Konstbildning och bildämnet

Motion 1991/92:Ub309 av Ingela Mårtensson (fp)

I budgetpropositionen är det med mycket stort
eftertryck som ambitionen att vara en del av en aktiv
internationalism och framför allt av det nya Europa
framhålls som en ledstjärna för den nya regeringens politik.
Och det gäller inte minst skolan där ambitionerna
uttryckligen är att Sveriges skola ska tillhöra toppskiktet
eller rent av vara den främsta i Europa.

Denna motion vill peka på att konstbildningen utgör en
del av ett betydande europeiskt kulturarv och att det
moderna kommunikationssamhället i hög grad är betingat
av att kunskaper förmedlas och formeras med hjälp av
bilder.

Kulturarvet och skolans konstbildning

Ett villkor för de högt ställda ambitionerna är givetvis att
vi själva och andra uppfattar oss som deltagare i det
europeiska kulturarbetet och förvaltare av det europeiska
kulturarvet. Till det senare hör den västerländska
konsthistorien.

Leonardo da Vinci är en av de största i den västerländska
kulturen och han är ständigt aktuell. Vi möter hans Mona
Lisa i oändliga reproduktioner liksom hans symbolladdade
teckning av en människa inskriven i en cirkel och kvadrat
finns i ett stort antal variationer.

Många av den västerländska kulturens giganter är just
konstnärer: Michelangelo, Rembrandt, van Gogh, Picasso.
Deras banbrytande insatser präglar avsevärda avsnitt av en
gemensam europeisk konst- och bildkultur. Över huvud
taget präglas konsten av internationalism.

Bildkonstens roll inom den svenska skolan har dock
försvagats under många år och ytterligare nedskärningar på
det här området kan befaras med den nya gymnasieskolan.
Av allt att döma har konstbildningen en svag ställning i vårt
land i internationell jämförelse.

Den moderna informationsteknologin

Modern informationsteknologi och masskommunikation
är intimt förbundna med industrisamhällets utveckling. En
väsentlig aspekt på det moderna kunskapssamhällets
internationalisering står att finna i det faktum att
informationssamhället i allt högre grad vilar på grafiskt
orienterade och bildbaserade kommunikationsformer, såväl
inom massmedierna som inom datorvärlden.

Televisionens och videons genomslagskraft är exempel
på bildens betydelse i dagens samhälle. Även i den
demokratiska processen används bilden för att föra ut
budskap. I den senaste valrörelsen kunde vi t.ex. se bilder
på politiker som retuscherats och manipulerats för att
övertyga det svenska folket om den egna politikens
förträfflighet.

Det är viktigt att bildundervisningen i skolan tillhör
kärnämnena, som generellt sett kan sägas behandla
individens grundläggande kommunikationsfärdigheter i
kunskapssamhället. Dessa aspekter måste anses vara av
största betydelse i de läroplansarbeten som äger rum,
liksom vid bedömningarna av ämnets resurser för förnyelse
såväl inom lärarkåren som vid lärarutbildningarna.

En särskild översyn bör göras vad gäller bildens och den
grafiska kommunikationens roll i kunskapssamhället.
Denna översyn skulle sedan bilda underlag för de framtida
överväganden som måste göras för bildundervisningens
ställning inom skolväsendet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
konstbildningens ställning i den svenska skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
bildämnets ställning i den svenska skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bildämnets och
konstbildningens roll vägs in i läroplansarbetet.

Stockholm den 27 januari 1992

Ingela Mårtensson (fp)