Konsumentskyddet på kabel-TV-området

Motion 1990/91:L734 av Kaj Nilsson och Carl Frick (mp)

Utbyggnadstakten för kabel-TV-nät har under det
senaste året ökat kraftigt men har nu nått sin höjdpunkt.
Redan under det närmaste året kommer en väsentlig
avmattning att ske -- om inte utbyggnaden helt avstannar.
Nätägarna har hittills gjort mycket stora förluster. De
enorma investeringarna måste betalas. Det kommer att ske
i form av höjda hyror och programavgifter.

Ett kabelnät anses som en fast anläggning i ett hyreshus,
vilket innebär att alla hyresgäster måste vara med och
betala sin andel av anläggningskostnaden. De hyresgäster
som inte har kabel-TV behöver inte betala programavgifter
men väl den del av anläggningskostnaden som faller på
honom eller henne. Anläggningskostnaden tas ut i form av
hyra eller annan avgift för bostaden. Det är ett rättvisekrav
att en boende som inte vill ha sin bostad ansluten till ett
kabelnät skall slippa betala del av kostnaden för kabel-TV-
anläggningen.

Många kabel-TV-distributörer har skrivit
långtidskontrakt med hyresgäster. I en del kontrakt finns
inskrivet en möjlighet att höja programavgiften eller att ta
ut andra avgifter av abonnenterna. I andra kontrakt saknas
den möjligheten, dock kan det finnas s k
indexuppräkningsklausuler. Trots att viss höjningsrätt inte
följer av avtal finns det kabel-TV-distributörer som höjer
programavgiften.

Den tekniska kvaliteten på olika anläggningar variera
högst betydligt. Bildstörningar tillhör vanligheten i vissa
nät. Kapaciteten varierar också mycket mellan olika nät.
Det finns många nät som inte har fler än fyra
programkanaler. De flesta näten torde dock klara 10--12
kanaler. Det är förhållandevis få nät som klarar upp mot 35
kanaler, som ju enligt en allmänt spridd uppfattning i media
skulle vara det vanliga bland kabelnäten. Idag finns
betydligt fler satellit-TV-kanaler som skulle kunna sändas i
kabelnät. Den faktiska kapacitetsbristen i näten blir i
många fall ett problem för abonnenterna. Kabel-TV-
distributören byter en kanal mot en annan trots
abonnenternas protester.

Televerket dominerar distributionsmarknaden med sina
75 procent av den men kan trots sin ställning hittills ha gjort
stora förluster. Det har talats om flera hundra miljoner
kronor i förlust.

En särskild ställning på kabel-TV-marknaden intar
företagen Kabelvision och Finvik, vilka ingår i
Kinnevikkoncernen, det vill säga i samma koncern som
satellit-TV-kanalen TV 3. Finvik har medvetet satsat på nät
med begränsad kapacitet. I näten ryms som regel inte de
satellitkanaler som skulle kunna konkurrera med TV 3 om
annonsörerna och publiken på den svenska marknaden. En
medveten kapacitetsbegränsning utnyttjas alltså som en
konkurrensbegränsning. Finvik brukar enligt uppgift
teckna långtidskontrakt med sina abonnenter.

Abonnenterna kan i praktiken ha små möjligheter att
häva programdistributionsavtal. Självfallet måste
informationsfriheten innebära rätt för den som inte längre
vill abonnera på en programkanal, ett helt programutbud
eller vara ansluten till ett kabelnät att när som helst säga upp
avtalet och därigenom befrias från avtalsförpliktelserna.

Det finns även anläggningsavtal med serviceklausuler
och liknande som kabelnätägare tecknat med enskilda
villaägare eller samfälligheter som löper på mycket långa
tider.

Konsumenterna har generellt sett en betydligt svagare
ställning i sitt förhållande till kabel-TV-distributören.
Konsumentverket följer kabel-TV-utvecklingen och har
också tagit upp diskussioner med branschen för att förbättra
villkoren för konsumenterna.

Någon samlad utredning om de företeelser som ovan
beskrivits har dock ännu inte gjorts. Det kan även finnas
andra viktiga frågor för konsumenterna som bör utredas. I
syfte att främja konsumenternas intresse bör utredning
komma till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att konsumentverket
eller annat lämpligt organ får i uppdrag att utreda
konsumentfrågor rörande kabel-TV och att föreslå åtgärder
i syfte att stärka konsumenternas ställning,

[att riksdagen hos regeringen begär en detaljerad
redovisning av televerkets kabel-TV-verksamhet.1]

Stockholm den 25 januari 1991

Kaj Nilsson (mp)

Carl Frick (mp)

1 1990/91:T810