Kommunikationerna i Västmanland med omnejd

Motion 1989/90:T236 av Roland Sundgren m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T236

av Roland Sundgren m.fl. (s)
Kommunikationerna i Västmanland med omnejd

Förutsättningarna för Sveriges basnäringar har förändrats under 1970- och
1980-talen. Strukturomvandlingen har medfört att industrisysselsättningen
minskat. Västmanland tillhör de hårdast drabbade länen.

Företag söker sig i dag till och utvecklas i områden med väl utbyggda kommunikationer
och goda utbildningsmöjligheter. Detta förstärker de regionala
obalanserna. Storstadsområdena blir de stora vinnarna då det gäller arbetstillfällen
och skattekraft.

En förbättring av infrastrukturen för utveckling av det inre av Mälardalen
och Bergslagen skulle hjälpa till att avlänka den alltför kraftiga tillväxten i
Stockholmsområdet. Samtidigt måste det till snabba, effektiva kommunikationer
för att behålla och utveckla den moderna och internationellt inriktade
industri som finns kvar i dessa regioner.

Ändamålsenliga kommunikationer tillfredsställer också de ökade kraven
på en mera differentierad och vidgad arbetsmarknad inom pendlingsavstånd.

Tåg

Den spårbundna trafiken hör framtiden till både ur miljö- och energisynpunkt.
I överhettade storstadsområden är det också av rent utrymmesskäl
den enda möjligheten att lösa det ökade transportbehovet.

För Västmanland är Mälarbanan (Örebro-Västerås-Stockholm) en av de
absolut mest centrala utvecklingsfrågorna i länet. Banverkets plan för tågtrafiken
med punktvisa satsningar norr och söder om Mälaren anser vi otillräcklig.
Ett förverkligande av Mälarbane-konceptet innebär att restiden skulle
bli 50 minuter mellan såväl Stockholm-Västerås som Västerås-Örebro. Det
är en halvtimmes förkortning. Restiden Västerås-Eskilstuna skulle halveras
till 17 minuter.

Mälarbanan är väl utredd och visar på ett stort trafikunderlag med långsiktigt
god lönsamhet. Projektet skapar ekonomisk tillväxt, regional balans och
en bättre miljö.

De många positiva effekterna av Mälarbanan gör att utbyggnaden bör ske
snarast. Det är dock av stor betydelse att utbyggnaden sker med höghastighetsstandard
och moderna tåg.

Om inte banverkets anslagsmedel till investering förstärks finns risk för att

välmotiverade satsningar som Mälarbanan förskjuts under lång tid. Alterna- Mot. 1989/90

tiva finansieringsformer kan därför bli nödvändiga, men det är också då av T236

stor vikt att den höga hastighetsstandard som Mälarbane-konceptet föreslår,
bibehålles.

En utbyggnad av Bergslagspendeln (Västerås-Fagersta-Ludvika) har påbörjats
under år 1989. Kostnaderna för den planerade utbyggnaden har
emellertid ökat kraftigt jämfört med tidigare beräkningar. Kostnadsökningarna
beror främst på nya bedömningar av dels behovet av fjärrblockering
och andra säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, dels kostnader för
spår m.m. vid anslutningen av Bergslagsbanan till Mälarbanan.

Bergslagspendelns regionalpolitiska betydelse är av sådan vikt, såväl nationellt
som regionalt, att utbyggnaden av banan måste ske enligt intentionerna
i det trafikpolitiska beslutet, Trafikpolitiken inför 90-talet.

Bergslagspendeln är en regionalpolitisk satsning som berör flera län och
kostnadsökningen för utbyggnaden kan inte läggas på länstrafikhuvudmännen.

Tågförbindelsen Gävle - Örebro - Fagersta har stor regionalpolitisk betydelse,
främst för den interregionala persontrafiken. Trafiken har varit hotad
men är nu säkerställd under ett år för utredning. En nedläggning av trafiken
skulle vara ett hårt slag för Bergslagen. Sträckningen har en bättre standard
än andra alternativ samt ett bra interregionalt trafikunderlag. För inte minst
näringslivet i regionen är det ytterst värdefullt att ett mera långsiktigt beslut
fattas om att tågförbindelserna inte kommer att försämras.

Vägar

Det finns ett stort behov av underhåll, upprustning och nybyggnad av vägnätet
i länet. Trafiksäkerhet, miljö och snabbhet skulle förbättras om länsstyrelsens
planer för detta kunde förverkligas.

E18-sträckningen Köping - Arboga och vidare mot Örebro har hög prioritet
i länsstyrelsens planering. Det har också riksväg 67, den s.k. räta linjen,
Gävle - Västerås - Eskilstuna - Norrköping som kan minska trafiken
genom Stor-Stockholmsområdet. Förbättringar på riksväg 68 i bergslagsdelen
av Västmanland är också angelägna och en betydligt bättre satsning än
den nya tvärled som föreslagits av regionalpolitiska kommittén.

Länets vägförbindelse till Arlanda flygplats har i dag en alltför låg standard
med hänsyn till trafikmängden.

Ökade resurser är väl motiverade och skulle liksom satsningen på den
spårbundna trafiken stärka regionen.

Sjöfart

Nyttosjöfarten på Mälaren har stor betydelse dels för den direkt hamnlokaliserade
verksamheten, och dels för näringslivet i hamnarnas uppland.Det är
därför angeläget att på olika sätt främja sjöfarten eftersom den utgör en regionalpolitisk!
positiv konkurrensfaktor för Västmanland.

Framkomligheten i Södertälje kanal har under senare år ägnats stor uppmärksamhet
bl.a. från den för hamnstäderna Västerås och Köping samt

11

Mot. 1989/90
T236

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Mälarbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fullföljande av utbyggnaden av Bergslagspendeln,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tågförbindelsen Gävle-Örebro över Fagersta,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av väginvesteringar i Västmanlands län,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av investeringar i Södertälje kanal.

Stockholm den 24 januari 1990

Roland Sundgren (s)

Berit Oscarsson (s) Göran Magnusson (s)

Margareta Israelsson (s)

landstinget, länsstyrelsen och näringslivet gemensamma Mälarledskommittén.

Sedan brofrågan synes få en bra lösning är det åtgärder i kanalen för cirka
30 miljoner kronor som nu diskuteras. Sådana investeringar skulle underlätta
framkomligheten och kunna medge en ökning av tonnaget från omkr.
8 000 ton till 12 000 ton.

12