Konstnärlig gestaltning av vår gemensamma miljö

Motion 2001/02:Bo284 av Eva Arvidsson och Anne Ludvigsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av konstnärlig gestaltning av vår gemensamma miljö och att konstnärlig gestaltning skrivs in i plan- och bygglagen precis som arkitektur, formgivning och design skrevs in som tillägg i lagen 1998.

Motivering

Offentlig utsmyckning har funnits i mer än 60 år även om dess spridning begränsats till offentliga rum och platser. Under senare år har begreppet offentlig utsmyckning förändrats till konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Denna förändring är inte bara språklig utan också en vidgning av begreppets funktion och betydelse.

Statens konstråd bildades 1937 just i avsikt att svara för statens olika insatser för konstnärlig gestaltning av det offentliga rummet. Rekommendationen är att 1 % av byggkostnaden avsätts för konstnärlig gestaltning vid nybyggnation och 0,5 % vid om- och tillbyggnader. Under det senaste decenniet har dels kraftiga begränsningar av offentlig byggverksamhet genomförts, dels har den numera vanliga bolagiseringen av fast egendom hos staten, kommuner och landsting markant minskat utrymmet för konstnärlig gestaltning i vår gemensamma miljö.

Staten har när det gäller rekommendationen av 1-procentsregeln vidgat området genom att anslå särskilda medel för samarbete med den privata byggmarknaden för den konstnärliga gestaltningen. På det lokala och regionala planet har flera kommuner och landsting tillämpat rekommendationen om 1 % medan andra inte tänkt tanken.

Vid planering och projektering av offentliga byggnader avskiljs ofta den del som rör den konstnärliga gestaltningen trots beslut om att följa riktlinjen om 1 %. Det tekniska regelverkets krav genomförs medan fullföljandet av den konstnärliga utsmyckningen hanteras vid sidan om av t.ex. kulturförvaltningen. Ofta betyder det att kostnaderna för den konstnärliga gestaltningen kommer i efterhand och till och med fordrar särskilt beslut, vilket i sin tur innebär att den konstnärliga gestaltningen av vår gemensamma miljö ånyo inte blir av. Det är också vanligt att kommunala tjänstemän inte bara medverkar vid projektering av en konstnärlig utsmyckning utan också verkställer den utan medverkan av yrkesverksam bild- och formkonstnär.

Konstnärlig gestaltning i vår gemensamma miljö är en viktig del i kulturutbudet i människors vardag. Det är också viktigt att kommuner och landsting förstår vikten av konstnärlig gestaltning i vår gemensamma miljö, inte minst i barnens miljö. Förutom en miljö med helande effekt ger den konstnärliga gestaltningen arbetstillfällen till våra konstnärer. En gemensam miljö som är stimulerande medför också att fler önskar delta i samhällsarbetet både på lokal, regional och nationell nivå.

De krav som ställs på vår miljö i och med den så kallade skönhetslagens tillämpning ställs bara när det gäller arkitektoniska insatser inte vid konstnärlig gestaltning av vår gemensamma miljö. 1998 gjordes ett tillägg i plan- och bygglagen när det gäller arkitektur, formgivning och design. På samma sätt kan den konstnärliga gestaltningen föras in i plan- och bygglagen.

Stockholm den 2 oktober 2001
Eva Arvidsson (s)	Anne Ludvigsson (s)