, när vissa andra motorvägar höjdes till 130 km/tim, ett resultat av en kraftigt ökad polisövervakning.

I augusti 2005 infördes klippekortet. Det medförde en sänkning av medelhastigheten på olika vägar med 2–3 procent. Enligt de beräkningsgrunder som forskare över hela världen är överens om innebär det en minskning av antalet olyckor med 4–6 procent, en minskning av antalet svårt skadade med 6–9 procent och en minskning av antalet dödade med 8–12 procent. Klippekortet innebär helt enkelt att trafikförseelserna är kopplade till ett poängsystem och när ett visst antal poäng uppnåtts dras körkortet in för en viss period.

Det finns ett antal positiva erfarenheter av poängsystem bland annat från Tyskland, Österrike, Spanien, flera stater i USA, Kanada och Australien. Klippen eller prickarna följer med körkortsinnehavaren ett varierande antal år. I Danmark är klippet preskriberat efter tre år, om det inte skett fler förseelser under tiden.

I en OECD-rapport om unga bilförare dras en slutsats i samma riktning: ett poängsystem har en signifikant trafiksäkerhetspotential som komplement till befintligt körkortsystem. Men OECD konstaterar också att det förutsätter en väl fungerande övervakning. Sverige har inget konkret poängsystem, men ändå vissa regler för vilka upprepade överträdelser som innebär körkortsindragningar. Men de är otydliga, dåligt kända och det görs många undantag från reglerna i länsrätternas rättspraxis. Ofta kan det vara upp till enskilda tjänstemän på länsstyrelserna att fatta beslut om eventuella körkortsindragningar.

Körkortet är en av de viktigaste personliga handlingarna. Därför är naturligtvis risken att förlora körkortet en viktig komponent för viljan att följa trafikreglerna. Genom ett poängsystem blir den upplevda risken att bli av med körkortet påtagligare. Förseelser som idag inte leder till direkt körkortsindragning kan, när de blir flera i rad, ändå ge den konsekvensen. Å andra sidan kan en tillfällig förseelse, med ett poängsystem ge förare en andra chans att få behålla sitt körkort om man sköter sig i fortsättningen.

Stockholm den 27 september 2007
Åke Sandström (c)	Stefan Tornberg (c)