Till innehåll på sidan

Kokainets narkotikaklassning

Motion 1989/90:So272 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:So272

av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c)
Kokainets narkotikaklassning

De senaste årens utveckling av kokainmissbruket i Sverige och kokainbrottsligheten
i Europa ger anledning till oro.Nya farligare varianter av kokainmissbruk
som rökning av crack har börjat förekomma även i vårt land.

Trots kokainhotet har lagstiftaren inte mött detta med några rättsliga åtgärder.
Här vore det särskilt angeläget att snarast få till stånd en skärpt rättslig
syn på kokainets farlighet. Enligt gällande praxis, som grundades på ett
utslag 1983 från högsta domstolen, är kokin att betrakta som farligare än
amfetamin, men inte lika farligt som heroin. Bedömningen grundar sig på
en sammanvägning av uppfattningar och dokumentation från det tidiga åttiotalet.

Sedan dess har forskningen redovisat en rad skrämmande rön om kokainet:

* Ett livslångt och svårstyrt kokainbehov kan utvecklas redan efter ett eller
två missbrukstillfällen.

* Kokainmissbruk kan snabbt leda till fatala överdoser på grund av hjärtsvikt
eller andningsstillestånd.

* Kokainet kan framkalla svåra förvirringstillstånd med starka inslag av
grov aggressivitet.

* Kokainmissbruk under graviditet framkallar svåra missbildningar och utvecklingsstörningar
hos det väntade barnet.

Den nya vetenskapliga dokumentationen torde motivera att kokainet
jämställs fullt ut med heroin i farlighetshänseende. Ett sätt för lagstiftaren
att göra detta är att överföra kokainet till narkotikaförteckningen 1, som i
övrigt upptar bl.a. heroin och LSD. Den ringa medicinska använding av kokain
som alltjämt förekommer inom sjukvården, bl.a. som lokalbedövningsmedel
vid ögonoperationer, kan helt undvaras, eftersom kokainet där kan
ersättas av syntetiska medel. I ett liknande fall vid mitten av 1960-talet då
LSD alltjämt hade sina förespråkare för dess användning inom psykoterapi,fick
sådana önskemål stå tillbaka för samhällets strävanden att helt få
bort missbruket av en drog med farliga egenskaper. LSD uppfördes därför
på narkotikaförteckning 1 och totalförbjöds även för medicinsk användning.

Ett överförande av kolcain till narkotikaförteckning 1 skulle förutom att
vara en skarp narkotikapolitisk markering även kunna tjäna som motiv för
riksåklagaren att föra upp ett nytt kokainmål till högsta domstolen med syfte
att få kokainet jämställt med heroinet i farlighetshänseende.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppförandet av kokain i narkotikaförteckningens
grupp 1.

Stockholm den 25 januari 1990

Karin Israelsson (c) Gunhild Bolander (c)

Mot. 1989/90
So272

5

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppförandet av kokain i narkotikaförteckningens grupp I.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppförandet av kokain i narkotikaförteckningens grupp I.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.