Konfessionella skolor

Motion 2003/04:Ub282 av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av offentlig finansiering av konfessionella skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra läroplanernas (Lpo 94 och Lpf 94) 1 kap. enligt följande:

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.	Detta sker genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

En sammanhållen, likvärdig skola

Idén om en sammanhållen, likvärdig skola för alla är grundbulten i svensk skolpolitik. För Vänsterpartiet är det naturligt att i första hand lägga ner energi och kraft på att utveckla och förbättra den kommunala skolan. För oss är strävan mot ökad jämlikhet och minskade sociala klyftor det viktigaste.

Det finns ett demokratiskt värde i att elever med olika social och kulturell bakgrund och med olika förutsättningar och intressen möts under skoltiden. Därför är vår principiella uppfattning att skolsystemet skall kontrolleras demokratiskt av hela samhället och vi är starkt kritiska till framväxten av fristående skolor. Beteckningen fristående skolor är i grunden olycklig. Vänsterpartiet ser därför positivt på skollagskommitténs förslag om att ändra beteckningen från fristående skolor till enskilda skolor.

För att kunna utveckla demokratin och motverka intolerans och fördomar är det viktigt att skapa mötesplatser för människor med olika social och etnisk bakgrund. Skolan skall vara en sådan mötesplats. Därför innebär t.ex. skolor på religiös eller etnisk grund en form av uppdelning som är negativ.

En icke-konfessionell skola

I läroplanerna både för det obligatoriska skolväsendet och för gymnasieskolan anges att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Vänsterpartiet menar att detta är en mycket viktig princip särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning utan i stället uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i skapandet av en egen världsbild är för oss grundläggande i en demokrati.

Vi ställer oss därför frågande till hur de fristående skolor som drivs på konfessionell grund uppfyller detta grundläggande krav. Det är svårt att se varför offentliga medel ska användas till verksamheter som på avgörande punkter gör avsteg från gällande läroplaner. Den offentligt organiserade skolans uppgift är enligt vår mening bl.a. att utgöra en mötesplats för barn och unga med olika ursprung och därmed verka för integration, förståelse och respekt.

Motivet till att tillåta offentlig finansiering av konfessionella skolor anges ofta vara att Sverige genom att underteckna olika internationella konventioner, som Barnkonventionen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, är förbundna att offentligt finansiera dessa. Vi ställer oss frågande till detta och vill därför föreslå att regeringen snarast får i uppdrag att göra en översyn av detta. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Samordna läroplanerna

Skrivningarna om kristen tradition och västerländsk humanism utgör tydliga avsteg från den anda som i övrigt präglar läroplanernas värdegrund. De andra värden som hävdas är lätta att ställa upp på för alla demokrater från höger till vänster och oavsett kulturell och religiös hemvist. Dessa andra värden är konkreta och lätta för lärare och elever att diskutera i anslutning till vardagliga situationer och aktuella samhällsdebatter. Det betyder inte att dessa värden är oomtvistade eller att tolkningen av deras innebörd inte kan skilja sig åt. Men värdegrundens övriga formuleringar är ändå klart mer konkreta och tydliga än den om kristen tradition och västerländsk humanism. De utgör heller ingen provokation mot någon demokrat.

Vänsterpartiet menar att det är dags att samordna de tre läroplanernas skrivning om värdegrunden. Det är svårt att se rationella skäl till att kristen tradition och västerländsk humanism skall vara vägledande i grund- och gymnasieskolan, men inte i förskolan.

Vårt konkreta förslag är att samtliga läroplaner får en gemensam skrivning enligt följande: Detta sker genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2003
Lennart Gustavsson (v)
Britt-Marie Danestig (v)	Camilla Sköld Jansson (v)
Anders Wiklund (v)