Kommunernas ansvar för miljöfarligt avfall från hushåll m.m.

Motion 1992/93:Bo701 av Per Olof Håkansson och Ines Uusmann (s)

Dagens samhälle innehåller många kemiska ämnen och
produkter som om de hanteras felaktigt kan leda till
betydande negativa konsekvenser för hälsan och miljön.
Det finns i dag uppskattningsvis 20 000 ämnen som
marknadsförs för praktiskt bruk i Sverige. Det förekommer
cirka 50 000 kemiska produkter, i stor mängd material och
varor som används i en rad olika industriella processer.

En vanlig uppfattning är att kommunerna har ansvar för
att samla in MFA i hushållsavfallet och se till att detta
hanteras enligt de regler som gäller för MFA.

Förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall, FMFA,
anger i 4 § att förordningen inte gäller när miljöfarligt avfall
ingår som beståndsdel i hushållsavfall enligt 1 § första
stycket i renhållningslagen (1979:596). Av detta följer att de
hanteringsregler som gäller för miljöfarligt avfall, MFA,
med utgångspunkt i FFMA inte gäller hushållsavfall,
oavsett farligheten i detta.

Utvecklingen när det gäller hanteringen av avfall från
hushållen går mot ökad separering och en tidigt etablerad
sådan. I många fall sker redan i dag i fastigheten en
sortering och separat samling av miljöfarligt avfall.
Osäkerhet råder om vilka regler som gäller för detta MFA.
Är det en beståndsdel av hushållsavfallet eller inte? Gäller
FMFA eller inte? Praxis växlar.

Då hushållsavfallet hålls oseparerat torde det inte kunna
ifrågasättas att det är kommunen som genom den
kommunala renhållningsskyldigheten har ansvaret för
insamlingen och behandlingen. När nu en separering av
MFA sker är det inte lika självklart. Anses kommunen ha
ansvaret oavsett graden av separering beroende på att delen
MFA anses vara en beståndsdel av hushållsavfallet finns
bland annat problemen med att FMFA ej gäller och att
FMFA-regelverket senare i flödet skall komma att gälla.
Om å andra sidan exempelvis ett på fastighetsnivå separerat
MFA inte betraktas som en beståndsdel av hushållsavfallet
gäller givetvis direkt FMFA med dess transport- och
hanteringsregler. På goda grunder kan det diskuteras vem
som har ansvaret.

Det är enligt vår uppfattning en självklarhet att
kommunen i sin naturliga roll som ställföreträdare för den
formella innehavaren av hushållet skall fullgöra det
nödvändiga och korrekta innehavareansvaret i syfte att
säkerställa en miljöriktig och effektiv behandling av den
beståndsdel i hushållsavfallet som är MFA. De senaste
årens erfarenheter visar att en tillförsäkrad frivillig rättighet
inte ger detta utfall.

Riksdagen bör därför hos regeringen begära ett
klarläggande av regelsystemet och kommunens ansvar för
omhändertagandet av det miljöfarliga avfall som faller inom
hushållssektorn eller som ingår som en del i
hushållsavfallet. Regeringen bör på lämpligt sätt redovisa
för riksdagen hur frågan lösts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär ett klarläggande av
ansvarsfrågorna för omhändertagandet av miljöfarligt avfall
från hushållen.

Stockholm den 14 januari 1993

Per Olof Håkansson (s)

Ines Uusmann (s)