Kommunal rättspolitik

Motion 1996/97:K215 av Bengt Harding Olson (fp)

Motionen delad mellan flera utskott

Kommunal rättspolitik är ett närmast okänt begrepp. Men
detta rättsområde handlar främst om de kommunala
förvaltningarnas myndighetsutövning och regelsystem samt
om kommunaldemokratiska kontrollorgan. Därtill kommer
den kommunala kriminalpolitiken.

Kommunal rättspolitik

Den kommunala verksamheten innefattar ofta
myndighetsutövning. Men den kommunala trenden är att
man alltmer går från makt till service till medborgarnas
fromma. Samtidigt kan konstateras att det uppenbarligen
förekommer vissa kommunala missförhållanden som ytterst
drabbar kommunens innevånare. Det kan gälla allvarligt
lagtrots genom att kommunen struntar i fällande
domstolsutslag eller demonstrerat bristande laglydnad där det
främsta exemplet är upphandlingslagen. Sedan en tid tillbaka
har också kritik alltför ofta riktats mot politiker och deras
oetiska handlande vid representation och resor i bl.a.
kommunala bolag.

Kontrollfunktionen, som i riksdagen omfattar konstitutionsutskottet (KU)
och Riksdagens revisorer (RR) samt Riksdagens ombudsmän (JO), är otill-
fredsställande utbyggd på kommunal nivå, där det endast finns revisorer.

Kommunernas revisorer borde få en kraftfullt förstärkt roll och alltmer
inriktas på effektivitetsrevision men även på årsrevisioner. Ett kommunalt
KU borde inrättas för att skärpa den konstitutionella granskningen. Vidare
borde inrättas någon form av kommunal JO som skulle kunna fungera som
en klagomur för kommunmedborgarna och denna fråga berörs mer ingående
i en särskild motion.

Kommunens ansvar för felaktig myndighetsverksamhet är alltför
begränsad både vad gäller myndighetsutövning och myndighetsinformation.
Här måste skaseståndslagstiftningen skärpas och det krävs också i särskild
motion.

Kommunal kriminalpolitik

Det kommunala kriminalpolitiska området handlar om
kriminalitet och drogmissbruk.

På polissidan borde politikerbesatta polisstyrelser finnas i varje kommun
och fungera som något av en motor. Polisstyrelser har fått en förstärkt roll
och tillagts synnerligen viktiga funktioner inom polisväsendet. Man har dock
inte utnyttjat sitt inflytande trots att man ofrånkomligen bär ett stort ansvar
för den kommunala rättstryggheten.

Till en början bör man inom polisen kraftfullt satsa på brottsförebyggande
verksamhet genom att till den brottsförebyggande enheten knyta ett lokalt
råd av intressenter såsom butiksägare, restaurangidkare, taxiägare, polisstyr-
elseledamot, m.fl.

Särskilda satsningar är nödvändiga beträffande unga lagöverträdare.
Därför borde de kommunala socialförvaltningarna satsa mera på "fältarbete"
än på "skrivbordsarbete" för att förebygga (och ev. upptäcka) brott.
Handläggningen måste bli snabbare genom att ungdomsärendena ges högsta
förtur hos socialförvaltningen. Det gäller att bryta ungdomarnas dåliga
umgängesvanor enligt tesen att det "börjar med en knappnål och slutar med
en silverskål". Dessutom måste man tillämpa den s.k. åtgärdstrappan, som
innebär att nya överträdelser ska följas av upptrappade åtgärder för att så fort
som möjligt få slut på brottslig verksamhet.

Dessutom måste varje kommun ansvara för att en brottsofferjour upprättas
i samverkan med ideella organisationer.

Sist men inte minst stimulerar en god kommun alltid sina innevånare att
ställa upp på olika sätt inom ramen för ett medborgerligt rättsansvar.

Sammanfattande förslag

Den kommunala rättspolitiken måste göras till föremål för en
systematisk genomgång.

Rättspolitiska åtgärder inom kommunerna är av synnerligen stor betydelse.
I sin tur kräver detta en kraftfull kommunal aktivering. Men nu måste
kommunerna ta sitt fulla ansvar för det kommunala rättssamhället.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal rättspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunens revisorer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunalt konstitutionsutskott,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal klagomur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunalt myndighetsansvar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala polisstyrelser,1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala brottsförebyggande råd,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brottsofferjourer.1

Stockholm den 7 oktober 1996

Bengt Harding Olson (fp)

1 Yrkandena 6-8 hänvisade till JuU.

Gotab, Stockholm 1996