Kluster som verktyg för regional tillväxt med genusperspektiv

Motion 2004/05:N201 av Ingegerd Saarinen (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ställa krav på att ansvariga myndigheter skall bidra till jämställda förhållanden vad gäller identifiering och prioritering av kluster.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ställer krav på att ansvariga myndigheter tydliggör vikten av ett genusperspektiv i klusterarbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ställer krav på att ansvariga myndigheter utbildar ansvariga tjänstemän, personal och politiker i genusperspektiv.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ställer krav på att ansvariga myndigheter kontinuerligt följer upp hur de lyckas införliva genusanalys och åtgärder för jämställdhet i tillväxtprogrammets alla faser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge ansvariga myndigheter tydliga riktlinjer vad ett genusperspektiv innebär och vilka aspekter på genus som skall beaktas i genomförandet av klusterpolitiken.

Motivering

Riksdagen avsätter genom de regionala tillväxtprogrammen (RTP) och det nationella programmet för utveckling av kluster ( www.visanu.se ) stora resurser för att stödja utveckling av kluster. Studier visar dock att dessa resurser fördelas på ett sätt som inte är förenligt med de nationella målen för jämställdhet och regeringens krav på gender mainstreaming i närings- och regionalpolitiken. De branscher som prioriteras inom Visanu och i många läns RTP sysselsätter främst män som företagare och arbetskraft. Tjänstenäringar som t ex turism och hälsovård har inte fått del av dessa medel. Vid prioritering av kluster ställs inga krav på att ett aktivt jämställdhetsarbete ska föras i klustren. Detta medför att dagens klusterpolitik bidrar till att skapa en arbetsmarknad som främst gynnar män sysselsatta inom mansdominerade branscher. Detta är inte förenligt med de nationella målen om jämställdhet som anger att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Riksdagen kan ställa krav på att den budget de godkänner ska bidra till jämställda villkor på detta område.

Bakgrundsbeskrivning och problembild

I regional- och näringspolitiska sammanhang betraktas kluster som ett allt viktigare verktyg för att bygga vinnande regioner, skapa tillväxt och utveckla branscher och näringar. Myndigheter och näringsliv avsätter stora resurser för att stödja dessa formationer. Runt om i landet arbetas det febrilt med utbyggnad av potentiella kluster. På riksnivå arbetar Nutek, Vinnova och ISA med ett nationellt program för kluster och innovationssystem med namnet "Visanu". På regional nivå arbetar många länsstyrelser och regionförbund med kluster som en del i tillväxtprogrammet.

Kluster som begrepp myntades av amerikanen Michael Porter för användning inom analys och utveckling av näringslivet. Kluster fokuserar vid näringslivet som ett system där företag inom olika branscher är kopplade till varandra, inom en avgränsad geografisk region. Dessa kopplingar består av transaktionslänkar mellan leverantör och kund, konkurrens om avsättning eller uppdrag, kunskapsöverföring och gemensamma forskningsprojekt. På detta sätt skapas beroenden även mellan mycket olikartade verksamheter. I centrum står en kärnprodukt, vilken ett antal aktörer bidrar till att möjliggöra produktionen och utvecklingen av. Genom att tillämpa en systemsyn på näringslivet kan analyser av och strategier för geografiska och funktionella tillväxtområden utformas. Kluster kan således användas både i analytiskt och konstruktivt syfte. Kluster används som en strategi för regional utveckling. 1

Enligt regeringen är jämställdhet ett prioriterat område i Sverige idag. För att uppnå jämställdhet använder regeringen mainstreaming som metod. Det finns krav från regeringen att jämställdhet ska beaktas i all politik och alla åtgärder. Regeringen framhåller att de regionala tillväxtprogrammen är viktiga i arbetet för jämställdhet. Som nationell myndighet uppger Nutek att de arbetar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet. Det finns alltså krav från regeringens sida på integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all politik liksom det finns stora ambitioner på jämställdhetsområdet från Nuteks sida. Det innebär att det finns krav och ambitioner kring att även program för stöd till kluster som verktyg för regional utveckling ska innefatta ett jämställdhetsperspektiv. 2

Katarina Pettersson och Ylva Saarinen, vid kulturgeografiska institutionen Uppsala universitet, framhåller dock i sin studie av svensk klusterpolitik i ett genusperspektiv att införandet av jämställdhetsperspektiv i det regionalpolitiska arbetet inte har genomförts i den utsträckning regeringen krävt. Efter en genomgång av hur kluster framställs i en rad närings- och regionalpolitiska texter konstaterar dessa forskare att jämställdhetsperspektivet lyser med sin frånvaro i diskussionerna och politiken kring kluster. I enstaka fall nämns ord som jämställdhet, genusperspektiv och kvinnor - men då enbart som fragmentariska begrepp eller variabler. Ett genomgående jämställdhetsperspektiv saknas. 3

Det existerar sålunda ett "glapp" mellan å ena sidan krav och ambitioner och å andra sidan resonemangen kring kluster och klusterpolitik. Upptäckten av detta glapp är en viktig hållpunkt i arbetet med att skapa jämställda förhållanden på arbetsmarknaden i Sverige. Glappet får idag konkreta konsekvenser för såväl kvinnor och män som anställda och företagare.

Både i teori och praktik finns problem med klusterpolitiken, sett ur ett jämställdhetsperspektiv. De teorier som utvecklats kring kluster utgår från ett bakgrundsmaterial som nästan uteslutande består av mäns erfarenheter och insatser i kluster. Fokus för studier kring och praktiska insatser för kluster har nästan uteslutande fokuserat vid basnäringar, tillverkningsindustri samt "ny teknik" som IT och bioteknik. I dessa näringar utgörs majoriteten av företagare och arbetskraft av män. Det saknas dessutom en analys av företagande kvinnors bidrag till framgång i de kluster som identifierats. Länsstyrelserna runt om i landet har i sina inventeringar av kluster inom tillväxtprogrammen mestadels lyft fram exempel på kluster inom ovanstående näringar. Inom Visanu har stöd till processutveckling främst tilldelats kluster från ovanstående näringar. I och med att kluster hittills främst identifierats i mansdominerade branscher kommer de finansiella satsningarna på kluster främst män till del i form av utökade arbetstillfällen och högre lön.

Det finns flera möjliga orsaker till glappet mellan politiska krav på integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla politikområden och avsaknaden av detta perspektiv i genomförda program. En möjlig orsak är att det som ser ut som ett glapp mellan krav och verklighet i själva verket är en skicklig skenmanöver. I de genomförda programmen förnekas helt enkelt att den generella ojämställdheten mellan kvinnor och män skulle förekomma även i klustersammanhang. I de närings- och regionalpolitiska texter som Katarina Pettersson och Ylva Saarinen studerat framhålls kluster som ett verktyg som gynnar människor oavsett kön. De erfarenheter, framgångsfaktorer, exempel och aktörer som framhålls i texterna anges vara valda utifrån ett tillväxtperspektiv där endast de bästa exemplen klarat sållningen. Uppsalaforskarna visar dock att denna förklaring skymmer det egentliga förfarandet, där män som kön dolts genom en process av normalisering där de manliga klusterexemplen gjorts till norm. Verksamheter som involverar majoriteten av anställda och företagande kvinnor avviker från denna norm och kan därmed inte uppnå det fiktiva gränsvärde som påstås kvalificera vissa branscher för stöd till utveckling. 4

I beskrivningar av samhället utgår man vanligtvis från mäns relationer till andra män, menar Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet. Detta formar våra föreställningar om status och hierarki i samhället. Kvinnors verklighet försvinner. De hamnar längst ned i hierarkin. 5 Den teori som i Sverige håller på att utvecklas kring kluster uppvisar just dessa drag. Uppsalaforskarna beskriver situationen på följande sätt:

"Eftersom detta synsätt, där genus och jämställdhet inte finns med som några självklara analys- eller policyfrågor, ligger till grund för klusterstudier och klusterpolitik är det osäkert om de råd som ges om hur klusterfrämjande ska gå till verkligen främjar kluster generellt sett, eller om det bara främjar kluster inom vissa sektorer av ekonomin, eller kluster där företrädesvis (vissa) män finns representerade." 6

Ett jämställdhetsperspektiv på kluster är viktigt för att förverkliga regeringens direktiv om att Visanu ska bidra till hållbar tillväxt, samt Nuteks ambitioner att integrera ett genusperspektiv i all verksamhet. Ett sådant perspektiv är dessutom oumbärligt för att skapa en regional tillväxt som kommer såväl män som kvinnor till del.

Åtgärder för jämställda kluster

För att skapa en klusterpolitik som uppfyller de uppsatta kraven krävs att man utgår från en genusanalys och tar den genusforskning som finns på allvar.

Nutek, Vinnova och ISA har valt att bortse från en sådan analys vid utformandet av programmet Visanu. I genomförandet av programmet har det saknats en strategi för att skapa hållbar tillväxt. Den 3 juni 2003 genomfördes en träff inom ramen för Visanu, där jämställdhetsexperter samt regionala resurscentrum för kvinnor var inbjudna för att ge respons på programmets utformning utifrån ett genusperspektiv. I detta skede var dock programmet redan skrivet, vilket tf gd vid Nutek även bad om ursäkt för. Vid seminariet framkom en rad tips pååtgärder för förbättrad jämställdhet i programmet. Bland dessa fanns förslag på specifik identifiering av kluster inom näringar där många kvinnor är verksamma, tillämpa metoder för jämställdhetsintegrering i bedömning och prioritering av kluster, tillämpa utvärderingsbara mål och nyckeltal för jämställdhet i programmet samt arbeta i nya tankebanor vid identifiering av kluster. Den 8-9 mars 2004 anordnades två seminariedagar inom ramen för Visanus seminarieserie "Kraften i kreativa kluster". Temat för dagarna var "Jämställdhet som drivkraft i kluster". Vid detta seminarium presenterades hur de aktuella myndigheterna valt att arbeta med jämställdhetsperspektivet inom Visanu. Det framgick att myndigheterna valt att förlägga frågan om jämställdhet till enskilda klusterprocesser. Det vill säga att redan identifierade kluster inom programmet ska uppmuntras att arbeta med jämställdhetsfrågor. Myndigheternas roll vid identifiering av kluster togs inte upp som ett område för jämställdhetsåtgärder. Inom Visanu ska en handfull processer erhålla öronmärkta medel för att arbeta fram goda exempel. Dessa båda seminarietillfällen hade ett drag gemensamt - ingen av dagarna innehöll en genomgång av hur jämställdhet definieras i Sverige, hur man går tillväga vid en genusanalys eller vad begrepp som "genus", "kön", "genusperspektiv" etc innebär. Denna brist på gemensam kunskapsplattform gjorde att förslagen kring jämställdhet i kluster inte gjorde skillnad pååtgärder som utmanar den rådande genusmaktordningen och åtgärder som befäster densamma.

Det finns exempel på hur denna brist på kunskap om grundläggande definitioner kan motverka framgångsrikt jämställdhetsarbete. Till exempel menar Ida Johansson, statsvetare vid Umeå universitet, att en direkt följd av att de branscher som samlar majoriteten av företagande kvinnor ställs utanför satsningar på kluster är att dessa företagare blir hänvisade till specifika insatser riktade till kvinnor som grupp. Ofta går dessa riktade insatser ut på att det är kvinnor som ska stärkas och kompetensutvecklas. Därmed skapas en bild att det är kvinnor som behöver utveckla sig för att skapa ett jämställt förhållande mellan företagande kvinnor och män. De nätverk som utvecklas bland företagande kvinnor med hjälp av specifika stöd till kvinnor erkänns sällan som "riktiga" (läs mansdominerade) nätverk. Allra minst erkänns de som "riktiga" kluster och deras bidrag till tillväxt i regionen ignoreras. 7

Tre manliga representanter för ISA, Nutek och Vinnova visade under den avslutande utfrågningen vid seminariedagarna den 8-9 mars att det råder en brist på kunskap kring vad ett genusperspektiv är och hur åtgärder för jämställdhet bör utformas för att vara en reell utmaning till den rådande genusmaktordningen. De talade om jämställdhet i termer av kvantitet, dvs. antal kvinnor och män, men utelämnade jämställdhetens kvalitativa del, maktordningen mellan kvinnor och män. De uppgav dessutom att de bestämt sig för att prioritera den ekonomiska delen inom begreppet hållbar tillväxt, vilket innebär att de ekologiska och sociala aspekterna av tillväxt får stå tillbaka i de situationer där dessa dimensioner står i motsats till ekonomisk tillväxt. De framhöll också att de i sina interna diskussioner bestämt sig för att Visanu inte ska utgå från en genusansats. Detta betyder att de inte ämnar påverka genusmaktordningen i klusterprogrammet. Tillsammans ger dessa uttalanden en bild av att jämställdhetsåtgärder är lågt prioriterade, och att de endast genomförs i den mån de inte strider mot den rådande genusmaktordningen eller den höga prioriteringen av ekonomisk tillväxt. Detta innebär att den rådande ordningen kommer att bestå och att de nationella målen för jämställdhet och de forskningsrön som framkommit kring framgångsrikt jämställdhetsarbete inte beaktas i klusterarbetet.

Att försöka integrera ett genusperspektiv med en klusteransats handlar förstås om flera olika aspekter. Denna text har visat att några regionalpolitiska aktörer, även om de inte integrerar ett genusperspektiv eller jämställdhet i sina diskussioner om kluster, faktiskt tar upp begrepp som kvinnor och genus. Detta gör de dock inte ur ett perspektiv som problematiserar maktrelationerna mellan män och kvinnor, vilket vi menar är av vikt. Texten har också visat att klusteransatsen är problematisk utifrån ett genusperspektiv, eftersom den bygger på en syn där ekonomi ses som primärt manliga näringsverksamheter. Det är också främst klusterexempel från traditionellt mansdominerade och föreställt manliga branscher som lyfts fram.

Kan man dåöver huvud taget utgå ifrån ett perspektiv på ekonomi som är så präglat av en manlig norm och "få ihop det" med en problematiserande diskussion om konstruktioner av och föreställningar om genus? Forskare har i linje med en sådan frågeställning menat att det är ett problem att "lägga till kvinnor och röra runt i grytan" ("add women and stir"). Därför menar vi att det är viktigt att en diskussion om hur man kan anamma ett genusperspektiv i klustersatsningar inte handlar om kvinnor i första hand utan om att problematisera genussrelationer utifrån ett maktperspektiv.

Det som krävs för att i dagens Sverige skapa en jämställd närings- och regionalpolitik kring kluster är, bland annat, följande:

Riksdagsnivå

• Ställa krav på att den budget riksdagen godkänner ska bidra till jämställda förhållanden vad gäller identifiering och prioritering av kluster.

• Tydliggöra vikten av ett genusperspektiv för ansvariga myndigheter.

• Utbilda ansvariga tjänstemän, personal och politiker i genusperspektiv och genusanalys.

• Kontinuerlig uppföljning av hur myndigheterna lyckas införliva genusanalys och åtgärder för jämställdhet i programmets alla faser.

Myndighetsnivå

• Följa de direktiv till programmet som regeringen angett kring hållbar tillväxt.

• Tydliggöra vikten av ett genusperspektiv för personalstyrkan.

• Utbilda personal, tjänstemän och politiker i genusperspektiv och genusanalys.

• Tillämpa ett genusperspektiv i programmets alla faser (programskrivning, utlysning, identifiering av kluster, prioritering av kluster, krav på kluster, utformandet av kunskapsprojekt, utformande av utbildningsinsatser för kluster, utvärdering, m fl).

• Utnyttja redan befintlig forskning kring tillväxt och genus.

• Utnyttja resurspersoner med kompetens på området tillväxt och genus vid utformning, genomförande och utvärdering av programmet.

Kluster

• Inhämta kunskaper om genusperspektiv.

• Motarbeta diskriminering på grund av genus.

• Synliggöra manlig homosocialitet i företagarkretsar.

• Öppna upp mansdominerade nätverk för kvinnor.

• Utveckla kopplingar mellan tillverkningsindustri och tjänstenäringar, samt privat och offentlig sektor.

• Lära ut förmågan att känna igen härskartekniker och stötta dem som utsätts för dem.

För ytterligare åtgärder, se rapporten Kluster som regionalpolitiskt verktyg i ett genusperspektiv av fil.dr Katarina Pettersson och fil.kand. Ylva Saarinen, Uppsala universitet, utgiven av Emma Resurscentrum ( www.emma.se ).

Stockholm den 14 september 2004

Ingegerd Saarinen (mp)

[1]	Anders Malmberg, Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling, ITPS A2002:008
[2]	Pettersson Katarina & Saarinen Ylva, Kluster som regionalpolitiskt redskap ur ett genusperspektiv, Emma Resurscentrum 2004
[3]	Pettersson Katarina & Saarinen Ylva, Kluster som regionalpolitiskt redskap ur ett genusperspektiv, Emma Resurscentrum 2004
[4]	Pettersson Katarina & Saarinen Ylva, Kluster som regionalpolitiskt redskap ur ett genusperspektiv, Emma Resurscentrum 2004
[5]	Yvonne Hirdman, Genussystemet i Demokrati och makt i Sverige, Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44
[6]	Pettersson Katarina & Saarinen Ylva, Kluster som regionalpolitiskt redskap ur ett genusperspektiv, Emma Resurscentrum 2004, s. 23
[7]	Johansson Ida, Jämställdhet och tillväxt, C-uppsats, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet 2004