Konsumentpolitiken

Motion 1992/93:L711 av Harry Staaf och Rose-Marie Frebran (kds)

Den kristdemokratiska grundsynen bygger på ett
tänkande inspirerat av den judiskt-kristna etiken. Denna
inspiration har framför allt givit oss synen på människans
unika ställning i skapelsen samt varje människas ansvar för
sin egen person och för sina medmänniskor. Alla människor
har dessutom en skyldighet att förvalta jordens resurser
eftersom jorden endast är given oss till låns och skall
överlämnas till nästa generation. Ytterligare en viktig
kristdemokratisk tanke är subsidiaritetsprincipen. En högre
nivå ska aldrig beröva en lägre dess frihet och ansvar, utan
stödja och hjälpa den lägre nivån att fullgöra sin uppgift.
Bara när den lägre nivån inte har möjlighet att utföra sin
uppgift ska den högre nivån ta över.

Dessa principer kan överföras på det
konsumentpolitiska området. Det offentliga ska visserligen,
genom lagar samt statlig/kommunal kontroll och
rådgivning, garantera konsumenterna deras rättigheter och
skydd men människors frivilliga engagemang får inte
underskattas. Konsumentorganisationernas ställning i
Sverige har av tradition varit förhållandevis svag. I en
föränderlig tid med vida kontakt- och informationsnät kan
en omvärdering och omstrukturering av dagens
konsumentverksamhet vara nödvändig. Framtiden kräver
en förändrad konsumentpolitik som skapar en balans
mellan å ena sidan statligt/kommunalt konsumentskydd och
å den andra frivilligt engagemang för påverkan och
delaktighet. Vidare är det viktigt att människornas
inneboende idealitet får ett nödvändigt livsrum i det
ekonomiska livet. Dessa värden bidrar till att ge marknaden
ett nödvändigt korrektiv.

Sverige är därför, precis som alla moderna samhällen,
betjänt av starka självständiga konsumentföreningar som
inte bara har en rådgivande roll vid konsumenternas val av
varor och tjänster. Minst lika viktigt är att kanalisera
konsumenternas vilja att agera efter etiska normer och som
reaktion sända tydliga signaler till producenterna.

I Sverige finns det exempel på starka
konsumentorganisationer. Fler organisationer behövs.
Statens uppgift är att stödja tillkomsten av sådana.

Frivilliga konsumentorganisationer skulle kunna inrikta
sitt arbete på varukvalitet, miljöfrågor, omsorg för djuren,
kamp mot våld och pornografi i litteratur eller film.
Dessutom skulle konsumentorganisationer kunna verka för
att tredje världens varor inte diskrimineras vid importen till
i-världen. På samma sätt kan konsumentorganisationer ge
information om sparande i aktier och aktiefonder till
företag som har en klar etisk profil. Genom upplysning, väl
formulerade krav och påtryckningar i TV, radio och press
kan dessa organisationer utgöra en påverkan som leder till
ett mer ansvarsfullt samhälle.

Ansvarstagande konsumenter är en tillgång. Framtidens
konsumentpolitik måste utformas så att en balans mellan
det statliga/kommunala konsumentskyddet och frivilliga
konsumentorganisationer uppnås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändrad konsumentpolitik
syftande till att främja det enskilda engagemanget i
konsumentpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de frivilliga
konsumentorganisationernas behov av stöd.

Stockholm den 25 januari 1993

Harry Staaf (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)