Kompetensutveckling för företagare

Motion 1993/94:N226 av Håkan Holmberg (fp) och Lars Svensk (kds)

Det är väl känt att personer som äger och driver mindre
företag ofta saknar företagarutbildning. I Uppsala län har
länsstyrelsen studerat förhållandena i Norduppland och
resultatet är i allt väsentligt detsamma som vid liknande
studier i andra delar av landet.

En formell företagarutbildning är säkert inte det
viktigaste för att en företagare skall vara framgångsrik. Men
säkerligen kan bättre kunskaper i t.ex. ekonomisk
redovisning, administration, personalfrågor och
marknadsföring många gånger vara till stor hjälp -- för att
klara ett förtetag genom en lågkonjunktur eller för att
utveckla verksamheten i olika avseenden.

Många skulle utan tvekan vilja öka sin kompetens på
olika områden men finner att tiden inte räcker till eller att
de inte har råd. Det kursutbud som finns utnyttjas därför
inte i den utsträckning som vore önskvärd. För att få
företagare som vill utbilda eller vidareutbilda sig att också
göra slag i saken krävs bl.a. följande:

1) att företagaren kan komma loss från sitt företag under
en viss tid 2)
att företagaren får ekonomiska möjligheter att delta i
utbildning 3)
att kursinnehållet är anpassat efter de individuella
förutsättningarna

Ett sätt att göra det lättare att uppfylla dessa krav är att
införa vikariepooler för företagare, t.ex. som ALU-projekt.
Ansvaret bör då kunna ligga på respektive kommun.

Ett annat sätt är att låta regeringens förslag till
''utbildningscheck'' som ett led i kompetensutvecklingen för
arbetslösa omfatta även ämnet företagsekonomi och
grundläggande kunskaper om företagande för arbetslösa
som är intresserade av att bli företagare.

Ännu ett sätt är att vidga ''utbildningscheckens''
användningsområde så att den även kan utnyttjas av
etablerade småföretagare som saknar utbildning i något för
deras verksamhet viktigt område, t.ex. företagsekonomi
eller språk. Checken skulle t.ex. kunna täcka en utbildning
motsvarande 20 veckors heltidsstudier under en
treårsperiod och inlösas hos en godkänd
utbildningsanordnare som erbjuder den utbildning som
efterfrågas. För att få erfarenhet av hur ett sådant system
skulle kunna fungera, kan man också börja med
försöksverksamhet under något år, gärna i områden med
svag utbildningstradition, t.ex. Norduppland eller
Bergslagen. Den lämpliga administratören av systemet
förefaller vara länsarbetsnämnderna.

Det är också viktigt att krav ställs på de personer som
vill utnyttja en sådan utvidgad ''utbildningscheck''. En
individuell utbildningsplan kan t.ex. upprättas i samverkan
med respektive företag. Planen blir då samtidigt ett
kontrakt mellan företagaren och länsarbetsnämnden. Efter
lämplig tid, t.ex. tre år efter utbildningens avslutning, bör
en uppföljning av företagets utveckling kunna äga rum.

De skilda åtgärder för kompetensutveckling av
företagare som vi här har föreslagit bör finansieras inom
ramen för de arbetsmarknadsresurser som regeringen efter
beslut i riksdagen ställer till förfogande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetensutveckling för
företagare.

Stockholm den 21 januari 1994

Håkan Holmberg (fp)

Lars Svensk (kds)