Kommunala bolag

Motion 1999/2000:K352 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Sammanfattning

Det finns över 1 500 kommunala bolag i Sverige. I bolagen satsas skatte-
betalarnas pengar på allt möjligt: korvtillverkning, skidliftar, tvätterier,
restauranger, solarier, gym, snöskottning m.m.

Folkpartiet är hård motståndare till kommunala bolag. Vi vill verka för att
den kommunala bolagssektorn kraftigt minskar, på sikt i stort avvecklas. Det
finns flera goda skäl till detta:

- Bolagen dränerar årligen landets kommuner på resurser som borde ha
använts till kärnverksamheter, som vård och skola.

- Bolagen konkurrerar ofta ut små privata tjänsteföretag på redan
fungerande marknader.

- Skattebetalarnas pengar riskeras i vidlyftiga affärer.

- Bakom de flesta "politikeraffärer" - med porrklubbsbesök och konto-
kortsmissbruk finns ett kommunalt bolag.

- Det kommunerna ägnar sig åt skall styras demokratiskt, med full insyn
och öppenhet. Det finns mycket som kommunerna inte ska ägna sig åt. I
dag sker det ofta i bolagsform.

Vi vill därför att den kommunala bolagssektorn ska avvecklas genom att
bolagen säljs ut till privata ägare, läggs ned eller att verksamheten återgår
i förvaltningsform. En del av det kommunala bostadsbeståndet kan
behöva finnas kvar, för att säkerställa att en god social bostadspolitik
upprätthålls.

Inledning

Enligt senast tillgängliga statistik finns nära 1600 kommunala företag, de
allra flesta drivna i aktiebolagsform. Ungefär en fjärdedel av den
kommunala verksamheten, uttryckt som andel av omsättningen, bedrivs i
företag.

Den helt övervägande andelen av de kommunala bolagen konkurrerar på
redan fungerande privata marknader. Deras konkurrenter är ofta tjänste-
orienterade småföretag, just den typ av företag där de flesta ser en potential
för de nya jobb som skall ta Sverige ur massarbetslösheten. Konkurrens-
verket kan berätta om hur många av dessa småföretagare hör av sig till verket
och beskriver det hopplösa i att försöka hantera de besynnerliga konkurrenter
som kallas kommunala bolag. Inte utan en viss desperation ställs ofta frågan
om kommunerna verkligen har rätt att agera som de gör.

När kommunala angelägenheter försvinner in i aktiebolagen försvinner
också en betydande del av insyn och offentlighet. Även om steg i rätt
riktning har tagits när det gäller kraven på öppenhet kommer det inte att
räcka. Ett aktiebolag är inte en offentlig förvaltning och det går inte att
lagstifta bort skillnaderna.

Folkpartiet liberalerna är motståndare till kommunala bolag. Det
kommunerna ska ägna sig åt ska styras demokratiskt och med full öppenhet
och insyn för medborgarna. Kommunerna har inte skapats för att driva
affärer utan för att lösa medborgarnas gemensamma problem. Därför har de
rätt att finansiera sin verksamhet med skatter.

Det finns många invändningar mot att kommuner och kommunala bolag
driver konkurrensutsatt affärsverksamhet.

Det första är omsorgen om medborgarnas tillgångar. Affärsverksamhet
innefattar alltid risker. Den som satsar pengar i ett företag vet att dessa kan
gå förlorade. Den som betalar skatt till en kommun förväntar sig däremot att
pengarna förvaltas med omsorg, inte riskeras i affärer.

Ett andra skäl till att kommuner inte bör ägna sig åt affärsverksamhet är att
offentlig och privat verksamhet inte konkurrerar på lika villkor.
Beskattningsrätten tillåter offentliga organ att ställa lägre krav på avkastning
än vad privata aktörer tvingas göra. Med underpriser kan kommunala bolag
ta marknadsandelar av privata konkurrenter.

Ett tredje skäl är att kommunala bolag inte hushållar effektivt med
samhällets resurser. Privata bolag måste ge avkastning, annars tvingas de att
lämna marknaden. Det är hårda villkor men samtidigt en garanti för att
endast effektiva företag överlever. I offentliga bolag är villkoren annorlunda
och i praktiken sätter de kommunala bolagen inte effektiv produktion främst.

Som huvudregel enligt kommunallagen måste också en kommun begränsa
sin näringsverksamhet till sådant som tillgodoser samhällsintressena. Folk-
partiet anser att många av de kommunala bolagen inte uppfyller detta krav.

Kommunernas verksamhet begränsas också i kommunallagen till sitt
geografiska område eftersom det strider mot invånarnas intresse att den egna
kommunen bedriver verksamhet i andra landsting och kommuner. Folkpartiet
anser att denna begränsning är mycket viktig, och vi är därför motståndare
till att kommuner bedriver affärsverksamhet utanför sina gränser. I dag
bedriver många kommuner och landsting, i strid med kommunallagen,
verksamhet utanför sina gränser.

Oftast bedrivs sådan verksamhet i bolagsform. Bolagsformen innebär att
verksamheten döljs för medborgare och för andra företag. Det är i praktiken
också mycket svårt att överklaga de kommunala beslut som fattas i
kommunägda aktiebolag.

Folkpartiet vill avveckla den kommunala bolagssektorn. Regeringen går
motsatt väg. I stället för att begränsa den svällande kommunala bolags-
sektorn tycks Socialdemokraterna ha ambitionen att om inte utvidga den så
försvara den. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer till riksdagen
med en handlingsplan för avveckling av den kommunala bolagssektorn.

De kommunala bostadsföretagen

Den nyligen införda lagstiftning som i praktiken ska hindra kommunerna
från att sälja de kommunala bostadsföretagen utgör ett tydligt exempel på
bristande respekt för den lokala demokratin och, vilket även Lagrådet
konstaterar i sitt yttrande från den 21 maj 1999, ett allvarligt ingrepp i
den kommunala självstyrelsen. Den leder till mycket olika resultat
beroende på förhållandena i den enskilda kommunen och vilken väg som
har valts för bostadsföretagets räkning. Den kommun som har möjlighet
att sälja enstaka fastigheter kan gå vidare med en sådan försäljning, så
länge överskottet från försäljningen kan användas till något annat i
företaget eller överföras till ett annat kommunalt bostadsföretag. För
kommuner där valmöjligheten står mellan att sälja hela företaget eller att
inte sälja alls kan förslaget däremot få förödande effekter. Resultatet för
kommunen kan i sådana fall bli att bostadsföretaget även fortsättningsvis
kommer att anstränga den kommunala ekonomin, eller att försäljningen
genomförs med minskade statsbidrag och därmed mindre resurser till
skola och vård som följd. Folkpartiet liberalerna kan inte acceptera att
lagstiftningsmakten tillgrips i situationer som denna för att hindra
kommunerna från att sköta sina uppgifter på det sätt de finner för gott.
Regeln om att statsbidraget minskar bör upphöra.

Kommunala skandaler

Det är en gammal insikt att brist på insyn ökar risken för korruption. Den
bekräftas av att det nästan alltid är i anknytning till kommunala bolag
som s k "affärer" ägt rum. Säg Motala eller Gävle, säg kontokort och
representation, säg skrotkassa eller porrklubb - i alla skandaler har de
kommunala bolagen en framträdande roll. Detta är naturligtvis inte
någon slump.

Kommunal skatteplanering

För några år sedan kom den senaste modeflugan i den kommunala
bolagssfären: holdingbolag eller koncernbildningar. Den började i
Stockholm och har nu spridit sig till ett 50-tal kommuner. Kommunerna
för helt enkelt samman alla sina bolag i en koncern. Det innebär att
vinster i ett bolag kan överföras till förlustbolag och behöver inte
beskattas. Det finns alltså bara ett enda syfte med koncernbildningen: att
undvika statsskatt.

Behovet av en tydligare lagstiftning på denna punkt visas bland annat av
att det pågår en rad skattetvister mellna kommuner och skatteförvaltningar.

Avslutning

I grund och botten handlar det om två saker. Kommunala bolag drivs
med hjälp av skattemedel och statsbidrag och de drivs ofta med helt
andra syften än de som är förenliga med marknadsekonomi och fri
konkurrens. Följden av detta är framför allt att det finns mycket stora
risker för ojust konkurrens med hjälp av underprissättning och
ägartillskott från skattepengar.

Privat näringsverksamhet finansieras genom riskvilligt privat kapital. Det
är kapital som kräver avkastning för att stanna i företaget. En långsiktigt
dålig lönsamhet leder mer eller mindre automatiskt till att verksamheten
avvecklas. Kommunala bolag har inte bara en stor tålighet mot förluster och
låga krav på avkastning, de har också tillgång till vägar att finansiera i
grunden olönsam verksamhet, något som är omöjligt för ett privat företag.
Förutom ägartillskott från en ägare som inte kräver avkastning på sina pengar
kan det till exempel handla om dolda subventioner genom samutnyttjande av
kommunens övriga resurser.

Kommunala bolag har också andra unika fördelar av att de har offentliga
medel bakom ryggen. Inte minst gäller detta de möjligheter till billiga
krediter som kommunal borgen för med sig. Vid upphandlingar kan de också
hålla sig med helt andra riskmarginaler än privata företag genom att
eventuella förluster hela tiden kan övervältras bakåt på skattebetalarna.

Till de rent finansiella fördelarna kan också läggas de möjligheter som
skapas av att ledningen för de kommunala bolagen ofta är intimt
sammankopplad med den politiska ledningen i kommunen. Riskerna för
fördelaktiga avtal av olika slag, jäv vid upphandlingar och samman-
blandningar av bolag och politik är bara alltför uppenbara.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling av de kommunala bolagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av möjligheterna
till kommunal skatteplanering genom koncernbildning av bolag,1

3. att riksdagen hos regeringen begär att utförsäljning av
kommunala bostadsbolag inte skall medföra sänkta statsbidrag. 2

Stockholm den 5 oktober 1999

Karin Pilsäter (fp)

Lars Leijonborg (fp)

Bo Könberg (fp)

1 Yrkande 2 hänvisat till FiU.

2 Yrkande 3 hänvisat till BoU.