Konstnärernas rätt till ersättning vid vidareförsäljning av konst

Motion 1992/93:L803 av Ingela Mårtensson (fp) och Stina Gustavsson (c)

Konstnärerna i Sverige har sedan 80-talets början krävt
att i individuella och/ eller kollektiva former få rätt till
ersättning när konstverk vidareförsäljs. Folkpartiet och
Centern inlämnade 1987/88 partimotioner med detta krav.
Vid behandlingen i riksdagen ställde såväl kulturutskottet
som riksdagen sig bakom detta principförslag och frågan
överlämnades till den sittande Upphovsrättsutredningen.
Utredningen (SOU 1990:30) föreslog bl.a. införandet av en
droit de suite, vilket innebär att en ersättning till
upphovsmännen om 5 % på all yrkesmässig
vidareförsäljning av konst skulle införas.

Konstnärens egen försäljning och
kommissionsförsäljning undantas. Pengarna tillfaller
upphovsmannen eller dennes arvtagare. Efterlevande har
rätten i 50 år efter det att upphovsmannen avlidit, d.v.s. den
normala skyddstiden i upphovsrättslagen. Avgiften
inkasseras av en organisation. Rätten kan inte
överlåtas/efterges.

Någon proposition byggd på upphovsrättsutredningen
har ej ännu presenterats för riksdagen.

Vi utgår ifrån att justitiedepartementet inom en snar
framtid lägger fram denna proposition och förslag ges om
hur man på lång sikt ska kunna lösa konstnärernas svåra
ekonomiska situation.

Vårt förslag är att man föreslår en kombination av en
avgift på all yrkesmässig vidareförsäljning av konst med en
upphovsrättslig droit de suite. Konstnärsorganisationerna
har presenterat ett sådant förslag. Konstnärer och deras
efterlevande erhåller individuell ersättning när deras
konstverk säljs. Bernkonventionens bestämmelser följs vad
det gäller utländska rättighetsinnehavare genom
bestämmelser om nationell ömsesidighet.

När konstverk säljs efter det att skyddstiden gått ut (50
år efter konstnärens dödsår), när individuell fördelning inte
kan tillämpas och (ev) genom särskilt beslut kan pengarna
tillfalla konstnärerna genom stipendier m.m. Ersättningen i
denna del kan helt riktas efter de kulturpolitiska mål som
ställs upp. En ekonomisk bas skulle så kunna skapas också
för stöd till unga oetablerade konstnärer, stöd till
verksamhet som inte är inkomstbringande i dag, och stöd
till konstnärer som av andra skäl inte har möjlighet till
utkomst av sin verksamhet.

Förslaget ligger väl i linje med internationella
åtaganden, EG:s kulturpolitik och upphovsrättsliga synsätt.
Ett sådant system finns på Island, och finska
upphovsrättskommittén har lagt fram förslag om en
liknande modell. Vårt förslag kombinerar den individuella
rätten med det kollektiva behovet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av en upphovsrättslig
''droit de suite'',

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konstnärernas rätt till ersättning
vid yrkesmässig vidareförsäljning av konst när skyddstiden
har gått ut.1

Stockholm den 21 januari 1993

Ingela Mårtensson (fp)

Stina Gustavsson (c)

1 Yrkande 2 hänvisat till KrU.