Kraftvärmebeskattning

Motion 2001/02:Sk478 av Annelie Enochson m.fl. (kd, m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder måste vidtas för att ändra kraftvärmebeskattningen.

Konkurrenskraftig kraftvärme

Dagens utformning av beskattning av kraftvärme förvärrar miljöproblemen och äventyrar elförsörjningen. Kraftvärmebeskattningen behöver därför ses över i syfte att stärka den resurseffektiva kraftvärmens konkurrenskraft i energisystemet. I dag står kraftvärmeanläggningar outnyttjade på grund av bristande lönsamhet till följd av beskattningen. Dessutom hindras nyinvesteringar i kraftvärme. I stället används kondenskraftverk som har sämre effektivitet och större miljöpåverkan.

I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme samtidigt. Tack vare detta kan nästan allt energiinnehåll i bränslet, ca 90 %, tas till vara. Med rätt skattemässiga förutsättningar ersätter den el som produceras i kraftvärmen konventionell elproduktion i kondenskraftverk, som utnyttjar bränslet betydligt sämre. I kondenskraftverk produceras enbart el, vilket gör att endast 40 % av bränslet tas till vara. Att öka andelen kraftvärme i energisystemet är ett allmänt intresse. Det skulle innebära en rad fördelar:

• Minskat beroende av elimport.

• Minskade totala utsläpp genom effektivare resursanvändning.

• Ökad försörjningstrygghet genom lokal elproduktion.

EU:s mål är att öka andelen el från kraftvärmeverk från 9 till 18 % år 2010. I dag svarar elproduktionen från kraftvärmeverk i Sverige för 6 %. Detta kan jämföras med Finland och Danmark där motsvarande siffra är 35 %. Att öka elproduktionen i Sverige från kraftvärmeverk är en möjlighet för Sverige att medverka till att EU:s åtagande enligt Kyotoprotokollet uppfylls.

I Göteborg är planerna på ett naturgaseldat kraftvärmeverk långt framskridna. Staden har norra Europas största outnyttjade värmeunderlag som inte utnyttjas för elproduktion. En utbyggnad av kraftvärmen skulle leda till en angelägen effektivisering av energisystemet. De totala utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen i vår omvärld skulle minska. Utbyggnaden skulle också innebära en tryggare energiförsörjning i Göteborg och ett minskat behov av miljöstörande kondensproduktion. Därtill skulle den befintliga naturgasledningen från Danmark till Göteborg utnyttjas effektivare.

För att snabbt uppnå ovanstående fördelar krävs att kraftvärmebeskattningen förändras så att kraftvärme kan konkurrera med övrig elproduktion på likvärdiga villkor. Genom att exempelvis likställa kraftvärme med industrisektorn i skattehänseende skulle det kunna uppnås utan onödigt dröjsmål.

Stockholm den 28 september 2001
Annelie Enochson (kd)
Per Landgren (kd)	Anita Sidén (m)
Cecilia Magnusson (m)	Tom Heyman (m)
Lennart Fridén (m)