Kommunikationer i Kalmar län

Motion 1993/94:T221 av Krister Örnfjäder m.fl. (s)

Utan goda kommunikationer kan inte en region
utvecklas. Det är därför nödvändigt att Kalmar län får en
kraftig satsning på sina olika kommunikationer. Vi behöver
detta för att möta den negativa utvecklingen som länet är
inne i.

Kalmar län upplever nu rekordhöga arbetslöshetstal.
Särskilt utsatta är vissa delar av länet samt vissa branscher.
Exempelvis bostadsträbyggnadssektorn samt vissa
tillverkningsindustier är nära nog helt utslagna.

Inom kommunerna i norra Kalmar län har exempelvis
Trä- och Metallavdelningarna mellan 50 och 60 procent av
sina medlemmar arbetslösa. Flera hundra är utstämplade ur
a-kassan.

Förutom detta finns andra hot i regionen t.ex.
nedläggningen av Volvo-Kalmarverken vilket berör ca 3 000
personer i de olika leden. 34 procent av
tillverkningsindustrin slås ut på en tvåårsperiod. Om
samtliga varsel genomförs blir arbetslösheten mellan 15 och
20 procent. Vi kan dessutom vänta oss stora
strukturförändringar under kommande år på
jordbruksområdet, inom livsmedelsindustrin,
bygganknuten industri och i den statliga regionala
förvaltningen. Med tanke också på vissa grundläggande
svagheter som utflyttning och därav följande hög
åldersnivå, låg inkomst- och utbildningsnivå, lågt
nyföretagande och liten satsning på forskning och
utveckling försvårar läget ytterligare. Man kan också
förutse en minskad offentlig verksamhet med stora
uppsägningar som följd av det kommunala skattestoppet
och indragning av statsbidrag.

Kalmar län befinner sig i en mycket svår industrikris.
Eftersom länet haft en förhållandevis hög andel sysselsatta
inom tillverkningsindustrin och då denna dessutom har en
låg andel FOU-verksamhet, kan det antas att utslagningen
ökar de närmaste åren. I länsstyrelsens beräkningar anges
att ytterligare 2 000 jobb inom industrin kommer att
försvinna under 1994. Därmed har Kalmar län tappar 11 000
arbetstillfällen eller en tredjedel av 1990 års
industrisysselsättning under perioden 1991--1994.

För att komma till rätta med länets
arbetsmarknadsstruktur måste samhällets insatser inriktas
på att förbättra länets infrastruktur. I huvudsak är det
investeringar av olika slag som omedelbart bör sättas in och
i en del fall slutföras. Dess måste inriktas på områden som
ger länets företag och kommuner en långsiktig positiv
utveckling. Järnvägar, vägar, flygplatser och
telekommunikationer måste åtgärdas för att motsvara 2000-
talets krav.

Vägnätet

Utbyggnaden av vägnätet måste fortsätta så att ett
fungerande system av vägar skapas. Den största bristen i
nuvarande vägsystem i Kalmar län är kustvägen, Europaväg
22. Inte hela sträckningen är byggd i den standard som
erfordras med hänsyn till framkomlighet, trafiksäkerhet och
miljö. Det är väsentligt för länets utveckling att återstående
delar av E 22 i Kalmar län, belägna söder om Kalmar och
söder om Västervik, snarast åtgärdas.

Flera viktiga vägar i vägsystemet går från kust till inland
samt i inlandet. På följande ''riksvägstråk'' behöver
åtgärder vidtas i Kalmar län för att ett fungerande
vägsystem ska erhållas. riksväg 25 Kalmar--Växjö
riksväg 34 Kalmar--Linköping vägförbindelse Växjö--
Linköping (väg 23, 138 och 34) vägförbindelse
Jönköping--Oskarshamn (väg 31, 127, 34 & 23) riksväg
35 Västervik--Linköping

Förutom dessa viktigare vägar behöver även det
finmaskiga vägnätet åtgärdas, i första hand
bärighetsupprustning av broar, trafiksäkerhetsarbeten och
beläggning av grusvägar. Förbättringar på det här vägnätet
har stor betydelse för trafikanternas möjlighetet att bo kvar
i glesbygden.

Järnvägen

Det nuvarande järnvägsnätet i Kalmar län är uppbyggt
med förbindelser västerut från kuststäderna Kalmar,
Oskarshamn och Västervik samt den s.k. Stångådalsbanan
mellan Linköping--Vimmerby och Hultsfred. Kust--till--
kustbanan Kalmar--Avesta--Göteborg ingår i
Stomjärnvägsnätet, De övriga är länsjärnvägar. Någon
järnvägstrafik mellan de norra och södra länsdelarna finns
inte.

Kust--till--kustbanan har under senare år rustats upp
mellan Kalmar och Emmaboda. Det är nödvändigt att
fortsätta mellan Emmaboda och Alvesta för en kostnad på
160 miljoner. Stångådalsbanan fick under budgetåret
1993/94 ett anslag på 80 miljoner kronor för igångsättning
av upprustningen. Hela kostnaden är beräknad till 370
miljoner kronor. Resterande medel måste anslås så att hela
banan kan färdigställas. Västervik--Linköping behöver 10
miljoner kronor för mindre arbeten.

Flyg

Kalmar flygplats har behov av en större terminalbyggnad
som är dimensionerad för dagens passagerarantal. Vidare
behöver åtgärder på startbanan vidtagas. Kostnaderna för
dessa är beräknade till sammanlagt 32 miljoner kronor.

Hamnar och sjöfart

Det är viktigt av miljö- och resursskäl att sjöfarten tar
över en större del av godstransporterna. Kalmar län är ett
kustlän med många hamnar. Dessa hamnar är en tillgång
när kustsjöfarten kan konkurrera på ett mer framgångsrikt
sätt. För att lyckas med detta måste fartygen och
godshanteringen förändras i hamnarna. Denna utveckling
måste samhället bidra till. Genom vårt läge har vi också
stora möjligheter att delta i uppbyggnaden av Östeuropa
och i framtiden få fasta sjöfartsförbindelser med dem.

Telenätet

Ett väl fungerande telenät är en nödvändighet för data-
och telekommunikation. Därför måste en fortsatt
uppbyggnad och modernisering av telenätet i Kalmar ske.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidigareläggning och slutförande
av projekt som syftar till förbättrade kommunikationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tilldela sydöstra Sverige en
större andel av investeringsmedel till kommunikationer.

Stockholm den 25 januari 1994

Krister Örnfjäder (s)

Stig Alemyr (s)

Lena Öhrsvik (s)

Bengt Kronblad (s)