Kompetenskonton

Motion 2011/12:Sk348 av Désirée Pethrus och Penilla Gunther (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett system med personliga kompetenskonton för löntagare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett system med personliga kompetenskonton för företagare.

Motivering

År 2000 lade en statlig utredning fram ett förslag om införandet av personliga kompetenskonton. Utredaren pekade på att ett system för personligt kompetenssparande skulle bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden, förebyggande av flaskhalsar, minskad risk för arbetslöshet samt ökad möjlighet att vara kvar i arbetslivet fram till pensionsåldern. Trots att frågan om kompetenskonton har diskuterats flitigt de gångna åren har ingen proposition presenterats för riksdagen.

Kristdemokraterna har i många år drivit frågan om kompetenskonton och har sedan år 1995 motionerat i frågan. Förra året avslogs den senaste motionen men utskottet skrev emellertid i betänkandet att kompetensutveckling leder även till en större rörlighet på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att fler vågar byta arbetsgivare. Det borde innebära att förslaget för personliga kompetenskonton har stöd eftersom det följer regeringens ambitioner för arbetslinjen och syftar till en mer dynamisk arbetsmarknad. Även om arbetsmarknadens parter skulle kunna komma långt i denna fråga på egen hand behövs en starkare drivkraft där vi tar ett parlamentariskt ansvar för att stärka strukturella förändringar.

Globaliseringsrådets slutrapport (Ds 2009:21) förespråkar ett införande av kompetenskonton. Rådet betonar att ett kontinuerligt och livslångt lärande är något som behövs i ett modernt samhälle och att Sveriges omställningsförmåga till stor del beror på vilka möjligheter som finns för vuxna att skaffa sig kompletterande kunskaper. Globaliseringsrådet pekar på att en brist i det svenska utbildningssystemet är möjligheten att skaffa sig en ny eller en kompletterande utbildning för personer som redan befinner sig i arbetslivet. Det finns visserligen internutbildningar som finansieras av företagen, men dessa utbildningar stärker inte personers möjligheter att byta bransch. Och arbetsmarknadsutbildningarna, som är skattefinansierade, är enbart förbehållna arbetslösa.

Vi förespråkar därför att ett system för personliga kompetenskonton införs. Vi vill att alla löntagare ska ges möjlighet att göra avdrag på inkomstbeskattningen för insättningar på ett personligt kompetenskonto. Vi vill också att avdragsrätten ska gälla insättningar på upp till ett prisbasbelopp per år, med ett tak på tio basbelopp. För att få systemet enkelt bör samma uttagsskatt gälla för det personliga kompetenskontot som för det individuella pensionssparandet. Har inte pengarna använts vid 65 års ålder ska pengarna kunna flyttas över till det individuella pensionssparandet. Det är angeläget att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att föreslå hur ett sådant system för personliga kompetenskonton kan utformas.

Även för företagare finns samma svårigheter att utveckla och kompetenshöja sina kunskaper. Även företagare behöver en möjlighet att förkovra sig och möta samtidens utmaningar och ibland också omskola sig helt. Därför vill vi se en utveckling av kompetenskonton även för företagare. En utredning bör tillsätts för att se över förutsättningarna för att ge företagare motsvarande möjlighet som anställda enligt förslagen ovan. Många företagare har idag små marginaler och de som är ensamföretagare eller småföretagare har ett litet ekonomiskt utrymme för fortbildning. Företagare bör därför få del av individuellt kompetenskonto. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 26 september 2011
Désirée Pethrus (KD)	Penilla Gunther (KD)